Här är den genomsnittliga månadsbudgeten i USA, omräknad från USD till SEK och avrundad till hela kronor:
• Äta ute: 3 608 SEK
• Sjukvård: 5 643 SEK
• Underhållning: 3 333 SEK
• Pension + Försäkring: 8 756 SEK
• Sparande: 9 581 SEK
• Boende (ink. hemförsäkring): 23 320 SEK
• Transport (ink. bilförsäkring): 12 078 SEK
• Skatter: 12 771 SEK
• Diverse utgifter: 8 690 SEK
• Livsmedel: 5 544 SEK
Totalt: 93 324 SEK. Om man tar bort posten skatter, 80 553 SEK.
Obs att siffrorna är per hushåll.
Jag får fram att medianinkomsten i USA per hushåll är $6700/månad.
Ännu konstigare är att jag gick till grafikens källa, The Motley Fool. Och de har inte alls samma siffror. Npgot är underligt med siffrorna. Detta är artikeln som de hävdar att siffrorna kommer från:
Uppdatering: Okej, jag hittade skillnaden. Visual Capitalist har själva räknat fram “savings”. Inkomsten före skatt för ett hushåll verkar vara $8484/månad. Så siffrorna stämmer. Carry on! 
Finns ju RÄTT många hushåll i USA, som om alla betalar över 5500:-/mån för sjukvård (gissar försäkringar) så blir det en galet massa pengar totalt…
1/4 av inkomsten på boende va lägre än jag trodde. .
Jag har bott 4 år i USA, ser väldigt likt ut vad vi hade. Hade kanske lite högre på groceries och lägre på bil men totalt sett ser det rätt ut.
Jag har sett en del på Ramit Setis “Lyxfällanserie” på tuben och är kanske därför inte jätteförvånad över siffrorna, men det jag spontant vill skrika ut är ju ändå:
Det är som sagt stora skillnader också inom landet, på ett helt annat sätt än vad det är här. Då är det mer som en jämförelse med hela Europa. Vi har olika inkomster och utgiftsnivåer jämfört med portugisiska landsbygden, Londons innerstad, städer som Reykjavik och Split har olika prisbild etc.
Men… varje gång jag hör ett avsnitt med något par som bor i New York eller Los Angeles så får jag närmast dåndimpen. Inte bara för att de tjänar svinbra, utan också för att så mycket försvinner lika snabbt iväg igen i hyror, transport, parkering, mat, barnomsorg osv.
Blir ändå lite förvånad att de har såpass mycket lägre matkostnad än vad våran familj på 5 har, och då verkar de äta ute mycket mer än vad vi gör.
Nja, kollade upp ett genomsnittligt hushåll i USA, det är 2.5 personer.
Så blir 3660kr per månad på livsmedel och utemat, per person. Jag lägger ungefär hälften av det, som jämförelse.
Kostnader för den som vill att barnen skall gå på annat än community-college är höga.
Exakt, men jag skräms ändå mest av barnomsorgsavgifterna. Man förstår snabbt kulturen med “stay-at-home-mums” och att vilja bo nära föräldrar och/eller svärföräldrar.
Så, nej tack, har man inte ett väldigt bra betalt jobb så finns det inget som lockar mig i det systemet. Men DINK i techsektorn, visst… 
Samt au-pair
Det är inte många länder som väljer att finansiera barnomsorg via skattesedeln som vi gör i Sverige.
Framför allt är det syskonrabatten som gör det billigare.
Enligt SKR kostade förskolan 90 miljarder 2023 med 500 000 barn inskrivna. Det ger en månadskostnad på 15000/barn.
Ca 90% av barnen i gruppen är inskrivna.
You pay one way or the other. Skillnaden är löneläge och kostnadsläget. Det är nog ingen större skillnad på amerikanska barn och svenska och pedagogtäthet osv eller vad de gör på FS, som kladdar, sover, äter förutom att i Sverige är vi nog mer utomhus i bättre miljöer…)
Klass F-9 kostade ca 150 miljarder och fritidshem drygt 20 miljarder.
Så siffrorna för USA är inte så anmärkningsvärda. Har diskuterat med bekanta från Tyskland och de betalar MYCKET för privat förskola.
Men så har vi en stor del av båda könen i arbete.
Och ingen skall lura i mig att forna tiders arbete innebar att hemmafruarna hade maaasssorrr av tid att utveckla sina barn.
Jag tror det var DDR/kommunistiska östtyskland som kom på denna samhällsekonomiska innovation. Verkar tjäna oss väl.
Det är inte ovanligt häromkring att betala mer än 1000€ per månad för en dagisplats. Jag har själv sett priser upp till 2500€.
010 if [FIRE-plan busts]
goto 020
020 [start daycare]
Jag har tre ungar, är rätt glad för att offentliga subventionerar.
Men så skall man också överväga att hade vi haft ett annat system med lägre skatter och mindre offentligt finansierad barnomsorg hade kostnadsläget varit annorlunda.
Bostadspriserna hade såklart inte drivit iväg som de gjort när man har 1 lön i hushållen.
Tanken har slagit mig också 
Det är inte bara dagisplatser som är dyra utan även “after school care” - dvs för att täcka tiden 15->18 varje dag. Så även om skolan i sig är “gratis” (exkl lunch + supervision) får man pröjsa rätt bra om man inte har möjlighet att hämta kl 15 och sysselsätta ungarna.
Som pedagogutbildad ser jag stora möjligheter här. 
Jo, men man har mängdrabatt. 3 st på fritids kostar inte så mycket mer än 1 barn, det handlade om < 1000kr.
Jag tror det privatekonomiskt är lönsamt då det handlar om 1,8 månadslöner eller 2.0 månadslöner med att hämta 15 eller 1630-17ish.
Du betalar ju ändå merparten via skattesedeln.
Det sagt kan jag säga att deltiden jag jobbade när barnen var små var inte så kostsam som man kan tro och speciellt inte när man inte har så många andra avdrag som sänker ens taxerade inkomst.
Det finns ju något som heter progressiv skatt i detta landet…
Extrainkomst?
“Dagmammor” finns inte numera pga de pedagogiska inslagen i FS. Det är inte 1985 längre
