Sverige har nu den andra längsta styrränta i europa området.
Nu förstår jag inte alls hur du menar? Matpriserna har gått upp sedan inflationen slog till.
1 gillning
Om vi hade fördubblat omsättningen av pengar från och med idag, vad hade hänt med priserna då?
Istället för att spendera 10 000 kr per månad så spenderar du 20 000 kr. För att täcka upp detta dubblar du din arbetstid och arbetar 40h övertid i veckan. Din arbetsgivare använder de fördubblade intäkterna från sina kunder för att betala din övertid.
Efterfrågan på pengar i samhället ökar för att täcka den högre omsättningen, men utbudet av pengar är konstant. Vad händer med priserna?
1 gillning
Det är lika bra att ge upp, vi är åtskilliga nu som demonstrerat med exempel hur inflation kan upkomma utan en direkt koppling till penningmängd men det har bara avfärdas utan något som helst resonemang utan enbart med att undvika svara. Det går helt enkelt inte att argumentera mot dogmatiska personer, de har bara bestämt sig för att något är på ett visst sätt och så är det helt enkelt.
5 gillningar
Om du ökar penningmängden utan att det matchar produktionen. Så får man inflation. I ditt fall ovan så hade priserna dubblerats efter ett tag.
I detta fall blir det ingen inflation eftersom penningmängden som har skapats matchar produktionen. Eftersom fabriken måste jobba mer för att producera fler varor.
Penningmängden är det enda som skapar inflation. Om du jobbar övertid och fabriken producerar mer varor utan att penningmängden hade ökat så hade priserna gått ner. Och du hade tillslut fått deflation.
Det är du som behöver förklara dig varför du har en avvikande åsikt kring vad som skapar inflation. I princip alla professorer i ekonomi och nobelpristagare är eniga att ökning av penningmängden är det som skapar inflation.
Så förklara varför du är emot den gemensamma uppfattningen i hela världen?
Sitter med argumentationsfels-bingobrickan och har fått bingo. Vi har nu i diskussionen sett:
- Halmdockor
- Flyttande av målstolpar
- Tu quoque
- Ad hominem
- Auktoritetsargument
Väntar fortfarande på svar:
2 gillningar
I detta scenario kan vi faktiskt förvänta oss deflation, snarare än inflation.
Eftersom utbudet av pengar är konstant men efterfrågan på pengar ökar för att täcka den högre omsättningen, blir pengar i praktiken “dyrare” eller mer värdefulla i förhållande till varor och tjänster. När efterfrågan på pengar ökar utan att penningmängden ökar, tenderar priserna på varor och tjänster att sjunka, vilket leder till deflation.
Här är den grundläggande mekanismen:
• Ökad arbetstid leder till ökad produktion, vilket ökar utbudet av varor och tjänster.
• Eftersom det inte finns någon ökning av penningmängden, och efterfrågan på pengar stiger, blir varje enhet pengar mer eftertraktad.
• Följaktligen kan priserna sjunka eftersom det behövs mindre pengar för att köpa samma mängd varor och tjänster.
Så om penningutbudet är konstant och produktionen ökar, leder det till att priserna går ner, vilket resulterar i deflation snarare än inflation.
2 gillningar
Simpelt om alla i Sverige tjänar 25 000kr i månaden så spelar det ingen roll när de spenderar dom. Om alla spenderar 25 000kr på en dag eller över 1 år så skapar det inte inflation. Alltså det spelar ingen roll om jag köper 4 kaffepaket samtidigt för min 100 lapp eller om jag köper detta över 1 vecka. Det skapar inte inflation. Det som skapar inflationen är om jag nu har 200kr och kan köpa 8 paket
Om nu alla som tjänar 25 000kr i månaden hade tagit ett lån på 5 000kr, alltså banken skapar pengar. Så hade alla haft 30 000 i månaden, mer pengar i omlopp.
Så hade priserna gått upp motsvarande mycket. Om inte produktionen hade ökat för matcha penningmängden.
1 gillning
Ja, men man kan ju ändra vad man äter.
Till exempel så äter vi mindre nötkött än vi gjorde tidigare och vi handlar mer efter säsong och erbjudanden än vi gjorde tidigare.
Den personliga inflationen för mat har alltså motverkats av effektivisering 
3 gillningar
Om du menar inflation = ökad penningmängd så håller jag med. Hur man spenderar pengar påverkar inte penningmängden.
Om du menar inflation = prisökning så håller jag inte med. Om alla går ut idag och köper ett års förbrukning av kaffe så kommer priserna öka. Tillfälligt ja, men prisökningen kan bli permanent om efterfrågan ökar permanent.
Fast det är inte ekvivalent med vad jag sa och visar på missförståelse av konceptet hastighet av pengar. Hastigheten på pengar är helt enkelt BNP delat med penningmängd under en given tidsperiod.
Men vi kan ta ett annat exempel som kanske är lättare att förstå. Låt säga att alla tjänar 25 000 kr i månaden men sparar 5 000 kr i månaden och spenderar 20 000 kr i månaden. Vad tror du händer om nu alla börjar spendera 25 000 kr i månaden istället? När nu inte 20 000 kr i månaden jagar samma mängd saker utan 25 000 kr?
1 gillning
Det är ingen som förnekar att velocity of money finns. Du tror att det är de som skapar inflation, vilket är fel.
Visa mig gärna vilken tidsperiod och land där velocity of money har skapat inflation utan att penningmängden har ökat.
Åter igen:
Jag har sagt att om man är monetärist så kan både penningmängd, hastighet, och produktion påverka priset.
Fast prisökningar betyder inte att det är inflation. Enskilda prisökningar sker hela tiden.
Våra pengar har blivit mindre värda efter inflationen vilket gör att priserna kommer inte gå ner igen. Om vi inte har mindre pengar i omlopp.
I ditt fall så hade priserna gått upp tillfälligt men näst kommande år går ner igen eftersom det finns inte mer pengar i omlopp.
Var detta en uppmaning till mig eller till dig själv?
Om nu du har rätt så har du inte presenterat tillräckliga bevis eller bra argument för din ståndpunkt.
Då är jag med, förstod inte att du pratade om ditt eget hushålls matutgifter första gången jag läste 
håller med dig om det.
De flesta kan säkert spara ordentligt och äta hälsosamare/bättre mat. Om man ligger på en hög/dyr nivå innan. Svårare för de hushåll som hade små marginaler innan inflationen.
Men att inte kalla det inflation, “jiddra” om penningmängden olika teorier osv. blir ju mer en lek med ord och begrepp. För mig är det solklart att vi har blivit fattigare.
1 gillning
Inte nödvändigtvis nästa år, vi kan ha förändringar i utbud och efterfrågan som gör vissa prisökningar permanenta, på samma sätt som när man ökar penningmängden.
Jag vet ärligt talat inte vad vi diskuterar eller varför. Varför vill du definiera inflation som endast en ökning av penningmängden?
Riksbanken och andra centralbanker vill hålla prisökningarna i samhället stabila inte bara över långa tidsperioder, utan även år till år. Det är därför de definierar och mäter inflation som den generella prisökningen i samhället, och inte ökningen av penningmängden. Deras mål är att hålla prisökningarna nere, inte att hålla penningmängden nere. Dessa mål är korrelerade såklart, men inte nödvändigtvis över korta tidsperioder.
Ja absolut, men om man ska lösa ett problem så måste man först förstå det, och det verkar vi ha utmaningar med här i tråden. Jag tänker lika mycket på mig själv här 
För att kasta in en fråga som kanske belyser våra definitionsproblem:
Om Riksbanken trycker 10 miljarder SEK och lägger in dom på mitt bankkonto, men jag kommer aldrig att spendera dem, har vi fått inflation då?
1 gillning
Bra fråga egentligen, jag själv skulle ju tro det. Förr eller senare. Det har ju tillkommit mer pengar. (Tänker ex också på den norska oljefonden, om den skulle delas ut till alla norrmän i ett svep. Gissar att det blir inflation där då, men inte totalt sett globalt, då det redan är inprisat.)