Investeringsstrategi vid kraftig börsuppgång efter nedgång

Hej,

— Är det äntligen dags att börja tanka på?

— Hur ska vi börja sätta in våra pengar in?

— Vänta tills marknaden kommer något ner efter dagens eventuellt uppgång eller hellre vara investerad

— Vad är eran strategier, speciellt ni som har pengar och tänker investera dem nu när vi har gått så pass ner.


Här är lite tankar av min AI längs ner :heart:

————————————————————
————————————————————
Investeringsstrategi vid kraftig börsuppgång efter nedgång

Inledning

Efter en längre tids börsnedgång kan det kännas omtumlande när marknaden plötsligt vänder upp kraftigt under en enda dag. Denna analys går på djupet kring hur man som investerare bör agera i en sådan situation. Vi utgår från användarens portfölj (ca 60% globala indexfonder, 20–30% USA-fonder, 10% teknikfonder, 5% Asien/småbolag) som i år fallit cirka 18%. Majoriteten av kapitalet investerades när portföljen låg runt –10%, men en ytterligare nedgång i början av april (~–10%) har nu gett ett totalt tapp på omkring –20 till –25%.

Samtidigt kom det idag (i detta scenario) oväntade nyheter: USA pausar sina tullar i 90 dagar, vilket utlöste en global börsrusning på 7–12% uppåt. En sådan dramatisk lättnadsrally väcker frågor: Bör man köpa mer trots att kursen redan skuttat upp så mycket? Eller är det klokare att avvakta en rekyl (en tillfällig nedgång efter uppgången)? Vad brukar historien visa efter extrema uppgångsdagar, och hur ska man tänka kring timing och volym på eventuella köp? Slutligen diskuteras om det är värt att utnyttja ytterligare kredit (30–40 tusen kr till, utöver redan nyttjade 30 tusen, till 4% ränta) för att investera i detta läge, med en rekommendation baserad på risker och möjligheter.


Bakgrund: Från nedgång till rekorduppgång

Årets börsklimat har varit turbulent. Användarens portfölj, som är globalt diversifierad men aktietung, hade redan fallit nära 18% innan dagens rörelse. Tidigare under året inträffade flera nedgångsperioder – bland annat föll marknaden ytterligare ca 10% i början av april, vilket förde portföljutvecklingen till omkring –25% från årets start. Denna period av kraftig nedgång skapade stor osäkerhet och pessimism på marknaden.

Dagens uppgång kom oväntat och med stor kraft. Nyheten att USA tillfälligt pausar införandet av nya tullar i 90 dagar tolkades som positiv av marknaden, vilket ledde till ett globalt börslyft på mellan 7% och 12% på bara en dag. För att sätta siffror på det: det breda S&P 500-indexet rusade cirka +9,5% (den största dagsuppgången sedan finanskrisen 2008) och teknikdominerade Nasdaq-indexet steg omkring +12% (den största dagsuppgången sedan IT-bubblan runt år 2000). Alla branscher deltog i uppgången – t.ex. steg tekniksektorn över 14% på en dag. Detta understryker hur extrem dagens rörelse är i historiskt perspektiv.

Det är viktigt att förstå att en sådan explosiv uppgång ofta är ett resultat av förändrade förväntningar eller nyheter som överraskar marknaden. I det här fallet lindrade tullpausen rädslan för eskalerande handelskrig. Investerare passade på att köpa upp översålda aktier, vilket förstärkte rallyt. Samtidigt har de senaste dagarnas kraftiga svängningar (börsen hade dessförinnan sin största fyra-dagars nedgång sedan pandemin) lett till en ovanligt hög volatilitet. VIX-indexet, som mäter förväntad volatilitet, föll visserligen på nyheten men ligger fortsatt på förhöjda nivåer – ett tecken på att marknadsoron inte är helt borta. En expert kommenterade att även om detta kan vara ett ”pivotalt ögonblick” av lättnad, så råder osäkerhet om vad som händer när 90-dagarsperioden löper ut, vilket kan innebära fortsatt volatilitet framöver. Med andra ord, tullpausen gav marknaden andrum idag, men den underliggande konflikten (särskilt med Kina) är inte löst – det finns en risk att optimismen blir kortvarig om negativa nyheter uppstår igen.

Mot denna bakgrund ställs vi inför frågan hur man som sparare bör agera. Är denna uppstuds början på en vändning uppåt som man bör ”haka på”, eller bara en tillfällig rekyl i en fortsatt nedgång? Nedan analyserar vi detta utifrån både historiska erfarenheter och strategiska överväganden.


Historisk kontext: Extremuppgångar under björnmarknader

En enstaka jätteuppgång på 7–12% väcker hopp om bottenkänning, men historien lär oss att sådana dagar ofta inträffar i samband med björnmarknader (allmänna nedgångsfaser). Faktum är att cirka 42% av de starkaste börsdagarna inträffar under perioder av nedgång, och ytterligare 36% sker i början av nya uppgångar – innan det är uppenbart att trenden vänt uppåt. Med andra ord sker närmare 80% av de största börslyften runt de mest volatila och osäkra tiderna, snarare än mitt under stabila bullmarknader.

För att sätta detta i perspektiv kan vi titta på ett par historiska exempel på liknande extrema uppgångsdagar och vad som hände sedan:

Källa: Standard & Poor’s, historiska börsdata. (S&P 500 avkastning)

I exemplen ovan ser vi två olika utfall: 2008 var jätteuppgången en falsk gryning i en pågående nedgångstrend (en typisk bear market rally), medan 2020 års uppsving signalerade början på en hållbar återhämtning. Det svåra är att i realtid avgöra vilket scenario man befinner sig i.

Noterbart är att uppgången 13 oktober 2008, som var den största sedan 1930-talet, inträffade ”mitt under” den stora finanskrisen – S&P 500 befann sig i fritt fall och skulle fortsätta nedåt ytterligare innan botten nåddes. Som en journalist beskrev det: den dagen kom ”under the depths of the Great Recession” när S&P redan var på väg mot en 57% krasch från sin tidigare topp. Detta illustrerar att en enskild kraftig uppstuds inte garanterar att faran är över; det kan lika gärna vara en tillfällig effekt av nyhetsdriven optimism eller teknisk rekyl (t.ex. täckning av blankningar) i en annars fallande marknad.

Å andra sidan kan en massiv uppgångsdag ibland sammanfalla med att marknaden vänt hörnet. I mars 2020, efter pandemins initiala chock, kom flera ovanligt stora uppgångsdagar (flera +5–10%-dagar inom en kort period) direkt efter att marknaden bottnat. Investerare som vågade köpa trots att kurserna ”sprätt upp” då belönades, eftersom trenden därefter vände positivt. Men även i det fallet var osäkerheten enorm i stundens hetta – det krävdes omfattande stimulanser och att det värsta corona-scenariot inte besannades för att uppgången skulle hålla i sig.

Slutsats av historiken: Extrema uppgångsdagar inträffar ofta i turbulenta tider. Det är inte ovanligt att de följs av fortsatta kast åt båda håll. Vissa av de största uppgångsdagarna sker under björnmarknader eller precis i vändningen till en bullmarknad. Man kan alltså inte säkert tolka en enda dags rally som att ”allt är över” – det kan vara ett gott tecken, men det kan lika gärna visa sig vara en kortvarig rekyl inom en fortsatt osäker marknad. Historien visar också att den som försöker tajma perfekt riskerar att missa viktiga uppgångsdagar; många av de bästa börsdagarna kommer innan det är uppenbart att trenden har vänt. Härnäst går vi in på strategier – hur bör man agera givet denna insikt?


Strategi: Hur agera vid en plötslig kraftig uppgång?

När börsen rusar upp tvåsiffrigt på en dag efter en längre nedgång ställs investerare inför ett dilemma. Här är några principer och överväganden för hur man kan agera:

Behåll lugnet och följ din plan

Först och främst: undvik att drabbas av vare sig panik eller eufori. Stora rörelser kan lätt trigga känslor – antingen rädsla att man ligger fel positionerad, eller FOMO (”fear of missing out”) att man missar tåget om man inte köper mer genast. Det viktigaste är att gå tillbaka till sin ursprungliga strategi och tidshorisont. Om din plan var att investera långsiktigt (flera år eller decennier) i en diversifierad portfölj, så har egentligen en enskild dags rörelse inte förändrat de långsiktiga utsikterna dramatiskt.

Fråga dig: har något fundamentalt ändrats i din syn på ekonomin eller bolagen du äger? I detta fall kom en positiv nyhet (tillfälligt handelsvapenstillestånd), men det löser inte alla problem. Osäkerheten i omvärlden är fortfarande stor, vilket talar för att hålla fast vid en balanserad och tålmodig strategi. Som investeringsstrategen Kevin Gordon uttryckte det angående marknadsläget: “to have a high conviction call on anything right now is a fool’s errand” – det vill säga att det är vanskligt att vara alltför säker på kortsiktiga prognoser i detta läge. Att försöka göra drastiska omallokeringar baserat på dagsaktuella rörelser kan slå fel.

En klok grundregel är att inte sälja i panik under nedgång, men också att inte jaga kursen blint uppåt av rädsla att missa chansen. Fortsätt istället utvärdera din portfölj utifrån långsiktiga mål. Användarens nuvarande fördelning (global indexbas, stor andel USA och tech, lite Asien/småbolag) är tillväxtorienterad och har tagit stryk i nedgången, men är också välpositionerad att återhämta sig om marknaden stabiliseras. Det kan vara frestande att försöka hoppa in och ut, men tid på marknaden slår oftast timing av marknaden över lång tid. En stor del av långsiktig avkastning kan gå förlorad om man missar bara några få av de bästa dagarna, vilka som sagt tenderar inträffa oförutsägbart under turbulenta perioder.

Köpa mer nu eller avvakta rekyl?

Den konkreta frågan många ställer sig efter en så här kraftig uppgång är: ”Borde jag köpa mer nu när det kanske vänt upp, eller kommer det en rekyl nedåt där jag kan köpa billigare?”. Tyvärr finns inget säkert svar, men vi kan resonera kring sannolikheter och strategier.

Argument för att köpa nu: Marknaden har gått ned kraftigt i år; även efter dagens rusning är index fortfarande lägre än för några veckor sedan. T.ex. är S&P 500 trots allt under nivån från 2 april (innan handelsoron slog till). Om man har en lång placeringshorisont kan en nivå som är ~20% under senaste toppen ses som attraktiv värderingsmässigt – i synnerhet om man tror att konjunktur och företagsvinster kommer återhämta sig. Dessutom, om detta faktiskt var botten och början på en mer varaktig uppgång, så kan kurserna fortsätta stiga. Historiskt har marknaden ofta gett hög avkastning året efter en björnmarknad. Genom att köpa in sig även efter en uppstuds kan man hinna med på tåget om en ny bulltrend tar vid. Att vänta på en perfekt rekyl kan innebära att man missar rallyt helt – många gånger fortsätter börsen uppåt trots att många tror att “det måste komma en nedgång först”. Vi vet också att några få dagar kan stå för en stor del av årsavkastningen. Studier visar att ett stort antal av de bästa börsdagarna sker just innan eller precis när marknaden vänder upp ur en nedgång. Om man sitter vid sidlinjen då, går man miste om avkastningen.

Argument för att avvakta: Samtidigt är en enskild +10%-dag ofta kortsynt överreaktion på nyheter, och det är vanligt med viss vinsthemtagning efter en så extrem rörelse. Många kortsiktiga traders passar kanske på att sälja dagen efter en så stor uppgång, vilket kan leda till en rekyl ned. Även om trenden ska vända upp på sikt, så brukar inte marknaden gå rakt upp utan bakslag. Efter chockartade rörelser söker marknaden ofta en ny jämvikt; det kan mycket väl komma svagare dagar framöver, antingen av nyhetsflödet (t.ex. om handelssamtalen går dåligt) eller bara tekniskt. I dagens scenario är tullpausen tidsbegränsad – om några månader kan konflikten blossa upp igen. Den osäkerheten kan göra att investerare inte vågar driva upp kurserna mycket mer utan klarhet. Statistik från tidigare perioder visar att extremdagar under björnmarknader ofta följs av perioder med fortsatt volatilitet snarare än omedelbar rak återgång till en stabil upptrend. Med andra ord finns en god chans att man får nya köptillfällen till lägre kurser än dagens, om man har tålamod. Att köpa direkt efter en +10%-dag innebär att man betalar en rejäl premie jämfört med dagen innan; om det bara är en kortvarig lättnad kan kursen falla tillbaka och ge bättre ingångsläge.

Kompromiss – sprid ut köpen: Givet ovissheten är ett rimligt förhållningssätt att inte välja antingen eller, utan både och. Istället för att satsa allt på att idag är rätt dag att köpa, kan man dela upp eventuella planerade köp i flera omgångar. Exempelvis: om du har 40 000 kr till att investera (via likvider eller kredit) skulle du kunna investera kanske 10–15 000 kr omgående, och sedan hålla resten i beredskap. Om marknaden fortsätter upp utan större rekyl, har du åtminstone fått in en del kapital som nu växer. Om marknaden vänder ned igen, har du kvar torrt krut att köpa mer till ännu lägre kurser. Denna typ av tranchering eller dollar-cost averaging (snitta in sig över tid) hjälper till att hantera risken att tajma fel.

Ett alternativ är att helt enkelt fortsätta månadsspara som vanligt, oavsett dagens stora rörelse. Om du exempelvis sätter in ett visst belopp varje månad i dina fonder, så köpte du automatiskt billigt under nedgången och köper kanske lite dyrare efter uppgången – men över tid jämnar det ut sig. Du slipper fatta ett stort ”allt eller inget”-beslut just nu. Marknaden är, som nämnt, svårprognostiserad kortsiktigt, så en metod där man sprider ut inköpen minskar risken för ånger. Det viktiga är att inte avbryta en bra sparplan på grund av känslor: om din strategi var att regelbundet investera, bör du fortsätta med det trots volatiliteten.

Risker och möjligheter framåt

Efter en dramatisk börsperiod som denna finns det både uppsida och nedsida att begrunda:

Möjligheter (uppsida): Marknaden kan ha överreagerat på negativitet, och om det värsta av handelskonflikten inte blir av kan aktier vara undervärderade nu. Börsen ligger fortfarande ~20% under nyligen satta toppnivåer, så det finns utrymme för återhämtning om investerarnas förtroende återvänder. Vi såg exempelvis idag hur snabbt sentimentet kan vända med rätt nyheter – Goldman Sachs gick till och med ut efter uppgången och drog tillbaka sin recession-prognos, de återgick till en mer positiv syn på ekonomin 2025. Om liknande optimism sprider sig kan en mer varaktig upptrend ta vid. För den långsiktige investeraren innebär köp vid nuvarande nivå (efter en ~20-25% nedgång totalt i år) att man köper billigare än på länge; historiskt har det lönat sig att köpa kvalitetsindex efter rejäla correctioner, även om man inte prickar den absoluta botten. Skulle det visa sig att ”det värsta är över” – t.ex. att inflationen hålls i schack, räntor stabiliseras och handelskriget löses – då kan dagens nivåer framstå som fynd om ett år eller två.

Risker (nedsida): Å andra sidan finns det gott om risker kvar. Handelsvapenvilan är temporär – i värsta fall kan den följas av ännu hårdare åtgärder om förhandlingarna bryter samman. Faktum är att även i dagens nyhet höjdes vissa tullar (USA höjde strafftullen mot Kina till 125%, och Kina planerar motåtgärder), så konflikten är långt ifrån löst. Dessutom kan andra faktorer tynga marknaden: t.ex. höga räntor, tecken på avmattning i ekonomin eller geopolitisk oro. Det är också värt att minnas att björnmarknader ofta är utdragna – även med dagens uppgång är vi kanske fortfarande i en nedåtgående trend tills motsatsen bevisats via nya toppar. Skulle börsen falla ytterligare från här (det är inte otänkbart med ytterligare nedställ om dåliga nyheter träffar, givet den kvarstående volatiliteten) så kommer den som köper in nu att få se minus igen på kort sikt. Psykologiskt är det tufft att hantera om man precis ökade sin position och sedan portföljen dyker ännu mer. Man bör alltså vara beredd på fortsatta svängningar och möjligheten att vi inte sett botten än, trots dagens rally. I värsta fall kan en nyhetsdriven uppgång snabbt bytas till ett lika kraftigt ras om nyhetsflödet vänder negativt.

Sammanfattningsvis: osäkerheten är fortfarande hög, men för den som orkar med svängningar och tänker långsiktigt kan nuvarande läge ses som ett läge där mycket negativt redan är inprisat (–20% eller mer). Potentialen till uppsida finns om situationen förbättras, men riskerna är på intet sätt borta. Därför är det klokt att agera stegvis och inte satsa allt på ett kort.


Belåning: att investera med lånade pengar

Användaren har redan använt 30 000 kr i kredit för att investera och överväger att ta ytterligare 30–40 000 kr på kredit (till ca 4% årlig ränta). Frågan är om det är värt att öka belåningen för att köpa i detta läge. Att investera med lån (belåna portföljen eller ta lån externt) kan öka avkastningen om allt går åt rätt håll – men det ökar också risken markant. Här är några punkter att tänka igenom noggrant:

Räntekostnad och krav på avkastning: Med 4% årlig ränta måste din investering ge åtminstone +4% per år efter skatt bara för att gå jämnt upp med lånekostnaden. Det motsvarar nästan hälften av den historiska genomsnittliga börsavkastningen (~7–8% per år). Visst kan börsen mycket väl stiga mer än 4% kommande år (särskilt efter en nedgång), men det är inte garanterat. Om uppgången dröjer eller om portföljen skulle ligga och stampa, så tickar ändå räntan – du riskerar att gå back även om kurserna står still.

Förstärkt upp- och nedgång: Belåning fungerar som en hävstång. I ditt fall har portföljen på ca 125 000 kr finansierats till ~24% med lån (30k lån). Det har bidragit till att öka din förlust i år – nedgången på 18% motsvarar en förlust på ~22 500 kr, men eftersom ~30k är lånat är ditt eget kapital ned över 20%. Om marknaden vänder upp kan lånet på samma sätt öka vinsten i kronor, men om marknaden fortsätter ned ökar förlusten på ditt eget kapital snabbare. Att öka lånet till 60–70k skulle innebära att kanske runt hälften av portföljens värde är belånat (beroende på portföljens värde efter uppgången). Då blir du ännu mer känslig för svängningar. En tumregel: investera aldrig med lån mer än du tål att förlora. Skulle börsen falla ytterligare 20% från här, hur påverkar det din ekonomi och stressnivå om du har dubbelt så stort lån? Belåning kan vara förödande om den kombineras med en djup nedgång, särskilt om man skulle tvingas sälja på botten.

Likviditet och säkerhet: Ett praktiskt bekymmer – om lånet är kopplat till din portfölj (t.ex. en värdepapperskredit) kan en fortsatt nedgång leda till att belåningsgraden blir för hög och banken kräver att du sätter in mer säkerhet eller säljer av tillgångar (margin call). Du nämner dock ränta 4%, vilket låter som en relativt hög ränta för att vara portföljlån (mäklarhus brukar erbjuda lägre ränta vid låg belåningsgrad). Kanske är detta ett privatlån/blancolån. I så fall slipper du margin call, men skulden är fortfarande där oavsett börsutveckling. Du måste kunna betala räntan löpande och så småningom amortera tillbaka lånet. Har du råd med det om börsen skulle hålla sig låg i ett par år? Det är viktigt att inte hamna i en situation där man måste sälja av sina investeringar vid fel tillfälle för att betala skulder. Morningstars privatekonom Christine Benz varnar just för obalansen mellan fasta lånekostnader och osäker framtida avkastning: om något händer och du tvingas sälja av medan portföljen är på botten för att betala lånet, cementerar du förlusten. Man bör alltså ha en plan B för hur lånet hanteras om marknaden inte beter sig som hoppats.

Psykologisk påfrestning: Belåning ökar stressen. Det är en sak att se sin portfölj gå –20% när det är ens egna pengar, men om en del är lånade så upplevs situationen ofta mer pressande. Man vet att man har en skuld som ska betalas tillbaka oavsett hur det går. I det scenario du beskriver har du haft svårt att se portföljen backa, och med lån inblandat kan det påverka nattsömnen. Ett exempel från en sparare som lånat till investering: efter en 30% nedgång kände hon “svårt att sova om natten” och insåg att belåningen gjort situationen mycket jobbigare. Om du redan nu tvekar och känner oro kan det vara en indikation att inte öka belåningen ytterligare. Man ska endast investera med lån om man är helt bekväm med den extra risk det innebär. Christine Benz uttrycker det tydligt: “Att låna pengar för att investera kan vara något som vissa sofistikerade spekulanter klarar bra, men generellt sett för småsparare ger belåning extra risk, komplexitet och kostnader. Det rekommenderar jag inte.”. Med andra ord: det är inget fel i att låta bli – de flesta privatinvesterare bör snarare undvika belåning om man inte har mycket stor erfarenhet och en robust plan.

Alternativa strategier istället för mer lån: Om du har en stabil inkomst och “utrymme” att betala för ett större lån, så har du med stor sannolikhet också utrymme att spara pengar löpande. Ett alternativ som Benz föreslår är att vända på resonemanget: “Om du vet att du kommer att ha pengar över varje månad som skulle räcka till att betala räntor och amorteringar, varför inte månadsspara istället?”. Istället för att ta, säg 40 000 kr i nytt lån idag och investera allt på en gång, kan du välja att investera dessa pengar successivt under kommande 8–12 månader med dina överskott. Då slipper du betala 4% ränta – vilket i praktiken är samma sak som att få 4% riskfri ”avkastning” genom att inte ha den kostnaden – och du minskar risken att pricka fel timing med hela beloppet. Du nämner att du kan ta mer kredit, men det är inte givet att du måste göra det för att kunna investera. Att spara ihop kapital och investera det löpande är ett säkrare upplägg för de flesta.

Jämförelse: amortera eller investera?: Om du redan utnyttjat 30k i kredit, överväg även värdet i att eventuellt amortera ner den skulden istället för att ta mer. Att betala av lån ger en garanterad avkastning motsvarande räntan. I ditt fall är det 4% ”avkastning” (eftersom du slipper framtida räntebetalningar på den delen). 4% kanske inte låter mycket i avkastningstermer, men det är riskfritt och skattar man avkastning på börsen är det jämförbart med kanske 5% brutto. Om du tror att börsen sannolikt ger mer än så på lång sikt kan du prioritera investering, men om du är osäker kan amortering vara klokt. Särskilt om din låneränta skulle vara rörlig och stiga framöver, blir amortering ännu mer attraktivt. I ett turbulent börsläge kan det ge en skön psykologisk riskreducering att veta att skulden minskar. Du kan också välja en mellanväg: t.ex. investera hälften av dina likvida medel och använda hälften till att amortera ner krediten något, så förbättrar du din finansiella ställning samtidigt som du drar nytta av lägre kurser.


Slutsats och rekommendation

Så, vad bör du göra? Här sammanfattar vi råden baserat på ovanstående analys:

  1. Var försiktig med att jaga uppgången – men håll fast vid din långsiktiga strategi. Dagens kraftiga uppgång är uppmuntrande, men det är ingen garanti för att nedgången är över. Historiskt sett är det vanligt att se både fortsatta uppgångar och bakslag efter en så stor rörelse. Det bästa är att inte försöka förutse exakt vad som händer de närmaste dagarna, utan agera enligt din plan. Om din strategi är långsiktig investering i indexfonder, fortsätt med det. Fortsätt månadsspara och rebalansera vid behov, men undvik att göra dramatiska ändringar enbart på grund av en dags utveckling.

  2. Om du vill investera mer, gör det stegvis. Givet att din portfölj nu är värd ca 100–110 000 kr (efter uppgången) och du redan investerat ~125k inkl. lån, har du exponerat en hel del kapital. Har du ytterligare medel du vill sätta i arbete (utöver lån), kan det vara rimligt att placera en del nu och en del senare. Men använd en metodisk ansats: till exempel, investera en portion nu för att dra nytta av att kurserna fortfarande är låga relativt för några månader sedan, men håll kvar krut ifall en rekyl skulle ge ännu bättre lägen. Genom att sprida ut inköpen minskar du risken att köpa allt på en lokal topp. Marknaden kommer sannolikt att vara slagig framöver – utnyttja det genom att fylla på mer vid dippar om du kan, istället för att satsa allt dagen efter en +10%-rörelse.

  3. Undvik att öka belåningen i nuläget (om du inte har mycket hög riskaptit). Mitt konkreta råd är att inte nyttja ytterligare 30–40k i kredit för att investera, åtminstone inte omedelbart. Riskerna med ökad belåning överväger förmodligen nyttan för de flesta småsparare. Du har redan en belånad portfölj som fått sig en törn i nedgången. Att dubbla skulden nu, när framtiden fortfarande är oklar, skulle göra din situation betydligt mer sårbar för ytterligare bakslag. Endast om du är mycket övertygad om att marknaden bottnat och du har ekonomisk styrka att hantera räntor och eventuella ytterligare förluster, kan man överväga en sådan hävstång – men det är en spekulativ strategi. Som Christine Benz påpekade: för vanliga investerare är belåning sällan värt den ökade risken.

Ett alternativ till att låna mer på en gång är att ha krediten i beredskap: Du kan välja att inte ta ut de extra 30–40k nu, men veta att du har möjligheten. Om marknaden mot förmodan skulle falla kraftigt igen (säg tillbaka till -30% från toppen eller mer), då kan du överväga att utnyttja en del av krediten när det verkligen “blöder” på börsen. Det skulle vara att snarare köpa i panikens klimax än på en lättnadstopp. Även då bör det ske med stor försiktighet. Men poängen är att du inte behöver använda låneutrymmet bara för att det finns; att ha en buffert kan i sig ge trygghet. Under tiden kan du fokusera på att antingen amortera ner nuvarande lån gradvis eller åtminstone inte öka det förrän du ser ett tydligare köpläge och är bekväm med risken.

Om du ändå väljer att investera med mer lånat kapital, se till att du har en detaljerad plan: bestäm i förväg hur mycket du tänker låna som mest (sätt en absolut gräns, t.ex. max 20% belåningsgrad), hur du ska hantera räntan (budgetera för räntekostnaden från din inkomst så att den inte tär på portföljen), och under vilka omständigheter du skulle minska belåningen (t.ex. om börsen stiger till en viss nivå och du kan ta hem vinst för att betala av, eller om den faller under en viss nivå där du måste begränsa förlusten). Disciplin är avgörande om man ger sig in på belåning.

  1. Alternativ: fortsätt investera med eget kapital över tid. Det kanske låter tråkigare, men att regelbundet spara av sin lön och investera dessa pengar är ofta en vinnande strategi – särskilt jämfört med att låna. Du bygger då ditt kapital organiskt och behåller full kontroll. Som nämnt, om du har råd att betala för ett lån, har du antagligen råd att öka ditt månadssparande istället. Överväg att höja ditt automatiska månadssparande under en period nu när kurserna är lägre. Då får du in extra pengar på marknaden utan att behöva ta lån, och du drar fördel av eventuell fortsatt volatilitet genom att köpa både i upp- och nedgång framöver.

Sammanfattningsvis: Det kan mycket väl vara så att marknaden nu funnit en botten och att den som köper idag ser tillbaka om ett år och konstaterar att det var ett bra tillfälle. Men osäkerheten är alltjämt hög – ingen kan med säkerhet säga att dagens rusning inte följs av nya fall. Därför är det klokt att inte gå “all in” baserat på en dags eufori. Håll dig till din långsiktiga investeringsstrategi, fortsätt sprida riskerna globalt såsom du redan gör, och undvik överdriven hävstång som kan äventyra din ekonomi.

Mitt råd är att inte ta ytterligare kredit för att investera just nu. Den potentiella vinsten av att få in lite extra kapital i marknaden väger inte upp de risker och kostnader som ett större lån medför, givet den osäkerhet som råder. Istället, om du är optimistisk till börsen, sätt in de pengar du kan avvara utan att låna – eller använd en del av låneutrymmet mycket försiktigt och stegvis. På så vis deltar du i uppgången om den fortsätter, men skyddar dig själv om det skulle komma en rekyl eller om nedgångstrenden mot förmodan återupptas.

Avslutningsvis: stå fast vid dina principer, var tålmodig och bibehåll en sund risknivå. Marknaden belönar den som kan hantera både upp- och nedgångar utan att gripas av extrem girighet eller rädsla. Genom att göra välavvägda, successiva investeringar och inte överbelåna dig, ger du dig själv de bästa förutsättningarna att klara av både dagens rally och morgondagens utmaningar på börsen. Lycka till!

1 gillning

Lite AI-tankar? :see_no_evil:

Jag kör på som vanligt, månadssparar och lägger pengarna i främst globala indexfonder.

Jag köpte in mig av en slump under dippen på sensommaren 2022. Kände att jag hade fått tillräckligt bra koll och att det alltid är en bra dag att investera. Bara tidshorisonten är lång.

Sen är inga börsinvesteringar 100% säkra. Så jag har inte alla mina pengar på börsen.

Så känner du att du har koll på att börsens grunder, har tagit del av RTs bas-avsnitt och är ok med börsens svängningar. Så kör på.

Är i princip omöjligt att tajma perfekta dagar att gå in.

2 gillningar

Jag förstår, man försöker ändå göra något bättre inköp oavsett nu när börsen svänger

Sen är det svårt där man köper för tidigt, ibland en del för tidigt , en del vid botten och , resten när det går upp kraftigt.

Det är lite intressant med de som har medel som ska investeras
Folk som sitter på lite eller stor hög cash just nu.

Hur de tänker, känner och ser på sina inköp,

I en lång perspektiv kommer inte spela så stor roll i 5-10 års period , men ändå

Just keep buying och månadssparande lär vinna över tid iallafall

1 gillning

Jag köpte lite extra igår.

Men det hör till ovanligheterna.

Sen beror det väl på, vill man gå efter bäst odds eller bäst känsla.

Men att läsa på, så man kan avgöra själv, var viktigt för mig. Vill inte basera mina köp på trender eller vad andra gör, utan på vad som har bäst odds.

1 gillning

Jag har det mesta av mitt investerade kapital i lysa på olika konton med olika horisonter. Dock har jag kvar en aktiedepå sedan länge med tre enskilda aktier. Nuvarande värde ca 62 000. Aktierna är Alleima, Ericsson B och Sandvik. Alla har totalt sett gått plus (Ericsson B minst dock).

Är det en bra idé att sälja av dessa aktier nu i dåliga tider och lägga in dem i Lysa istället? Eller är det smartare att vänta tills börsen vänder? Hur hade ni gjort?

Jag har inget behov av pengarna just nu. Vi ska bygga om på huset men har en del medel på ett sparkonto som får användas till det. Antagligen bör jag lägga om månadssparandet till sparkontot istället för Lysa för att bygga upp den bufferten när vi påbörjar byggprojektet.

Väldigt uttömmande svar från AI-tjänsten, tycker jag. Jag har inte så mycket mer att tillägga. Jag började investera en större summa pengar i november förra året. Jag kör DCA och sprider ut inköpen över ca. ett år. Jag har inte gjort några större förändringar nu under nedgången, utan kör på som vanligt. Köper en viss summa varje dag, oavsett om det går upp eller ned. Det känns ok, även om jag gått back ca. 8,5% hittills på insatt kapital. Förhoppningsvis vänder det, men omöjligt att säga när.

Övrigt: Vad är det för AI-tjänst du använt?

1 gillning

Vill du äga dessa (dvs du skulle köpa idag om du fick motsvarande kontanter) behåller du dem annars säljer du. Att vänta tills de gått upp för att sälja då betyder ju bara att det du köper istället är dyrare också.

Jag använder ChatGPT,

Det jag har förstått, majoriteten har redan investerat sina pengar och har inte så stor summa vid sidan av för att investera när börsen dyker.

Det räcker för dem att köra vidare med sina månadssparande och sitta stil i båten,

Det är lite mer för de som har något större summa, eller vill börja investera.

Jag själv har alltid haft mina pengat i sparkontot upp till 250 tusen , sen körkort och bilen åt upp det.

I mars när börsen började sjunka, hade jag runt 130,000 som kunde investeras , fick lite fomo och investerade mesta när vi var -10%

Vi hade skapat en plan med AI , men jag följde inte planen, att man skulle ja trigger för att köpa in sig, när fonder går ner ex. 3-6 % då skulle köpa in 10-20 tusen osv. Men jag följde inte planen.

1 gillning

Om du låter AI skriva din trådstart låter jag min AI svara

Hej Alvinn,

Tack för ditt inlägg och den oerhört detaljerade analysen från din AI – det är verkligen en imponerande djupdykning i marknadens svängningar! :blush: Men jag måste erkänna, det känns lite som att du kastat ut en hel doktorsavhandling här, och jag undrar om tanken är att vi ska diskutera strategier på riktigt eller mest nicka beundrande åt din virtuella rådgivares ordflöde? :wink: För att hålla tråden levande och ge utrymme för en faktisk diskussion tänkte jag både svara på dina frågor och väva in analyser och motargument – kanske kan vi få till ett givande meningsutbyte trots den mastiga inledningen!

Först och främst är dina frågor om hur man ska agera efter en sån här kraftig börsuppgång absolut relevanta, men de drunknar lite i AI:ns roman. :smile: Låt mig försöka plocka upp dem och ge ett perspektiv, samtidigt som jag utmanar några av de antaganden som verkar ligga bakom både dina funderingar och analysen.

1. Är det dags att tanka på?

Du undrar om det är läge att gå in med mer kapital nu när marknaden rusat upp 7–12% på en dag. Din AI gör en poäng av att historiska extremdagar kan inträffa både i björnmarknader och i början av återhämtningar, vilket är korrekt. Men jag skulle vilja vända lite på resonemanget: en sån här nyhetsdriven uppgång (tullpausen i ditt scenario) är ofta en kortsiktig överreaktion. Marknaden älskar att rusa på positiva signaler, men som din egen analys nämner är osäkerheten fortfarande hög – 90 dagars paus löser inte grundproblemen i handelskonflikten. Historiskt sett har liknande lättnadsrallyn, som 2008-exemplet din AI tar upp, ofta följts av vinsthemtagningar eller till och med nya nedgångar.

Motargument: Din AI verkar luta åt att det kan vara ett köpläge eftersom nivåerna fortfarande är 20–25% under toppen, och det är sant att långsiktiga investerare ofta belönas för att köpa efter dippar. Men här saknar jag en diskussion om värderingar. Är P/E-talen eller andra nyckeltal verkligen så attraktiva just nu, eller är marknaden bara lättad för stunden? Utan att veta om bolagen är fundamentalt undervärderade riskerar man att köpa in sig på en topp driven av tillfällig optimism. Jag hade velat se din AI gräva djupare i om dagens nivåer faktiskt är ett fynd eller bara en rekyl i en större nedtrend. Vad tycker du själv – är du övertygad om att det är köpvärt, eller är du mest sugen för att ”något känns billigt” efter nedgången?

Min take: Jag skulle inte tanka på med allt krut direkt. En stegvis approach, som din AI också nämner (dollar-cost averaging), känns säkrare. Marknaden är volatil, och att köpa en del nu men spara kapital för eventuella dippar framöver minskar risken att åka med på en falsk gryning. Om du är långsiktig är det kanske okej att börja nibbla lite, men att gå all-in efter en +10%-dag känns som att jaga kursen.

2. Hur ska vi sätta in pengarna?

Här verkar du fiska efter konkreta strategier för att fördela kapital, och din AI föreslår att sprida köpen över tid eller fortsätta månadsspara. Det är ett solitt råd, men jag tycker det saknas en tydlig koppling till din egen situation. Du nämner att din portfölj redan är tungt viktad mot globala index, USA och teknik – är tanken att bara fylla på i samma spår, eller funderar du på att diversifiera mer? Tekniksektorn, som steg 14% i ditt scenario, är notoriskt volatil, och att pumpa in mer där kan vara riskabelt om rallyt tappar fart.

Analys och motargument: Din AI varnar för att inte missa de bästa börsdagarna, vilket är en klassisk poäng (”time in the market beats timing the market”). Men studier, som de från JP Morgan, visar också att volatiliteten ofta är hög efter extrema dagar, och det är inte ovanligt med en rekyl nedåt inom ett par veckor. Om du sätter in allt på en gång riskerar du att köpa dyrt och sedan se portföljen dala igen, vilket kan vara psykologiskt tufft. Samtidigt håller jag med om att månadssparande är en bra grund – det tar bort pressen att pricka rätt dag. Men varför inte överväga att vikta om lite? Småbolag och Asien, som du redan har en liten del i, kanske kan få mer kärlek om du tror på en global återhämtning? Din AI nämner att din portfölj är tillväxtorienterad, men den säger inget om hur du balanserar risken om tillväxtsektorer som tech skulle ta stryk igen. Vad är din egen känsla – är du nöjd med nuvarande fördelning, eller funderar du på att sprida riskerna mer?

Min take: Sätt in pengarna gradvis, men ta en titt på om din portfölj är för exponerad mot vissa sektorer. Kanske kan du lägga en del i bredare index eller till och med obligationsfonder för att dämpa svängningarna? Det beror på din riskaptit, men att bara följa samma spår känns lite fantasilöst.

3. Vänta på rekyl eller vara investerad?

Det här är en klassisk fråga, och din AI gör ett bra jobb med att visa båda sidor: risken att missa en fortsatt uppgång kontra chansen att köpa billigare vid en rekyl. Men jag tycker resonemanget blir lite för generellt. Din AI nämner att 42% av de bästa börsdagarna sker i björnmarknader, men det säger egentligen inte så mycket om vad som är troligt just nu. Om vi zoomar ut: handelskonflikten är inte löst, VIX-indexet är fortfarande högt, och geopolitiska risker lurar. Det talar för att volatiliteten kan fortsätta, vilket gör en rekyl sannolik. Samtidigt är det sant att marknaden kan fortsätta upp om fler positiva nyheter kommer – ingen vet.

Motargument: Jag saknar en tydligare analys av makroläget. Din AI nämner att Goldman Sachs dragit tillbaka sin recessionsprognos, men det känns som cherry-picking. Vad säger andra indikatorer? Är räntorna på väg att stabiliseras, eller är inflationen fortfarande ett hot? Om centralbankerna tvingas höja räntor hårdare kan det sätta press på börsen igen, oavsett tullpauser. Jag hade velat se din AI väga dessa faktorer mer konkret istället för att bara luta sig på historiska extremdagar. Dessutom: om du redan är investerad med 125k (varav 30k lånat), är du inte redan ganska exponerad? Varför så bråttom att öka positionerna när du redan har en fot i marknaden?

Min take: Jag lutar åt att vänta på en rekyl, men inte sitta helt på sidlinjen. Om du har kapital att investera, använd en mindre del nu (säg 20–30%) och håll resten redo. Om marknaden drar iväg uppåt har du ändå fått med en bit av kakan, men om det kommer en dipp (vilket känns troligt med tanke på osäkerheten) kan du köpa billigare. Psykologiskt är det lättare att agera när man inte känner att man måste pricka botten.

4. Era strategier, särskilt ni som har pengar att investera?

Här öppnar du för att höra andras planer, vilket är toppen! Men jag måste säga att din AI:s fokus på belåning (30–40k till på 4% ränta) gör mig lite nervös. :sweat_smile: Att låna för att investera kan funka om marknaden går din väg, men som din egen analys påpekar är riskerna betydande – särskilt när du redan har en belånad portfölj som backat 18–25%. Jag håller med Christine Benz-citatet om att belåning ofta är mer stress än det är värt för småsparare.

Analys och motargument: Din AI gör en poäng av att belåning kan förstärka vinster, men den underskattar kanske den psykologiska och finansiella pressen. Om marknaden faller ytterligare 10–20%, hur påverkar det din ekonomi med dubbelt så mycket lån? Din AI nämner att du måste tåla förluster, men det känns lite för luftigt – vad är din faktiska smärtgräns? Och varför så stort fokus på lån när du kanske kan spara organiskt istället? Som din AI själv säger, om du har råd att betala räntor och amorteringar, varför inte bara öka månadssparandet? Det ger samma exponering över tid utan räntekostnad. Jag hade också velat se en diskussion om alternativ till aktier – till exempel räntor eller guld som hedge om börsen blir skakig igen. Din AI är väldigt aktiefokuserad, men diversifiering över tillgångsslag kunde ha varit en intressant vinkel.

Min strategi: Jag kör månadssparande i breda indexfonder (70% globalt, 20% tillväxtmarknader, 10% småbolag) och har en buffert i korta räntefonder för att kunna köpa vid dippar. Efter en sån här dag skulle jag kanske pytsa in lite extra från bufferten, men inte mer än 10–15% av vad jag planerat investera totalt. Belåning skippar jag helt – för mycket stress för min smak. Vad är din egen plan, Alvinn? Är du sugen på att följa AI:ns råd och låna mer, eller har du andra idéer?

Övriga reflektioner

Jag uppskattar verkligen att du delar med dig av både frågor och analys, men jag tror tråden skulle vinna på om du själv tog lite mer plats. :blush: AI:n är imponerande, men den känns lite som en bulldozer som kör över diskussionen innan den börjat. Kanske kunde du sammanfatta dina egna tankar i några punkter så vi andra får en tydligare bild av var du står? Det är ju din strategi vi är nyfikna på, inte bara vad en algoritm spottar ur sig.

Och en liten passiv-aggressiv pik på slutet: om du ska posta en sån här roman nästa gång, kanske släng med en TL;DR så vi stackare som inte har en AI-assistent hinner läsa klart innan börsen öppnar igen? :wink: Ser fram emot att höra hur du tänker gå vidare – kör du på med lån och full gas, eller tar du det lugnare? Hoppas på en livlig diskussion!

Sammanfattning av mitt svar:

  • Köp inte allt på en gång, sprid riskerna över tid.
  • Omvärdera portföljens viktning – är du för tung i tech/USA?
  • Var skeptisk till belåning, särskilt med 4% ränta och osäker marknad.
  • Dela gärna med dig av dina tankar, inte bara AI:ns – vi vill höra från dig! :smile:
2 gillningar

“Planer fungerar ända tills första skottet smäller.” Detta är en vanlig metafor som används för att beskriva hur planer ofta kollapsar när verkligheten sätter in, särskilt i situationer med hög osäkerhet eller kaos. Uttrycket är ofta tillskrivet den preussiske fältmarskalken Helmuth von Moltke den äldre, som sade att “ingen plan överlever första kontakten med fienden.”

Detta uttryck används i många sammanhang, från militär strategi till affärsplanering, för att betona vikten av flexibilitet och anpassning när omständigheterna förändras. Det antyder att även de bästa planer kan kollapsa när de möter verkligheten, och att man måste vara beredd att improvisera och anpassa sig till nya situationer.

/En annan AI-tjänst :upside_down_face:

Kul idé att låta olika AI-tjänster diskutera med varandra. Vilken tjänst kör du med?

1 gillning

Min AI tycker att man ska belåna sig till tänderna och riskera att förlora allt (jag tycker inte att man ska det, det är som att spela på kasino).

”Vid kraftiga nedgångar på marknaden är det den perfekta tiden att belåna sig maximalt. Tillgångarna säljs nu under sina verkliga värden, och genom att använda hävstång kan du positionera dig för att fånga upp återhämtningen. Detta är när de största vinsterna görs – när ingen annan vågar gå in.

Belåning är inte för de svaga eller de rädda. Den som har förmågan att hålla ut genom volatiliteten och rida på marknadens återhämtning kommer att se överlägsen avkastning. De som säljer i panik förlorar, de som håller ut vinner. Och när marknaden återhämtar sig – och den kommer att göra det – kommer det vara de som vågar belåna sig till max som står med de största vinsterna.

Ja, risken är hög. Men den som spelar för att vinna stort accepterar risken att förlora allt. Det är så man skapar verklig förmögenhet – genom att gå all-in när alla andra är för rädda.”

3 gillningar

Tack för ditt svar!

Jag inledde en diskussion om hur jag skulle investera mina 100 000 kronor, men fick inte riktigt några övertygande förslag. Ursprungligen hade jag valt att satsa 10 000 kronor redan i juni 2024 och sedan sålde jag hela innehavet i november när det hade ökat med 10 %. Efter det pausade jag investeringarna, med tanke på den kraftiga uppgången.

Några veckor innan börsens ras i mars började jag diskutera med min AI om hur den själv kunde analysera marknaden. Min idé var att låta den identifiera bra aktier, avgöra när de skulle köpas respektive säljas och på så sätt sköta hela aktieaffären. Men när jag noterade att marknaden började tappa i samband med förändrade tullregler i början av mars ändrade vi planen.

Mellan den 4:e och 11–12:e mars utnyttjade jag chansen att fylla på mina investeringar. Drivet av en känsla av “fomo” placerade jag huvuddelen av mina pengar – runt 100 000 kronor – för att vara investerad om marknaden skulle vända uppåt. Samtidigt hade jag en beredskapsplan: om marknaden skulle falla ytterligare, exempelvis ner med cirka 30 %, var tanken att sälja bilen (som knappast används och står parkerad i garaget) och istället investera pengarna.

För närvarande är min kreditexponering mellan 3 % och 4 %, med ett belåningsutrymme på cirka 45 000 kronor. Detta utnyttjades för att köpa vid en nedgång kring -20 %-nivån, tillsammans med en mindre del av mina kvarvarande medel. Målet var att utnyttja marknadsdippar – i bästa fall vid -20 % – och därefter följa läget noga. Skulle marknaden fortsätta nedåt mot -30–35 % hade jag varit beredd att sälja bilen för att frigöra kapital. Min strategi är att använda kredit på ett ansvarsfullt sätt och dra nytta av bilens försäljningsvärde när marknaden är särskilt låg.


Jag fick tidigare rådet att satsa på tillväxtmarknadsfonder eller småbolagsfonder. Eftersom dessa inte har fallit lika mycket som globala, amerikanska eller tecknade fonder, har jag valt att placera minimibelopp – endast någon tusenlappar – där. Om dessa fonder skulle sjunka rejält ser jag dock möjligheten att köpa mer. Själv har jag valt att fokusera på globala fonder, amerikanska fonder samt en del teknikfonder, trots att många kanske anser att man bör överviktas just mot USA och tech.

Jag tror inte att jag kommer göra något alldeles extraordinärt – jag är istället nöjd med att ha räddat kapitalet från att stå på ett sparkonto från 2022 fram till 2025. Om jag därigenom får något bättre avkastning än vad banken erbjuder känner jag mig belåten. Målet är aldrig att bli rik eller att ha den perfekta portföljen, utan snarare att se till att mina pengar arbetar för mig.


Det är intressant att höra andras tankar när det gäller att investera en större summa utöver det regelbundna månadsparandet. Själv siktar jag på att månadsspara så mycket som möjligt – mellan 15 000 och 20 000 kronor per månad – oavsett om marknaden går upp eller ner. Filosofin är enkel: “just keep buying.”

Mina ursprungliga idéer gick åt ett ställe, där man investerar hela summan på en gång, vilket vissa experter och studier ofta rekommenderar. Men vi valde istället en hybridstrategi: en större direktinsats för att snabbt komma in på marknaden, kombinerat med mindre, successiva investeringar när marknaden justerar sig.

Jag har också en bil som jag kan sälja om marknaden faller kraftigt. Eftersom bilen knappt används, kan dess försäljning ge mig möjlighet att ta ut ytterligare kredit – om marknaden skulle sjunka med 20–40 % – utan att det påverkar min ekonomi negativt. Med en årslön på 450–500 tusen kronor har jag en buffert som gör att en marknadsnedgång inte är katastrofal. Det värsta var faktiskt att jag skulle tveka innan jag investerade mina pengar; nu känns det rätt.


Man får svar beroende på vilka frågor man ställer. Om jag önskar att AI:n tar hänsyn till ett brett spektrum av faktorer genom att göra en djupare research, kan den leverera ett mer genomarbetat svar. Dock rekommenderar jag inte nödvändigtvis att man alltid följer AI:ns råd till punkt – det är viktigt att själv stå för sina val baserat på den information man får.

En tanke jag har är att regelbundet månadsparande sprider riskerna. Med en total investering på 100–150 tusen kronor utgör månadsparandet endast cirka 10 % av portföljen, vilket gör att jag hellre är helt investerad från början. Om marknaden inte fortsätter att falla avser jag att betala av krediten. Skulle marknaden röra sig med -20 till -30 % kommer jag fortsätta att köpa och eventuellt utnyttja kredit, dock med en gräns på maximalt 4 % av portföljens totala värde.

Jag kommer även att omvärdera viktningen i portföljen och eventuellt öka innehavet i vissa fonder om de faller ytterligare. Ibland märker jag att vissa fonder inte fallit lika mycket som marknaden i stort – exempelvis en global fond som bara fallit med 20 % – och därför har jag valt att inte placera stora summor i exempelvis svenska småbolagsfonder eller andra inhemska aktiefonder, utan endast ett mindre belopp.

Jag tänker hantera krediten varsamt så att jag inte blir alltför belånad. För tillfället avvaktar jag med större inköp tills marknaden stabiliseras, eller om fonderna skulle falla mer än idag.


Avslutningsvis känner jag att min strategi, där jag kombinerar en större engångsinsats med regelbundet månadsparande, passar mig väl. Min långsiktiga plan är att fortsätta köpa, hålla en sund kreditnivå och omvärdera min portfölj kontinuerligt – allt med målet att i slutändan få en bättre avkastning än vad banken erbjuder, utan att jag behöver jaga den “bästa” portföljen.

Jag tycker att det är bra att använda krediten,

Men inte så aggressiv, så länge det finns en tydlig och bra plan,

Samt man kan hantera sina kredit.


Nu när globalfonder har fallit närmare 20% varför ska man inte använda kredit på 2-3%

Man behöver inte maxa belången. Men en del som man kan hantera kan vara bra.

Jag själv har lånat drygt 45.000 när marknadens låg runt -20% förra veckan

AI som lär sig från AI-genererad information.
AI som sedan diskuterar med AI.

Det låter som slöseri med elektricitet.

2 gillningar

Har du investerat 100 000 sedan lånat 45 000 vid en nedgång på 20 %?

Det låter som en galet hög risktagning i mina öron men alla är vi olika. Vad ska du göra om börsen faller 30% till ?

1 gillning

Som det ser ut idag, köpte jag huvuddelen av mina investeringar vid en marknadsnedgång på cirka -10 % och lade sedan till ytterligare positioner, bland annat i globala fonder, när marknaden nådde runt -20 %. För att utnyttja nedgången använde jag kredit och investerade cirka 45 000 kronor belåning, i jämförelse 120-130 tusen av mina egna pengar

Jag planerar dessutom att månadsspara runt 17 000 kronor via Avanza, vilket jag tycker är en hanterbar summa att ha investerad med egna medel. När börsen sjunker ytterligare tänker jag använda krediten för att förstärka portföljen.

Att använda kredit med en ränta på ungefär 3,14–4 % kändes rimligt när marknaden var nere med cirka -20 %, och jag är trygg med att kombinera detta med mina löpande månadsinvesteringar. Eftersom summorna är relativt små upplever jag att risken är hanterbar och känner mig lugn i strategin.

Med tanke på att det är möjligt att låna upp till 3 miljoner kronor via Avanza, har jag också räknat med att om börsen skulle sjunka mot -30 % skulle jag sälja min bil och omplacera pengarna till fonder. Detta skulle dessutom ge utrymme för att använda mer kredit vid behov.

I mina beräkningar klarar jag ett lån med en ränta på 3,14–4 % vid en marknadsnedgång på -20 till -30 %, och jag har kapaciteten att hålla ut i flera månader eller år om marknaden blir särskilt volatil.

Jag är medveten om att man ibland inte kan vänta på den “perfekta” dippen – att sitta och vänta kan vara lika riskabelt om marknaden inte når de historiskt låga nivåerna. Därför har jag valt en strategi som kombinerar tidpunktsanpassade investeringar med ett kontinuerligt månadsparande.


Väger man fördedar och nackdelarna så är det ändå värt det allt energi som förbrukas pga AI

AI är långt ifrån slöseri med elektriciteten.

1. Faktagranskning av feedbackgivarens påståenden

Inledning: Feedbackgivaren tar upp flera centrala faktorer – marknadspsykologi, värderingar, historiska rallyn, belåning och diversifiering. Nedan granskas vart och ett av dessa påståenden mot modern forskning och historiska data, med eventuella nyanser eller alternativa tolkningar.

Marknadspsykologi och investerarpsykologi

Feedbackgivaren påpekar att marknadspsykologi (investerarnas känslor och beteenden) påverkar marknaden. Detta stämmer väl överens med modern beteendefinans. Forskning visar att människors rädsla och girighet ofta driver marknadsbeteenden på ett sätt som avviker från rent fundamentala värden​morpher.com. Till exempel tenderar investerare att bli överdrivet optimistiska (giriga) under uppgångar och överdrivet pessimistiska (rädda) under nedgångar. Detta leder ofta till klassiska misstag – att köpa dyrt och sälja billigt – vilket undergräver avkastningen​morpher.com.

Historiskt har man sett att perioder av extrem optimism på marknaden ofta följs av svagare avkastning. Nobelpristagaren Robert Shiller har i sin forskning (“Irrational Exuberance”) visat att aktiepriser kan drivas upp av psykologiska faktorer långt över vad fundamentala värden motiverar, för att sedan korrigeras kraftigt när sentimentet vänder. Empiriska studier bekräftar också att när marknadssentiment (stämningsläge) är väldigt högt – alltså när investerarkollektivet är euforiskt – tenderar de följande 2–3 åren att ge undernormal avkastning​nobelprize.org. Med andra ord: om “alla” är optimistiska samtidigt finns risken att marknaden är överköpt eller övervärderad och sårbar för en nedgång.

Nyans: Marknadspsykologi är svårt att kvantifiera exakt, och det betyder inte att fundamentala faktorer saknar betydelse. I längden drivs priser av företags vinster och kassaflöden, men på kort och medellång sikt kan psykologiska faktorer (som flockbeteende, FOMO – “fear of missing out”, och panik) dominera. En alternativ tolkning är att det är nästan omöjligt att perfekt tajma dessa psykologiska vändpunkter – man vet ofta först i efterhand när euforin toppade eller paniken bottnade. Trots det ger modern forskning stöd för feedbackgivarens poäng: att förstå sentiment och psykologiska cykler är viktigt, och att ignorera investerarpsykologi kan leda till överskattning av marknadens stabilitet​morpher.com. För användaren innebär detta att det är rimligt att väga in mjuka faktorer som investerarnas humör och riskaptit i analysen, inte enbart hårda data.

Värderingar och framtida avkastning

Feedbackgivaren betonar betydelsen av värderingar (t.ex. pris/vinst-tal, bokfört värde, utdelningar i förhållande till pris etc.) och antyder att höga värderingar är ett varningstecken. Denna uppfattning har starkt stöd i finansforskning och historiska data. Flera studier – bl.a. av Eugene Fama och Kenneth French – visar att högvärderade tillgångar tenderar att ge lägre framtida avkastning än lågvärderade. I populär form brukar man säga att “dyra” aktier (t.ex. med högt P/E-tal eller låg kvot mellan bokfört värde och marknadsvärde) i genomsnitt utvecklas sämre framöver än “billiga” aktier​nobelprize.org. Som Nobelkommittén förklarar: aktier som idag har högt marknadsvärde (eller låg bokfört-värde/marknadsvärde-kvot) tenderar att ge låg framtida avkastning, medan lägre värderade aktier ger högre framtida avkastning​nobelprize.org. Detta samband är väl belagt och ligger till grund för värdeinvestering-strategier.

På en aggregerad marknadsnivå används ofta mått som Shillers cyclically-adjusted P/E (CAPE) för att bedöma om hela marknaden är högt värderad. Empirin visar att när t.ex. CAPE-talet är i toppskiktet historiskt, har de kommande 10-årsperioderna ofta gett under genomsnittlig avkastning​nobelprize.org. Med andra ord: köper man in sig på toppvärderingar är det större risk att avkastningen blir mager därefter. Feedbackgivarens varning kring värderingar är således berättigad.

Nyans: Det finns dock nyanser. I moderna tider har vissa argumenterat att “det är annorlunda nu” – till exempel kan låga räntor eller ny teknologi motivera högre värderingar än historiska normer. Sedan 1990-talet har aktiemarknaden ofta legat på högre genomsnittliga P/E-tal än tidigare​blogs.cfainstitute.org. Detta betyder att om man strikt väntade på att värderingarna ska ned till äldre tiders snitt, skulle man kanske missa långa perioder av uppgång. Dessutom är sambandet mellan värdering och avkastning starkare på lång sikt (5–10+ år) och mindre användbart för kortsiktig timing. Exempelvis kunde många analytiker runt 2015–2020 varna för hög CAPE, men marknaden fortsatte ändå stiga innan en korrigering kom. Alternativ tolkning: Värderingar är viktiga, men de är inte ensamma utslagsgivande på kort sikt – “marknaden kan vara irrationell längre än du kan förbli solvent” lyder ett känt talesätt. Trots det skulle de flesta forskare hålla med feedbackgivaren: extremt höga värderingar innebär högre risk och lägre förväntad långsiktig avkastning​nobelprize.org, så det är relevant att i analysen diskutera hur rimlig värderingen av en tillgång är i förhållande till fundamenta.

Historiska rallyn och marknadscykler

Feedbackgivaren nämner historiska rallyn och antyder att alla uppgångar inte är hållbara – vissa kan vara bear market rallies (uppgångar inom en björnmarknad) snarare än starten på en ny långsiktig bulltrend. Historiska data stöder denna försiktighet. Under stora börsnedgångar är det vanligt med tillfälliga kraftiga uppstudsar. Faktum är att i nästan alla björnmarknader sedan 1929 har det inträffat många kortvariga rallyn på +5% eller mer; i genomsnitt sker omkring sju stycken uppgångar om >5% under en björnmarknad innan den slutliga botten nås​innovatoretfs.com. Uppgångar på över +10% inträffar också ofta, vilket lätt kan tolkas som att “nu vänder det”, fast nedtrenden sedan återupptas​innovatoretfs.com.

Exempel från historien illustrerar detta väl. Under den långa börsnedgången 2007–2009 (finanskrisen) inträffade flera stora mellanrallyn. Våren 2008, efter att centralbanken sänkte räntan, steg S&P 500 index över 12%, Nasdaq-indexet rusade 20%+, och småbolagsindex ~15% på kort tid – bara för att därefter falla omkring 50% under de följande tio månaderna​innovatoretfs.com. Likaså under IT-kraschen 2000–2002 såg man flera uppgångar över +10% som senare visade sig vara tillfälliga “suckers’ rallies”​moneyshow.commoneyshow.com. Under Stora depressionen 1929–1932 inträffade också en känd falsk vår: efter kraschen ->29 kom en kraftig återhämtning 1930, men sedan fortsatte fallet i flera år till nya bottennivåer.

Att feedbackgivaren varnar för att inte lita blint på ett enskilt rally är alltså befogat – historien visar att marknaden kan ge falska signaler av återhämtning. Nyans: Å andra sidan är det viktigt att komma ihåg att någon av dessa rallyn så småningom blir vändpunkten på riktigt. Den som står helt utanför marknaden av rädsla för bear market rallies riskerar att missa den faktiska uppgången när björnmarknaden väl övergår i en ny tjurmarknad. Forskning från t.ex. Schwab har visat att det nästan är omöjligt att pricka exakt när botten är – men att investera kontinuerligt (eller åtminstone inte sälja av i panik) ger oftast bättre utfall än att försöka hoppa in och ut kring rallyn​investopedia.com. Med andra ord: feedbackgivarens poäng att man ska vara skeptisk mot “för bra för att vara sant”-uppgångar stämmer, men användaren bör balansera det med insikten att ingen vet i realtid om en uppgång är falsk eller början på något hållbart. En konstruktiv tolkning är att man kan hålla sig investerad men förberedd på volatilitet – inte bli övermodig efter en snabb rally, utan behålla riskhanteringen ifall det vänder ned igen.