Det är ett intressant tillgångsslag! För er andra läsare som inte vet så är merger arbitrage en strategi som går ut på att tjäna pengar på ffa börsnoterade bolag som blivit erbjudna uppköp. Säg att bolag X gått ut med ett erbjudande om att köpa bolag Y till priset 100 kr/aktie - då kommer börskursen för bolag Y att omedelbart lägga sig strax under 100 kr, på säg 95 kr. Fonden MERIX tar då en lång position i bolag Y och en kort position i bolag X. Går affären i lås tjänar fonden minst 5 kr/aktie.
Risken är förstås att affären inte går i lås. Sannolikheten för det ökar vid oförutsedd turbulens på marknaden - titta t.ex. på utvecklingen för MERIX under IT-kraschen, finanskrisen och coronautbrottet, så ser man att fonden föll. Fonden erbjuder därmed tyvärr ingen crisis alpha, men uppvisar god avkastning och låg korrelation till börsen i övrigt.
Personligen placerar jag tillgångsslaget i samma kategori som cat bonds - om det hade funnits en bra och billig fond på Avanza/Nordnet hade jag starkt övervägt en liten position i portföljens stil-del, men jag klarar mig också utmärkt utan. Men tack för att ni spanar!
Konstigt nog tror jag inte detta diskuterats! Personligen bottnar det i följande orsaker:
- Fonden är extremt dyr.
- Fonden är en “black box” och består av flertalet olika hedgefondstrategier. Jag vill veta vad jag får och vad jag kan förvänta mig, annars är risken stor att jag säljer vid nedgång.
- Fonden handlas och uppdateras månadsvis, så när en ombalansering triggas kan köp/sälj inte ske förrän nästkommande månads slut, vilket är omständligt och innebär risk att nedgång/uppgång hinner reverseras.
Min uppfattning är att “riskparitet” är lite av ett paraplybegrepp. I sin enklaste form innebär det bara att vikta volatilitet inverst (så att volatila tillgångar får lägre allokering och vice versa), men man kan även dra det flera steg längre och blanda in korrelationsmatriser och förväntad avkastning.
I min avancerade portfölj håller jag det medvetet enkelt - jag utgår från mina grupper/kluster av tillgångar i del 3a och volatilitetsviktar varje grupp. Eftersom tillgångarna är jämnt fördelade i kvadranterna innebär det också att risken blir likvärdig i varje kvadrant. Jag använder mig medvetet inte av korrelationsmatriser eftersom korrelationer är flyktiga och högst beroende av studerad tidsperiod, medan varje tillgångsslags fundamentala egenskaper är konstanta, och den logiken fångas mycket bättre i mitt portföljdiagram, anser jag.
Detta låter väldigt spännande, även om jag själv inte tror att det tillför något värde att bryta ned tillgångarna så granulärt. Men tanken att maximera volatiliteten (och avkastningen) för varje enskilt instrument medan den totala volatiliteten hålls låg tack vare icke-korrelation (dvs. “maximum diversification portfolio”) är ju precis det jag eftersträvar i min portfölj också.
Håll oss gärna uppdaterade om vad du landar i, hade verkligen varit intressant att se!
Personligen ser jag köpläge i Lynx, och har nyligen fyllt på. Just SEB Asset Selection har jag dock aldrig gillat - låg volatilitet och underpresterar konsekvent, medan Lynx istället konsekvent slår Societe Generals CTA-index.
Min stående rekommendation är EN4C, läs gärna denna tråd. Handelsvalutan är irrelevant, det är de underliggande tillgångarna som spelar roll, och man kan starkt argumentera för att råvaror är en real tillgång som inte innebär någon valutarisk. Att köpa en EUR-hedgead råvaru-ETF som SEK-investerare rekommenderar jag inte, eftersom man då introducerar valutarisk (mot EUR) där det inte fanns någon till att börja med. UEQV är ingen råvarufond utan ger enbart exponering mot carryn.