Jan brukar ju säga att om samtliga företag i en global indexfond går i konkurs samtidigt, då är inte värdet i våra fonder och aktier vårt stora problem. Då är det snarare en fråga om att få mat för dagen.
Det där med civilisationers undergång är ju litet obehagligt att tänka på så vi säger väl att vi lyckas klara det den här gången, (i motsats till Påskön, Inka, Maya m. fl).
Låt oss istället säga att oändlig tillväxt i en värld med ändlga resurser inte är möjlig efter 2040.
Om inte alla företag går i konkurs, utan snarare stagnerar och tillväxt uteblir, hur agerar en småsparare då? Var investerar vi våra pengar, vår tid och resurseri ett scenario liknande det som beskrivs i den vidstående artikeln.
Har någon några bra idéer om vad som behåller värde i en sådan situation?
Värdebolag torde väl öka i värde om förväntningarna på avkastning blir lägre. Likaså fastigheter och andra tillgångar med inflationsskyddad avkastning.
Jag är inte heller så skeptisk till framtiden även om en av mina favoritbloggare är Lars Wilderäng på Cornucopia som har just “oändlig tillväxt i en ändlig värld” som byline.
Nej, det kommer inte fungera för alla företag och alla företag kommer inte kunna växa. Men ta t.ex. Tesla som växte trots att det redan fanns en massa biltillverkare. Så tillväxt kommer alltid att ske tror jag. Vet inte heller något bättre sätt att fånga det än genom att köpa allt som i en indexfond. Så jag tycker att det egentligen talar ännu mer för indexfonder.
Om man ändå ska spekulera så tror jag att vi snart (innan alla resurser tar slut) är i början av en ny tidsålder med rymdresor som jag tror kommer kasta allt om ända. Ungefär som peak oil på 70-talet inte har varit ett problem och nu när vi håller på att ställa om till elbilar kommer bli ett ännu mindre problem. Så jag är optimistisk även om saker tar längre tid än man tror och resan ofta blir krokigare.
Att tänka så skeptisk ett värld utan tillväxt är samma sak om man ska tänka varje dag att man kan drabbas av STROKE, hjärtinfarkt,cancer,sockersjuka eller ett annat alvarlig sjukdomm. . Det måste vara jobbigt tänka så pesimistisk på framtiden och inte så nyttigt för välmående. Helt onödigt vara pesimist när man ändå inte vet något om morgondagen /framtiden. Det finns så många saker som kan förendra vårt liv bara på en sekund som är mycket jobbigare än att tänka hur världen ska gå under och vi ska ha det sämre imorgon .
Ingen rymdålder på allvar utan en fungerande gravitationshiss till geostationär omloppsbana. Knäcker vi den hårdvarunöten ligger mer än bara jorden för våra fötter.
Annars tycker jag 2040 lät ganska okej från mitt eget pensionsperspektiv. När det gäller värde så hoppas jag vi gått genom en nödvändig arbetstidsförkortning då och nått en ny tid där andra värden än konsumtion tagit över. Hur detta sedan löses ihop med det monetära systemetpå ett vettigt sätt är lurigt, men det finns ju alltid tjänster och viktigare produkter som mat och transport kvar att forska i och utveckla.
Du tänker ickefysiska resurser då? Ja, där finns fortfarande utrymme för affärer i det oändliga. “Mjuka” branscher som tjänster och underhållning går ju alltid att utveckla och finnas behov av. Om jag förstått dig rätt.
Samt det finns även oändliga (mer eller mindre) möjligheter att öka produktivitet. Alltså kvoten värde skapat / använd resurs av alla sorter kan alltid öka.
Sen är oändlig tid så löjligt lång tid att det inte spelar det nån roll. Solen kommer ha slocknat och Universum blivit totalt obeboligt för människor långt innan vi når oändlig tid… Faktiskt oändligt låg tid före det
. Det måste vara jobbigt tänka så pesimistisk på framtiden och inte så nyttigt för välmående. Helt onödigt vara pesimist när man ändå inte vet något om morgondagen /framtiden. Det finns så många saker som kan förendra vårt liv bara på en sekund som är mycket jobbigare än att tänka hur världen ska gå under och vi ska ha det sämre imorgon 
.
När det gäller värde så hoppas jag vi gått genom en nödvändig arbetstidsförkortning då och nått en ny tid där andra värden än konsumtion tagit över. Hur detta sedan löses ihop med det monetära systemetpå ett vettigt sätt är lurigt, men det finns ju alltid tjänster och viktigare produkter som mat och transport kvar att forska i och utveckla.
