Spännande, kan du inte säga något mer om det här?
Exakt det här. Upplever att många av mina vänner har slutat göra nya saker efter 40+ med barn. Kanske av naturliga skäl, men ändå.
Du får gärna utveckla? ![]()
Spännande, kan du inte säga något mer om det här?
Exakt det här. Upplever att många av mina vänner har slutat göra nya saker efter 40+ med barn. Kanske av naturliga skäl, men ändå.
Du får gärna utveckla? ![]()
Intressant reflektion. ![]()
Ping @tankespjarn - vad tänker du?
Jag tänker spontant att alla handlar om balans. Visst svårt att köpa sig en lycklig familj för pengar. Samtidigt underlättar pengar att göra de aktiviteter (tid) som krävs för att ha välmående relationer. Så även det skulle man faktiskt kunna sätta i att det handlar om pengar - direkt eller indirekt.
Jag personligen tänker på det som att alla sakerna handlar om alla resurserna. De är växlingsbara mellan varandra.
Sorry Jan men jag får huvudvärk bara av att försöka läsa det här ![]()
Speciellt tillsammans med det här:
Inte för oss.
Pengar → Tid är att använda pengar på banken till att frigöra arbetstid. Så deltid, övergång till endast en arbetande i familjen och sedan inget lönearbete alls (FIRE). Saker som tidigare outsourcas eller delegeras kan vi sedan själva göra. Så det blir tvärtom.![]()
Boende - Bor i en medelstor stad idag. Vet ärligt talat inte vad jag vill ha. Något större och dyrare vore så klart möjligt. Det känns samtidigt som att det duger som det är.
Bil - Har en bra bil men på sikt vore det ju bättre att leva utan bil. Bilen är en pengaslukare och egentligen inte prisvärd. Att lägga samma pengar inom andra områden ger större mervärde.
Fritidshus - Vore fint att ha. Kanske inget stort eller riktigt behov men ändå något som vore möjligt att förbättra. Svårt bara att ta bort bilen då.
Relationer - Med familj och yngre barn är det svårt att ha ett eget liv. De flesta andra har också skaffat barn. Att på sikt skaffa nya vänner med fokus på gemensamma hobbies vore kul men jag vet inte hur man gör riktigt.
Jobb och lön - Har det i huvudsak bra. Är för gammal för att byta spår så att höja lönen skulle handla om att byta jobb eller roll. Det är möjligt att göra men inget viktigt här och nu.
Hälsa - Har det hyggligt men borde träna mer än jag gör nu. Planerar att ordna det framöver.
Tid - Det är svårt med barn och egen tid. Det lär bli bättre men inte på kort sikt.
Jag är nöjd med antalet barn och min nuvarande ekonomiska situation.
Det jag skulle vilja ha är mer soliga dagar så jag kan njuta av vägarna och landskapet från min motorcykel ![]()
![]()
![]()
Håller med till stor del. Om jag inte behövde bilen för att komma till jobbet skulle jag nog gärna försöka hoppa över att ha bil men just nu kan jag inte nöja mig utan bil då jag vill ha den för att ta mig till jobbet.
När det gäller mervärde skulle jag hålla med om jag måste välja mellan bil och något annat men så är det inte.
Om jag skulle välja en resa eller bil så skulle jag hellre välja resa men eftersom jag kan göra båda behöver jag inte välja. Mervärdet i en mycket dyrare resa motsvarar inte mervärdet i att ha bil, för mig.
Sorry Jan jag är inne på samma spår som @weepare
Fast jag får både ont i huvudet och magen ![]()
Om jag ska vara lite tuff så blir det lite för mycket ingenjörsmässig hobby psykologi med att identifiera ”gap” och sedan göra något åt det med oklar problemlösningsförmåga hos mottagaren. Jag vet att du inte är sån eller menar så, men det kan framstå som det.
Vad är det som stör mig i resonemanget? ![]()
Att man så lätt glömmer bort att också vara ödmjuk för det man har. Att också inse att man sannolikt haft enorm tur att komma dit man kommit. Tur att födas i välartade och rika Sverige. Tur att födas i en hyfsat välfungerande familj, eller kunnat själv kompensera när så inte var fallet. Tur att ha kompisar, lärare och chefer som av någon outgrundlig anledning trodde på en när ingen annan gjorde det. Såklart har man jobbat för det man har men jag tycker man måste ha lite balans mellan vad man vill ha och vad man har. Lite ödmjukhet inför livet vilket inte riktigt framgår.
Att man riskerar göra mer skada än nytta med ”do it yourself” listor som identifierar problem utan någon djupare metodik för att verifiera, prioritera och lösa problemet/”gapet”. Och hur man ska veta när man behöver professionell hjälp, för det är ju rätt existentiella frågor flera av de du tar upp. I värsta fall att någon bara får ”nej, inte nöjd” och blir olycklig av det eller värre, deppig. Kanske också risk för att man identifierar false negatives och börjar addressera något som bara tillfälligt är något man inte är nöjd med som man sedan ångrar bittert. Alla är ju inte heller problemlösare av rang.
Jag förstår att så pass komplexa resonemang inte riktigt går att förmedla på Instagram men då kanske de inte ska vara där heller.
Jag tänker att det kanske hade varit intressant med ett avsnitt med en professionell psykolog som kan prata kring någon typ av metodik kring livsfrågor som dessa
Jag förstår att du vill lyfta viktiga livsfrågor av goda skäl men tänk också på att du riskerar att öppna en ”can of worms” om det bara lämnar folk hängandes. Tycker det är läge att ta detta vidare i avsnitt för att borra djupare och kunna hjälpa folk att hitta lösningar. Nu när du öppnat burken ![]()
Det jag absolut mest hade önskat mig är att vara mer nöjd. Att nöja mig och inte sträva efter nåt annat.
Har ett helt otroligt liv på alla frågorna men försöker ändå optimera det än mer.
Så jag hade allra helt velat ha mer nöjdhet och mindre försök till förbättringar!
Väldigt kort svar på det här komplexa frågeklustet är att jag är nöjd, och lyckligt lottad i livet sen länge – utom en sak jag aldrig lyckats med och som ställt till det en hel del för mig genom åren: balans mellan jobb och privat-/fritid och/eller egentid.
Har jobbat oerhört mycket i många år och det blev inte riktigt bra, jag visste redan när jag var strax under 30 att det där med atbetslivet skulle bli problematiskt för mig. Och så blev det.
Nu är det inte så längre för jag gjorde nåt åt det förra året när jag fick en chans – tog den ![]()
Så f.tf. är jag nöjd med allt egentligen
![]()
Bil? Har ingen och det är jätteskönt, men det är klart: i Sthlm innerstad behöver man inte bil om det inte är så att jobbet tarvar det.
Vill dock jobba och lagom mycket och att det ska kännas kul iaf 80% av tiden men vet inte (än) hur jag ska bära mig åt för att få det så. Jobbar på det nu. Ska kanske plugga igen, på universitetet. Skola om mig, har en sista chans att göra det innan jag är för gammal. Sverige är ju fantastiskt med gratis högre utbildning.
Ska iaf gå en uni kurs på "låg"fart, remote, i höst. Så får jag se hur det känns.
Jag instämmer förstås i föreg posts att det här handlar väldigt mycket om tid & (mental) energi mot annat, t.ex pengar. Att mest hela tiden känna sig som att man har för lite tid och inte hinner med är inge kul, det tär på en
Två exempel
Jag har så länge jag kan minnas tyckt att jul och all den tid som används före, under och efter är totalt meningslös. Inget aktivt emot, inget trauma etc utan bara meningslös tid. I min radikala ungdom pimpat med att julen bara var till för krämare.
Jag ställde upp på julfirandet men när barnen var runt skolstart fick jag igenom att vi skulle strunta i julen och dra till någon mindre Kanarieö. Den bästa jul-och nyår jag haft och familjen var nöjd - släkten inte så. Året därpå försökte jag igen men då protesterade framförallt barnen - vi vill ha en riktig jul med adventskalender, baka pepparkakor, klä julgran, hålla på med julklappar, koka skinka, åka till släkten etc. Vi har stannat hemma och firat jul - familjen nöjd, släkten nöjd, jag inte så. Jag skulle kunnat driva igenom att vi åkt varannat/vart tredje år men nej, konsekvensen att beröva familjen och släkten julglädje är jag inte beredd att ta.
(Viss kompensation har jag tagit genom att tillbringa november i Sydafrika de senare åren o laddat batterierna - blir lättare att stå ut med julen då)
Tid - arbete. För att få mer fri-tid kan man kanske delegera eller köpa in tjänster. Med det kommer oftast (alltid?) att man måste stå ut med att saker inte görs på exakt det sätt man vill. Här tycker jag att det finns kritisk gräns när mängden arbete är så stor att det är värt det. Fram tills dess kan det vara enklare och mental lättare att jobba på lite mer. Så att önska mer fri tid men inte vara beredd att få saker gjort på annat sätt.
Utseende på mig själv och min partner nöjer jag med mig ![]()
Själv så är jag nöjd med allt som du frågar efter, det är det jag jobbat för och sett fram emot under alla år.
Så NEJ till grattis för att man inte är nöjd.
JA till att lära sig vara nöjd med det man åstadkommit och kämpat för.
Detta får mig att tänka en av mina favoritlåtar med en väldigt omtyckt artist till mig.
Det är J Cole med låten Love Yourz. Texten går in på detta, där han rappar om hela den här gräset är grönare på andra sidan, att alltid viilja ha mer etc. Men att man aldrig kommer finna sann lycka förrän man helt enkelt älskar det man har.
"No such thing as a life that’s better than yours
No such thing, no such thing…
Always gon’ be a bigger house somewhere, but nigga feel me
Long as the people in that motherfucker love you dearly
Always gon’ be a whip that’s better than the one you got
Always gon’ be some clothes
That’s fresher than the ones you rock
Always gon’ be a bitch that’s badder out there on the tours
But you ain’t never gon’ be happy till you love yours"