Skulle någon här villa utveckla varför det ofta rekommenderas en 90/10 portfölj för långsiktigt (över 10 år) sparande? Varför inte istället ha en 100/0 portfölj? Det talas ofta om ”dyra” aktiefonder där avgiften är 1-1,5% och att man ska undvika dessa fonder. Men ifall man har en 90/10 portfölj skulle jag argumentera att ränteandelen fungerar som förvaltningsavgiften. Skulle tänka mej att räntedelen i portföljen minskar avkastningen med ungefär lika mycket som en ”dyr” fonds förvaltningsavgift. Så blir frågan: Ifall man vill investera i aktier långsiktigt så varför ha räntor alls? I en nedgång så skyddar dom endast marginellt, medan på lång sikt drastiskt minskar avkastningen.
Det talades i något avsnitt om räntor som ”return-free risk” vilket jag tyckte var roligt. Så varför ha med ”return-free risk” i en långsiktig portfölj?
Eftersom det finns vissa samband mellan räntornas utveckling och aktiemarknadens utveckling så kan man få upp den riskjusterade avkastningen genom att använda 90/10 istället för 100/0.
Alltså man får mer avkastningen i förhållande till den risk man tar. Säg att risken minskar med 15% men avkastningen minskar bara 10% (obs ej procentenheter och bara exempelsiffror).
Det beror på att man ombalanserar mellan delvis okorrelerade tillgångar.
Du får högre riskjusterad avkastning men eventuellt något lägre absolut avkastning. Men det finns långa perioder där räntor har varit bättre än aktier. Det ena behöver inte utesluta det andra. Även rent mentalt så kan det vara lättare att hålla en portfölj med räntor i än bara aktier. Många är mindre risktoleranta än vad de först tror.
