Arbetar inom privat verksamhet som just nu är i en instabil fas, med flera uppsägningar och svårt att rekrytera. Jag är kvar som ensam “expert” på mitt område, och arbetsgivaren vet att jag har som målsättning att fortsätta inom företaget. Rekrytering pågår och sannolikt anställs inom kort en kollega, som jag misstänker har ett högt löneanspråk. Misstänker även att bolaget kommer att gå med på löneanspråket utifrån den utsatta (desperata) position man befinner sig i.
Min fråga är, hur kan jag utnyttja läget till min egen fördel? Vad gäller om den nya kollegan går in med avsevärt högre lön än jag? Har jag i så fall “rätt” att förhandla mig till en matchande lön? Om detta nekas, bör jag “hota” med uppsägning? De är tämligen beroende av att ha mig kvar och skulle därför å ena sidan kunna gå mig till mötes, men vet ju å andra sidan att jag egentligen gärna behåller mitt jobb.
Du löser det genom att söka nytt jobb med betydligt högre lön. Att du redan har visat din joker (genom att du vill stanna kvar) gör att du är i ett sämre förhandlingsläge.
Börja söka nytt jobb och när du har ett färdigt erbjudande så säger du att du vill ha ett möte med chefen och om chefen säger nej till högre lön så börjar du på nya jobbet. Om du verkligen är oersättligt så kommer de återkomma med ett sockrat erbjudande. Det är då du vinner.
Jag kan inte se att du har rätt att begära detta. Arbetsgivaren bör dock säkerställa att det inte finns några orimliga skillnader i ersättning för likvärdiga jobb.
Att hota sin arbetsgivare är aldrig en bra taktik. Däremot kan du visa vilket värde du tillför till företaget. Om du får en ny kollega med avsevärt högre lön så är det för att din arbetsgivare förmodligen inte har något val. Nu vet jag inte hur ekonomin ser ut men förutsatt att din arbetsgivare har en hälsosam marginal så skulle jag boka in ett möte med chefen och lyfta de sakerna som du anser du tillför och i samma diskussion även ta upp din nya kollegas lön även om ni har inviduella löner och se vart de slutar. Du verkade vara nöjd med din lön tidigare innan så att kapitalisera när företaget inte har något val är inte kanske inte den bästa metoden att ska förtroende och långsiktigt.
Eller så har företaget inte prioriterat TS i lönerevisionen. Kom ihåg att arbetsgivaren betalar det de behöver för att behålla TS. Förtroende från företaget betalar inga räkningar. Men till TS fråga om man kan kräva samma lön som kollegan, absolut, men det betyder inte att företaget kommer att tillmötesgå. Genom att visa att man är beredd och REDO att lämna bolaget är det starkaste kortet man har.
Det finns inte mkt rätt och fel. Bara förhandling.
Nej, din arbetsgivare lär inte automatiskt höja din lön bara för att du påpekar att din nya kollega kommer in på högre. De kan säkert massera sin hjärna till att iaf delvis tro att denne är mer kompetent. Rent konkret löser kollegan genom att bli anställd nu ett större problem än vad du löste när du kom in.
Men de lär ju notera och förstå att det är en nagel i ögat på dig.
Mitt råd baserat på erfarenhet. Om detta är ett stort problem för dig, sök dig vidare, eller jobba stenhårt på acceptans. Men din chef lär inte kicka upp din lön med mindre än att du säger upp dig.
Öppna kort är det bästa. Hot kan du lägga åt sidan. Du kommer bli synad och har du inget annat att vända dig till har du bara förstört relationen med din arbetsgivare.
För en öppen dialog med din arbetsgivare om vad din roll är, vad de förväntar sig av dig och vad du förväntar dig av dem.
Om du har ett visst mål inom företaget, vad behöver du göra för att ta sig dit? Vad behöver de göra?
Att du blir en bättre och mer kompetent medarbetare gynnar både dig och den.
Jag tycker man ofta ser det här tankesättet att man funderar på om man har ”rätt till en viss lön”. Som du säger så är det fel fråga att ställa sig.
Jag förstår heller inte varför man resonerar så kring lön men aldrig kring annat man köper och säljer. Har jag rätt till att köpa potatis för 10 kr/kg? Har jag rätt att få 800 000 kr för min bil? Har jag rätt att få bo centralt för 4000 kr/mån? Prova! Går det så går det, annars får man se över erbjudandet.
Man ska aldrig hota, men det kan vara ett bra läge att vara extra tydlig med att det hade varit snyggt från arbetsgivarens sida att visa att ett extra engagemang under en jobbig fas har ett stort värde och bör belönas. För indirekt så väljer man ju att stanna trots att man lika gärna kunde dragit sig vidare likt flera andra. Sen absolut inte acceptera något under en marknadslön, om man känner att man halkat efter över åren.
Konsten är väl att på ett respektfullt/konstruktivt sätt framförallt sin mening så att motparten förstår budskapet. Det kan man göra utan “hot”. Det är inte bara en själv som ska va nöjd. Chefen ska också känna sig nöjd med hur förhandlingen gick till. En god ton hjälper med det.
Jag har svårt att se någon väg framåt utom att söka andra tjänster som betalar mer. Är de riktigt desperata så kan du be att få jobba vidare under konsultkontrakt, med högre nettoersättning förstås.
Du kan utnyttja läget till din fördel genom att ta en konstruktiv dialog med din närmsta chef och ställa frågor som
”Jag vill att det finns en gemensam plan för min fortsatta utveckling inom företaget, har du tänkt på hur en sådan ser ut och vilka mål som kan definieras för att jag ska kunna nå dit?”
”Min position här har blivit mer betydelsefull ju mer jag växt in i rollen, hur ser ni på fortsatt ömsesidig utveckling?”
Om du hade bytt plats med mig i det här samtalet och kände dig orolig att hamna efter i löneutvecklingen trots goda prestationer och en långvarig lojalitet gentemot arbetsgivaren… hur skulle du agera?”
”I rekryteringsannonsen vi (företaget) har publicerat så står X kvalifikationer och Y arbetsbeskrivning och det låter som precis det jag redan har förtroende & anställning för att göra. Min utgångspunkt är att min lön reflekteras av den prestation jag levererar om och en nyanställd erbjuds en högre grundlön på samma meriter hoppas jag att ni ger mig förutsättningar att prestera på lila villkor till lika lön. Vad tycker ni?”
Å sen spela därifrån bollen hamnat.
Som @janbolmeson ofta väljer att rama in situationen, med viss variation: ”Vi har ett gemensamt problem… hur kan vi gemensamt lösa det med bibehållen tilltro och respekt”
Har inga råd att ge. Men vill påpeka detta. I dagens arbetsmarknad. Du är inte unik. Du är inte speciell. Du kan lät ersättas. Var din chef till lags och påpeka fel med respekt. Annars kommer han ta minst chans han får till och säga upp dig om han får ett ont öga mot dig
Bra frågor, och kanske mig det är fel på, men om jag var chef hade jag blivit rätt frustrerad på om personen uttryckt sina önskemål på ett så extremt inlindat och luddigt sätt. Kan t.o.m. upplevas som manipulerande.
”Min position här har blivit mer betydelsefull ju mer jag växt in i rollen, hur ser ni på fortsatt ömsesidig utveckling?”
Varför säger du det här först nu efter 10 år? Du har aldrig tidigare pratat om ömsesidig utveckling eller en gemensam utvecklingsplan. Vad är det du egentligen vill?
Nix, du borde förhandlat bättre när du anställdes. Du får hitta nytt jobb och sen ställa ultimatum mot nuvarande att matcha. Om ja, välj vad du vill göra, om nej, hej då
Du kan ju alltid begära att du skall va ledig Tors, Fred med bibehållen lön. Med motiveringen att du är en lojal anställd och vill vara kvar, men att du självklart blir upprörd när någon ny kommer in och får så mycket mer i lön.