Hur jämföra att leva i olika länder?

Hur gör man för att hyfsat enkelt jämföra ekonomin i att bo i olika länder?

Exempel: En ingenjörslön i USA är mycket högre än i Sverige, men villkoren ser väl ganska annorlunda ut kring semester, föräldraledigt, sjuklön, o s v. Och skatter, huspriser, etc.

I denna kontext tänker jag en person som främst universitets- eller yrkesutbildat sig i Sverige eller annat land, på en avgiftsfri utbildning, och sedan arbetar med något för utbildningen relevant, i ett annat land.

Jag tror inte att det finns något “hyfsat enkelt” sätt att göra sådana jämförelser. En dimension är att förhållandena inom länder skiljer sig mycket åt. Det är också så att i länder med mer avreglerad ekonomi, som t.ex. USA, så skiljer sig också förhållandena mellan olika företag mycket.

Jag tror generellt inte på att välja plats att bo på utifrån rent ekonomiska faktorer. Det normala och rimliga är att först hitta en plats att bo på som du verkligen gillar och sedan börja undersöka hur olika saker skiljer sig mellan den platsen och Sverige. Att på något sätt försöka “optimera” själva platsen utifrån ekonomiska faktorer blir konstigt.

En annan aspekt kan också vara vilken livssituation man har. I t.ex. Schweiz är lönerna höga men förskola extremt dyrt. Har man då tänkt sig att man absolut inte ska ha ha barn borde då en flytt till Schweiz vara lönsam. Sedan är det inte alls säkert att den idé om livet man har när man är typ 25 år står sig när man är 40 är. Då vill man något annat och den där optimala platsen framstår som tydligt mindre optimal.

En ytterligare personlig reflektion är att platser som är “hyperglobaliserade” ofta är överskattade. De behöver inte vara direkt dåliga eller hemska men de är inte sådär fantastiska som man kan föreställa sig på avstånd. Jag skulle t.ex. mycket hellre bo i Frankrike och jobba på ett företag med enbart franska kollegor än att bo i typ Los Angeles och ha kollegor från hela världen. Jag menar nu inte att dissa det ena eller andra stället. Det roliga med att bo och leva utomlands är bara att lära sig språk och kultur. Att leva i en miljö där engelska pratas utan att engelska är språket i landet innebär krasst sett att missa väldigt mycket av det roliga.

Med ovanstående sagt ska jag själv inom kort flytta till ett ställe där det vimlar av utlänningar med liten eller ingen förståelse för landets kultur. Man kan inte alltid få allt, så är det bara.

4 gillningar

Tack, kloka tankar. Jag tänker som dig. Funderingarna här är till min tonårsson som klurar på framtiden.

Men skulle ändå vilja ha nåt sätt att göra en väldigt grov ekonomisk jämförelse, om möjligt.
Vill komma ifrån ev villfarelse att man lever ekonomiskt bättre bara för att lönen råkar vara bättre i ett visst land.

Blir nettolön skalad mot köpkraft nåt vettigt, eller hur ska man tänka?

Jag tror att sonen borde börja kolla på vad han vill jobba med, lite om vad han tror om sina livsplan och intressen och då blir jämförelsen lättare också.

Barista med fem barn? Glöm USA!
Börsmäklare-DINK? Åk över!

2 gillningar

Lär känna någon som bor i landet i fråga och ta hjälp av denne för att göra detaljerade jämförelser. Det finns garanterat fler aspekter att ha koll på än det du kan hitta på nätet.

1 gillning

Vi jobbar på just detta. Och jag försöker få honom att grunda sig i just hur han vill att arbetsdagarna ska vara och kännas. Utifrån det får man nysta sig fram till resten.

Arbetsförmedlingens enkät har rätt bra frågor, men är lite skeptisk till svaren han fick.

1 gillning

Min bild (då jag jobbar med tonåringar) är att många har en väldigt TV- och nätinfluerad bild av hur livet i USA ser ut. Lite som på 90-talet när folk trodde att livet som levs i “Friends” ar realistiskt.

Det finns mycket kul där borta, men det finns också många baksidor man kan blunda för. En vanlig medelinkomstfamilj med bolån, sjukförsäkringar, tandförsäkringar, bilar, pendlingsavstånd, köer etc är inget man är avis på härifrån.

1 gillning

Ja jag minns en gammal vän som fick toppjobb och toppbostad med havsutsikt i San Fran. Han är en tuffing men åkte hem efter ett år. De hade noll respekt för fritid, vill minnas att han angav det som anledning. Han är väl rotad i Stockholmstrakten sedan dess.

Det är tveksamt om en höginkomstfamilj där jämfört med här är så mycket att va avis på heller.
Har ett par jobbarkompisar med familj som flyttat dit, och enligt de så är det tveksamt om det vart någon ekonomisk vinst av det. De trivs dock vad jag förstått ändå.

En annan kollega flyttade över dit med sin sambo endast i ekonomiskt syfte, de bodde så billigt som möjligt och var där i ca 5 år för att samla kapital. De har nu flyttat tillbaka.

2 gillningar

Jag är på väg att flytta utomlands. Jag har fått en diplomattjänst på en svensk ambassad. Det betyder att jag kommer att leva i ett annat land men ha svenska arbetsvillkor. Någon kan invända att det också innebär att jag kommer att betala skatt i Sverige. Det är korrekt. Samtidigt får jag nu gratis bostad, bilbidrag som täcker den kostnaden och även andra tillägg som gör att ekonomin kommer att bli helt reko. Barnen kommer att gå i internationell förskola och skola betald av arbetsgivaren.

Villkoren som diplomat är sådana att det i princip fungerar att bara ena parten jobbar. Det utgår ett hyggligt bidrag till den medföljande partnern. Iom att vi kommer att bo i ett lågkostnadsland räcker både lön och bidrag till ganska mycket. Det är klart att det inte finns samma överflöd av prylar att handla som i Sverige men att gå på restaurang, få massage eller lära sig spela piano är saker som är betydligt billigare än i Sverige.

Just det här med familj och partner är en väldigt central fråga när det gäller utlandsliv. De länder där lönerna är väldigt höga är ofta också sådana att det är svårt att vara två vuxna som har “bra jobb” och dessutom ha barn. Med bra jobb menar jag nu inte att vara VD utan att ha vilket jobb som helst som är på heltid, rimligt betalt och med utvecklingsmöjligheter. Att jobba som volontär i något soppkök går förstås alltid.

2 gillningar

https://www.numbeo.com/cost-of-living/comparison.jsp

Ang familj: jag håller med 100% att Sverige är ett jättebra land när man har småbarn.

I övrigt:Jag kan definitivt rekommendera att arbeta utomlands, lära sig lite språk och få resultat från internationella tjänster i CVn.

1 gillning

Befinner mig just nu i Spanien och har då funderat på hur det skulle vara att bo här. Enligt Numbeo skulle mina utgifter bli drygt €10k lägre per år (€30k → €20k), men enligt mina uträkningar skulle jag betala €9k mer i inkomstskatt med nuvarande inkomst, och så tillkommer några tusen till i kapitalskatt. Dock ryktas det att det ska dyka upp ett nomadvisum med 15% i inkomstskatt som ska göra det förmånligt att bo här i några år.
Min slutsats är hursomhelst att jag tror att man måste titta på varje enskilt fall individuellt och inte kan förvänta sig att det ska vara jätteenkelt att jämföra.

2 gillningar

Jag har spenderat mycket tid i USA. I min ungdim som utbyteasstudent och sen som anställd i amerikanskt företag.
Jag skulle absolut inte vilja bo där. Och framförallt inte låta mina barn växa upp. Även om jag var rik.
Det finns många anledningar - bla lever otroligt många riktigt fattigt och med låg eller ingen utbildning.
Sen vaet vi ju inte var deras demokrati är på väg…läskigt.

  • många andra skäl.
    Mycket hellre i Europa.
2 gillningar

College och universitetsutbildningar i USA kan bli en extremt dyr historia även för en välbetald amerikansk förälder.

3 gillningar

Hyra är dyrt i Spanien (alltså relativt sett :grinning:) så kolla numbeo utan hyra om du kan tänka dig bo i egen bostad. Ang. Inkomst skatt och kapital skatt kanske du kan använda Beckham regeln (24% inkomst skatt, 5 år).

Nomad visat kommer troligen vara för de med pass utanför EU men jag vet inte om det är klart.

2 gillningar

Fast enligt Numbeo är det just tvärtom: 33% billigare att hyra och 19% dyrare att köpa, vilket dock låter orimligt med tanke på vilken låg rental yield det skulle ge, särskilt med tanke på de spanska skatterna på hyresintäkter, så man får nog ta vad de säger med en skopa salt och själv undersöka hur priserna ser ut för intressanta bostäder.
Den där Beckhamregeln verkar intressant – ser ut som att den möjligen kunde vara applicerbar i mitt fall, och kapitalskatt på utländska placeringar slipper man då tydligen också, vilket för min del skulle resultera i att en flytt skulle bli skatteneutral.

Återigen är det skillnad mellan nationella siffror och läget på vissa orter där det inte krävs språkkunskaper för att leva.

Ok :grinning: gissar att det beror på vad du jämför med. Gissningsvis inte Sverige då. Det är även rätt stor skillnad på populära ställen som Marbella eller Puerto Banus och nånstans på landet i Extremadura också :grinning:

Ja Beckham regeln gör en väldigt stor skillnad. Om man inte kör med den blir det progressiv skatt liknande svensk men iofs ändå lägre.

Den där siten ger siffor som är lokala inom olika länder. Jag trycker att det har funkat ganska bra faktiskt. Kan tänka mig att det stämmer olika bra på olika städer.

1 gillning

För att avgöra vad saker kostar som turist i ett land är numbeo relevant. Om det däremot handlar om att bo där och inte “integrera sig” med språkkunskaper och lokalt arbete så är det sannolikt vissa specifika platser där det bor en massa rika utlänningar som du har intresse för. Prisnivån där är något annat än genomsnittet i landet.