Om min bank säljer mitt lån i form av en bostadsobligation så har dom fått tillbaka pengarna dom lånade ut. Så vad händer med min amortering och ränta? Skickar banken vidare dom pengarna till den som äger obligationen?
Bankerna lånar inte bara ut mot säkerhet av upplåning från bostadsobligationer. Man har ju även Eget Kapital och inlåning.
Vad gäller bostadsobligationer lånas dessa upp i stora sjok om 100-tals miljoner.Det skulle bli administrativt ohållbart om man skulle öronmärka varje lån och skicka pengar hej vilt varje kvartal eller månad.
Lite som med ett villalån. Lånar du en miljon på villan lämnar du pantbrev på en miljon till banken. Även om du amorterar 50 000 så skriver man inte om säkerheten för den sakens skull.
1 gillning
Hur ser förhållandet ut mellan en bostadsobligation och styrräntan?
Om riksbanken höjer styrräntan så går kupongvärdet för en bostadsobligation upp och det kostar mer att låna. Är det marknaden som bestämmer vad en kupongräntan för en bostadsobligation ska vara?
Hur kan sverige ha lägre styrränta (och boränta) jämfört med usa och Europa? Varför skulle investerare investera i svenska bostadsobligationer med lägre kupongränta jämfört med större o säkrare länder som usa och europa?
Förutom eventuell ökad administration (jag kan inte vilka regleringar som styr bolånemarknaden) så kan man ju också tänka sig så innebär ju också varje paketering av många lån en möjlighet att skära emellan och tjäna pengar på affären. Det har man nog inget emot.
Det är också så att man behöver anpassa erbjudandet till vad köparna i marknaden efterfrågar. Genom att paketera lånen kan man skapa vilka risknivåer man vill.
Nja, Banken säljer inte ditt lån. Utan banken lånar upp existerande pengar från långivare.
Banken har kvar ditt lån på sin balansräkning.
Men bankens inlåning från allmänheten minskar med samma belopp som de emitterade obligationerna. I praktiken är det en flytt av bankens skulder. Från att vara avista (utan uppsägningstid) till att vara tidsbundna.
Banken vill helst ha samma löptider på inlåning som utlåning. Det är en riskminimering som banker gör.
Desto mer avista inlåning en bank har desto större risk med en bank run finns det.
Amortering innebär bara att din skuld till banken minskar och bankens skuld till dig minskar. De “pengar” du betalar amorteringen med försvinner ju.
2 gillningar
Jag har jobbat lite med “Säkerställda obligationer” som iaf delar av dem heter. De har väldigt gott anseende på marknaden eftersom det finns tydliga regler till hur stor andel fastigheterna får vara belånade, samt till hur stor del de räknas in i obligationen etc. (det är alltså “angivna” objekt men de kan skiftas om även om man normalt försöker fylla obligationerna med tex bundna lån som då normalt inte behöver flyttas så ofta)
Dessutom måste bankerna har en extra marginal där de kan lägga in fler belånad objekt om värderingar etc går ned(eller lånen löses) och de måste fylla på utgivna obligationer med andra objekt.
Utan att veta alltför mycket om utländska bostadsobligationer vet jag att just dessa är väldigt bra (just “säkerställda”) och inte den typen av paketerade bostadsobligationer där dåliga krediter göms bland andra krediter, som låg bakom kraschen i USA.
lite info:
Sen är det förstås så att utlån måste finansieras på något sätt. Bankerna sitter ju inte bara på en kasse med pengar som de plockar ifrån, tex sparkonton har ju ofta fria uttag och korrellerar dåligt med bindningstiden på lån 
2 gillningar
Styrräntan är en dagslåneränta.
Bostadsobligationer kan vara på t ex 5 år. När de emitteras så är räntan (kupongen) fix under hela löptiden.
Nej, kupongen är fix. Ändras marknadsränta så ändras marknadsvärde på obligationen i stället. Den säljs för mer eller mindre.
Det beror på vilken inflation det är i länderna. Och vilken risk som kapitalförvaltaren anser att obligationer i Sverige vs USA har.
Sedan finns det obligationer med mer eller mindre risk. Så kallad High Yield (HY) har högre risk för default och därmed högre ränta. Så med samma styrränta har du obligationer med väldigt mycket olika marknadsräntor.
Obligationer har för det mesta en kreditklassning. Och som ligger till grund för vilken ränta långivarna kräver.
Notera att kupongen kan vara 0%. Antag en 1 årig 0-kupongare. När den emitteras med beloppet 1 MSEK så får emittenten då kanske in 950kSEK för den. Och måste betala ut 1 MSEK om ett år när den förfaller. Det motsvarar då en marknadsränta på runt 5%.
2 gillningar
Tack för svaret.
Så banken lånar ut i “förskott” och måste sedan finansiera mitt bolån för att balansera böckerna.
Ja, till att börja med måste man låna utifrån det egna kapitalet.
“en möjlighet att skära emellan” Det är ju det som är affärsidén. Finns inget positivt räntenetto är ju banken totalt ointresserad att låna ut pengar överhuvudtaget.
Nej, så är det inte.
Det här kan nog enklast förklaras genom att vi säger att du går till banken och tar ett blancolån på 100 kSEK.
Då åker du på en skuld till banken på 100kSEK. Men du kommer inte att gå därifrån utan en motsvarande tillgång. Och det är att banken krediterar ditt bankkonto med 100 kSEK.
Dvs när du går ut från banken har du:
- En ny skuld på 100 kSEK.
- En ny tillgång på 100 kSEK.
Din balansräkning har svällt på båda sidor lika mycket.
För banken gäller:
- En ny skuld på 100 kSEK. Dvs deras inlåning på 100k av dig. Dvs din 100k “på banken”.
- En ny tillgång på 100 kSEK. Dvs din skuld till banken på 100kSEK.
Och bankens balansräkning har svällt på båda sidor lika mycket.
Dvs två skulder har skapats samtidigt.
Både din balansräkning och bankens sväller med 100k exakt samtidigt.
Varken banken eller du behöver låna något annat för att detta skall hända.
Det med att banker lånar upp genom att emittera obligationer handlar bara om att man konverterar en skuld till en annan. Deras balansräkning förändras inte till totalen. Bara inlåning från allmänheten till upplåning via emitterade obligationer.
Så banken har trollat fram 100k genom att knappra lite på tangentbordet?
Nej. Kan du citera den mening där du ser att det händer.
Där. Om dom inte tar pengarna ur egen kassa så har dom skapat både en tillgång och en skuld på 100k.
Ja. Du och banken har tillsammans skapat två skulder. Men det är inget trolleri. Det är ganska triviala saker.
Säg att du och jag sitter hemma i mitt kök och så kommer vi på att vi skall skuldsätta oss mot varandra. Och så tar vi fram två papper och skapar två skuldebrev. Ett där jag är skyldig dig 100 kr, och ett annat där du är skyldig mig 100 kr. När vi undertecknat de, har vi skapat två skulder. Precis som du och banken gjorde. Inga pengar är inblandade.
Det är inget trolleri.
Problemet här är att du vill blanda in begreppet pengar. Som du troligen inte ens kan definiera. Och då blir allt bara en sörja för dig.
Eftersom skulderna är lika stora behöver det inte överföras några kontanta medel. Det behöver inte du och jag hemma i köket heller.
Jag förstår inte vad du menar “säljer mitt lån i form av en bostadsobligation” , jag har aldrig hört en bank kan byta en person fastighetslån mot en bostadsobligation. Kan du ge ett exempel? Obligation är en investeringsprodukt och banken får investeringskapital från kunder. Om jag fattar det rätt, obligation är engelska “bond”. Bostadslån är ett lån. Två olika begrepp.
Jag förstår inte heller så det är dumt att fråga mig om exempel. Men vad jag förstår så blir min skuld en obligation.
Jag tror att jag förstår. Detta är ett fascinerande ämne.
Fast de två kompisarna har ingen deal med riksbanken att de privata pengarna/skulderna kan utväxlas mot riksbankspengar. Du kan inte köpa saker i samhället för egenskapade pengar. Det kan du däremot med privatbankspengar.
Ingves förklarar: https://m.youtube.com/watch?v=5dHHsf2KCak&pp=ygUccmlrc2JhbmtlbiBiYW5rIHNrYXByIHBlbmdhcg%3D%3D
Om du ger en skuldsedel till någon som också litar på att personen kommer att betala tillbaka så kan du växla den mot varor.