Hej RT!
Efter mycket funderande känner jag mig vilsen och vill ha hjälp att tänka kring bostadsköp, sparande och liknande. Jag vill gärna ha lite åsikter om hur ni tänker om min situation.
Såhär ligger det till:
Jag och min sambo, vilka är i åldern 25-30år bor i en stad en timmes bilväg
utanför en av våra 3 största städer. Vi har båda fasta jobb och jobbar 100%. Vi flyttade till en hyresrätt (2:a) för 1,5 år sedan efter att jag sålt en mindre bostadsrätt och vi trivs bra där vi just nu bor, med undantaget att det är lite litet ifall man vill skaffa barn eller liknande. Vi tittar lite efter att köpa ett hus de närmaste, kanske inom 1-3 år.
I vår kommun kostar ett hus mellan 4-5 miljoner. Priserna har dock efter Corona stuckit iväg, som i resten av Sverige.
Mina tillgångar ser ut såhär:
500’ kr Sparat till kontantinsats, sparkonto ränta 0.75%.
60’ kr Buffert. 0% ränta
245’ kr “Mellanriskhink” Lysa 60/40.
75’ kr “Passiv hink” Lysa 100/0.
20’ kr “Lekhink” Avanza 100/0. (Enskilda aktier, investmentbolag)
20’ kr övriga fonder andra har sparat åt mig.
50’ kr “Pensionssparande” Avanza 100/0. (indexfonder)
Min sambo har ca 100’ att lägga in till en kontantinsats, utöver detta har hon ca 100’ till i div. tillgångar.
Utöver detta sparar jag:
4000kr till passiva hinken
2500kr till pensionssparandet
6000kr till bostaden
(Vilket ger mig en “lite för hög” sparkvot för att det ska vara bekvämt, men det känns som att det funkar)
Min sambo sparar 5000kr till bostaden.
Mina funderingar:
Borde jag minska min mellanriskhink samt kränga av min lekhink, så att jag får en större del likvider till kontantinsats?
Om man ska köpa ett hus för 5 milj. krävs kontantinsats 750’, vi har endast 600’ i likvider just nu, eller kan jag avvakta tills den dagen det börjar närma sig, då med risken att sälja med förlust?
Är det ett problem att vi står utanför bostadsmarknaden på “kort sikt” (kanske 3år)? anledningen till att jag frågar är att jag är lite rädd att bostadsmarknaden kommer att springa ifrån oss och att gemene man säger “Man ska alltid äga sin bostad, det är alltid en bra affär!!”. Jag känner inte att det går att generelisera på det sättet som många runt mig gör, då jag snarare ser faran med coronabubblor, låga räntor, högkonjunktur mm. Jag vill heller inte köpa något bara för “att äga” en bostad. vad är ni av för åsikt?
Som ofta när man funderar själv så snurrar tankarna hit och dit och jag känner att jag kommer ingen vart, hoppas ni kan hjälpa mig med lite bra input! ![]()
