Många verkar sitta och vänta på ett ”stort prisfall” på bostadsmarknaden. Man har någon sorts idé om att priserna plötsligt ska falla med 30% eller något liknande. Varför eller hur det skulle ske framstår som betydligt mera oklart.
Nu har det istället inträffat en betydande inflation som i princip motsvarar just den prissänkning som alla väntat på. Det har uppstått ett guldläge för att köpa bostad. Sedan har den hugade husköparen förstås inte mer pengar än innan. Inflationen har ju gjort sitt även med lönen och pengarna på sparkontot.
Huspriser är till största delen en funktion av vad folk tjänar. Man tänker sig att det är normalt att lägga 30% av lönen på boendet. Går då lönen upp med 10% så går bopriserna normalt upp lika mycket. När vi nu haft inflation kommer löneökningarna att bli högre och det leder då även till motsvarande justeringar av huspriserna.
jag tror på din tes även om lönerna än inte följt med inflationen än.
Om man jämför nya hus kan man tänka återaanskaffningsvärde, vad skulle det iår kosta att bygga ett hus som för 5 år sen kostade 4miljoner. 20% + inflation på det borde innebära att samma hus är prisvärt om det ligger under 5milj.
Håller med om att en drastisk sänkning verkar osannolik om inte något helt uppåt det blå händer. Sen kan man argumentera för att en sådan prissänkning redan ägt rum. Ofta tillas det om att den breda bostadsmarknaden är upp drygt 50 procent de senaste 10 åren, men räknar man strikt monetariskt kan man säga att den snarare är ner med drygt 20 procent. Riksbankens tryckande av pengar på senare tid är en av förklaringarna till den ekvationen. Sedan har det resonemanget sina problem som med allt annat. Den totala penningmängden i relation till ett pris på en bostad ska ställas i relation till var pengarna finns.
Sen att sträcka sig så långt som att säga att huspriser primärt är en funktion av individers inkomster skulle jag inte göra, för då hade den historiska utvecklingen sannolikt sett annorlunda ut. Frikopplingen sedan fastighetskrisen vittnar också om något annat som snarare stavas räntesänkningar. Allt det mänskligt psykologiska som ingen kan förutspå tror jag inte heller att man ska underskatta.
En ytterligare faktor som det ibland pratas för lite om är arvens betydande del i sammanhanget. Vi vet inte när folk kommer dö, men att arvet tenderar att fördelas på fler individer än dödsboet. Detta kanske är självklart, men det jag menar här är att son/dotter ofta för kapitalet vidare till sina barn, vilket ger en utspädningseffekt som är svår att överblicka.
Bara några kvällsfunderingar. Ärligt talat har jag inte den blekaste om vad som händer framåt. Över tid borde det fortsätta uppåt
Fattar inte varför man ska tröka nya inlägg in i gamla trådar? Sitt där och mys om du känner dig nostalgisk. Själv tycker jag att det är toppen att nya trådar med nya vinklar startas istället för att man får OT- stämpeln för att man vågar tänka lite bredare
Jag tänker att det är som bäst att köpa när marknaden är osäker. Då har man bäst möjligheter att får mer för pengarna och kanske slippa budgivningar som trissar upp priser.
När marknaden väl stabiliserar sig, arbetsmarknaden blir stark och räntorna låga igen så kommer folk psykologiskt känna sig rika och trygga att satsa i budgivningar.
MEN det betyder ju inte att man skall spekulera. Vill man ha ett boende och är bekväm med att bo där man köper så tror jag att det är läge nu.
Jag tror mer på psykologin hos köpare som den största faktorn för prisutvecklingen. Känner man sig trygg och rik så kan man ta risker och buda högre än om man är osäker och orolig över sin ekonomi.
Bostäder kommer bli dyrare med inflation, och inflation kommer äta upp lån över tid. Så just nu kommer bostaden vara billig när man ser på den i backspegeln om 10år, i kronor och ören mätt.
Jag har en bild av att marknaden rör sig i olika takt och att det är en faktor man kan utnyttja.
Vissa typer av bostäder ägs typiskt sett av personer som sätter sin ersättning själva. Det är egenföretagare av olika slag som dominerar där.
Andra typer av bostäder ägs typiskt sett av vanliga löntagare. Deras löner rör sig uppåt över flera år. Detta gäller särskilt offentliganställda och anställda inom ”vanliga” yrken.
De enklare/vanligare bostäderna i kategori två borde vara billiga längre jämfört med bostäderna i kategori ett.
Självklart är vad folk tjänar en variabel gällande hur mycket de får låna, riktigt så verklighetsfrånvända har vi inte blivit ännu. Men tillgången på krediter är den avgörande faktorn gällande bostadspriser.
Det som förändras från ett år till nästa är under normala omständigheter löner och arbetslöshet. Att det ska komma eller tas bort regleringar gällande krediter kan ju hända men det sker inte varje år.
Men du behöver ett tänka ett steg längre än första nivån. Prisuppgångarna pga hävstång gör att det går att låna ännu mer till nästa bostad eftersom det egna kapitalet (på pappret) vid försäljning då växt. Detta gör även att man kan hjälpa barn och barnbarn med samma manöver. Resultatet blir extrema prisuppgångar och utlåsningseffekter.
Du får gärna förklara detta mer ordentligt för jag förstår inte. Att man kan ta av sitt låneutrymme för att hjälpa barn eller barnbarn är givet men jag vet inte hur vanligt det är.
Du köper en bostad för en miljon med 15% kontantinsats. Bostaden ökar i pris med 20% till 1,2 miljoner. Du säljer nu för att stoppa pengarna i en annan bostad (så vi kan även bortse från reavinstskatten) och ditt egna kapital/potentiella kontantinsats har nu vuxit från 150k till 350k eller med 133% trots att bostaden bara ökade 20%. Alternativt så använder du låneutrymmet och ökar på till 85% igen för att frigöra kapital. Och så fortsätter spiralen.
Att detta är den enskilt största faktorn är för mig solklart.
Det börjar bli en förutsättning för att överhuvudtaget komma in på bostadsmarknaden på många orter. Folk gnetar inte ihop till en kontantinsats genom att systematiskt investera överskottet från sin lön i produktiva tillgångar, se aktuella trådarna om svenskarnas finansiella tillgångar. Vi har blivit ”rika” genom att sälja samma bostäder allt dyrare till varandra.