Vad tror ni om 4% regeln om man har en buffert för säg 3 år på ex räntekonto.
Borde inte de göra extremt stor skillnad på sannolikheten att pengarna inte tar slut/fortsätter växa?
Är det ngn som räknat på det?
Om man tar bort uttagen på de dåliga åren.
Fast man tappar iofs lite avkastning varje år istället om man har 3 årskostnader på banken…
men säg om man har ett jobb man kan hoppa in på om börsen går dåligt ett år?
Om du med 4%-regeln faktiskt menar motsvarande trinitystudie etc så brukar de analyserade portföljerna innehålla både aktie- och räntedelar, och då dessa ombalanseras betyder det att du implicit lever på räntepapperskapitalet de år aktiedelen sjunker drastiskt.
T.ex, en 60/40-portfölj som börjar på 10 miljoner. Antag att börsen droppar 50%, ingen inflation under året (så uttaget är 400k), räntepapper gett 0% och att ombalansering och uttag sker årsvis. Aktieportföljen är efter 1 år värd 3 miljoner och räntedelen 4 miljoner. Efter uttag och omblansering ska du ha kvar 6.6 miljoner med 3.96 miljoner i aktier. Sålunda säljs 400k+960k av räntepapper för uttag och ombalansering till aktieportfölj.
Att ha sparkonto istället för räntepapper är en variant av det.
6 gillningar
Jag har två årsutgifter på sparkonto. 21 månader på fasträntekonton och 3 månader rörligt.
Kan du arbeta dig förbi en nedgång kommer det garanterat mjuka ut resan för portföljen.
Fasta utgifter som jag inte direkt kan göra mig av med står för 40% av årsbudgeten, resterande 60% är mest fun and games och resor. Blir det riktigt grisigt på börsen får jag överväga att kapa i de glassiga utgifterna.
3 gillningar
Ok jag fattar, tack!
Jag kör två årsutgifter på fasträntekonton, enligt ungefär den modellen.
I övermorgon börjar mitt första hela år som arbetsfri. 
17 gillningar
Låter underbart! Stort grattis ännu en gång 
. Förutom dina 2 årsutgifter som du säkrat, hur har du fördelat resten?
Enbart aktiefonder? Eller räntor också?
1 gillning
Hur ska du fylla på bufferten igen när du använt den?
Hur skiljer det sig mot t ex en 88/12-portfölj som ombalanseras?
1 gillning
Tack. Nu vill jag inte kidnappa tråden, men resten ligger i aktiefonder.
TS? Allt beror väl på hur man tänker kring bufferten? Primärt ska den motverka sequence of returns risk, tänker jag iaf.
Tillbaka till TS. 
2 gillningar
Japp, var till TS.
3 år = 12% av 25 år, så det blir 3 årsutgifter i räntor med 88/12.
1 gillning
Enligt Aktier slår räntor även för uttag under pension borde det nog vara bättre med 28 årsutgifter i aktier än 25 i aktier och 3 i räntor.
Genomsnittlig tillväxt brukar efter en nedgång ta sig upp igen till genomsnittskurvan inom en inte alltför lång tid.
En idee kan väl var att när det sker ta ut en större summa från aktiedelen och fylla på bufferten . Ex efter nedgångarna till låg nivå år 2002 borde man kunnat fylla på bufferten 2006 och efter nedgången till låg nivå 2008 borde man kunnat fylla bufferten år 2014.
MEN alltid enkelt att vara efterklok. Om det sett mer komplicerat ut med upp och nedgångar vore det inte helt lätt att bestämma när bufferten skulle användas respektive fyllas på .
Att vänta sex år med att fylla bufferten är en ganska lång tid . Om man designade en regel med varierande uttag/påfyllnad från buffert beroende på hur börsen ligger absolut i förhållande till “normalkurva” på säg 5% tillväxt realt årligen kanske det vore med stressfritt och bra . Skulle vara intressant att prova en så strategi på historiska data.
Hehe, som jag sa i förra inlägget är detta ganska nytt för mig, tur ni har bra koll så jag kan lära mig… 
. Är väl helt enkelt bara så att man får se till att kapitalet blir så stort så man är på den säkra sidan.
Sen har jag delar av mitt jobb som är roliga och ska vara kvar, å de är väl den största säkerheten.
Ett problem med denna strategi (förutom den förlorade avkastningen som redan nämnts) är att det kan bli riktigt surt om det blir en lång och djup nedgång, då kommer du behöva börja sälja av aktieinnehavet när det kanske är nära botten.
Detta är en bättre strategi, att anpassa när lyxkonsumtionen sker.
Och det borde jag skrivit för tydligheten, ju lägre andel de fasta kostnaderna består av, desto mer flexibilitet att anpassa sig.
1 gillning