Jag hade uppskattat om denna tråd endast används för att diskutera frågor kring allvädersportföljer, eftersom den redan är väldigt lång.
Skatteregler kring ETF:er och valet mellan ISK, KF och depå diskuteras flitigt i andra trådar. Forumet har en utmärkt sökfunktion 
Jag har hela min portfölj på ISK.
Ända sedan trådens start har valet av företagsobligationer i avancerade portföljen landat i high-yield. Resonemanget har varit att dessa ger högst volatilitet i tillgångsklassen, och därmed mest risk/avkastning för pengarna. Jag har dock insett att detta val inte är optimalt, av 2 skäl:
För det första, är korrelationen med aktier för hög. Trots att high-yield tekniskt sett är obligationer, så beter de sig mycket mer likt aktier än obligationer:
Vi ser att korrelationen mellan HY och aktieindex (Russell 1000/2000) ligger mellan 0,7-0,8, vilket är lika högt som korrelationen mellan EM- och DM-aktier. Detta innebär att high-yield inte alls ger den diversifieringsfördel som allvädersportföljen är ute efter.
För det andra, är avkastningen inte nämnvärt högre än långa IG-företagsobligationer. Allt annat lika ska förstås en obligation med sämre kreditbetyg avkasta mer, men när man räknar in konkursrisken samt den extra durationspremien för investment-grade obligationerna (det finns inga långa high-yield-fonder), blir avkastningen i princip identisk:
Backtest:
Vi backtestar nu avancerade portföljen med långa IG-företagsobligationer istället för high yield:
Vi ser att:
Ska man äga HY-obligationer finns det mycket data som talar för att man ska fokusera på fallen angels, dvs företag som nyligen fått sänkt kreditbetyg från BBB till BB, och således inte längre klassas som investment-grade. Detta innebär att i princip alla vanliga räntefonder är ålagda att sälja företagets obligationer, trots att fundamenta inte förändrats nämnvärt. Genom att ta motsatt position just när säljtrycket är som störst kan man få rejäl överavkastning:
En del kallar därför dessa obligationer för “the last free lunch in investing”.
Tittar vi på historisk kreditspread för high-yield ser vi att >10% skillnad i ränta mellan en high-yield obligation och en statsobligation ter sig vara ett attraktivt köpläge:
En hypotetisk timingregel vore således:
Jag testade först denna regel med en vanlig high-yield-fond, men det gjorde knappt någon skillnad. Jag hade gärna testat med fallen angels istället, men tyvärr har jag inte hittat längre backtesthistorik än 2012 och framåt. Jag var därmed tvungen att justera regeln till trigger >7% för att få några signaler sedan 2012, bara för att kunna testa konceptet:
Det största problemet med fallen angels är att det inte finns någon svensk valutasäkrad räntefond som handlar med sådana, enbart ETF:er (GFEA, QDVQ). Fallen angels presterar bäst i återhämtningsfaser efter recessioner, när kronan också historiskt brukar stärkas, vilket sannolikt äter upp överavkastningen jämfört med en vanlig valutasäkrad high-yield räntefond.
Sammanfattat har jag insett att långa investment-grade obligationer presterar bättre än high-yield i min avancerade allvädersportfölj, ffa pga lägre korrelation med aktier och likvärdig avkastning.
Detta innebär (när jag har tid):
Jag har även spekulerat kring en timingregel som byter IG mot HY när kreditspread för HY >10%, men för att det ska löna sig hade det varit önskvärt med en svensk valutasäkrad räntefond som handlar fallen angels-obligationer, vilket inte finns. @captorfonder, något för er i framtiden?
Tack för ert intresse, jakten på den “ultimata” allvädersportföljen fortsätter!
AMF lång är en räntefond med duration på ungefär 5 år (egentligen strax under 4), så om teorin bakom allvädersportföljen håller borde fonden toppa i juli 2021 och bottna i september 2022:
Mycket bra svar och kul att det stämde så väl!
Jag tänkte försöka implementera den avancerade portföljen på Nordnet, med sikte på ett värdepapper per tillgångslag. Om det är en ETF försöker jag dock även hitta en liknande fond, till månadsspar och ombalansering, för att undvika avgifer. ETF:en använder jag då för pengar som troligen inte blir föremål för ombalansering.
Utågår från din avancerade portfölj per 2024-07-25
- 15% Aktier (momentum/kvalitet) (hög tillväxt + låg inflation)
- 15% Aktier (värde) (hög tillväxt + hög inflation)
- 10% Företagsobligationer (låg inflation + hög tillväxt)
- 10% Statsobligationer (låg inflation + låg tillväxt)
- 10% Råvaror (hög inflation + hög tillväxt)
- 10% Realränteobligationer/Inflationsförväntning (hög inflation + låg tillväxt)
- 30% Guld (låg tillväxt)
- 0-30% Stil (okorrelerade tillgångsslag + “icke diversifierbara” risker enl del 2)
Jag tycker stil låter bra i teorin men som du varit inne på är det svårt att hitta ett bra värdepapper. Jag är inte så imponerad av Lynx dynmic historik. När det kommer till marknadsneutral hedgefonder är väl, tillskillnad från rena tillgångsfonder, historiken högst intressant? Dessutom kostar den endel. UBF6 har presterat bra och låg avgift men kort historik och mer nichad strategi.
Tänker mig ändå köra 10% stil, eftersom det är bra med fler strategier med låg korrelation till annat i portföljen, särkilt om man ombalanserar. Nedan är min plan, som utgår mycket från ditt Nordnet förslag :
13% Aktier momentum - Xtrackers World Momentum (XDEM)/Handelsbanken momentum
14% Aktier värde - Xtrackers MSCI World Value (XDEV)/Storebrand Global value
9% Företagsobligationer - Captor Aster Global Credit
9% Statsobligationer- Captor Iris Bond A
9% Råvaror - L&G Multi-Strategy Enhanced Comm (EN4C)/(hittar ingen fond)
9% Realränteobligationer - Danske Invest Globala Realräntor SEK h
27% Guld - Amundi Physical Gold (GLDA)/(hittar ingen fond)
10% Stil - UBS CMCI Comm Carry ex-Agri (UBF6)/Lynx Dynamic
Du har dock fler värdepapper per tillgångslag i ditt förslag. Är det för balansera tex valuta- och/eller regionexponering?
Detta var en väldigt intressant strategi för att minimera avgifter vid ombalansering! För min egen del hade det blivit för omständligt eftersom jag redan har så många fonder, men eftersom du satsar på mycket färre antal fonder totalt blir det extra besväret att ha en separat fond att ombalansera med mer tilltalande.
Tänker att detta borde tilltala fler i tråden, särskilt de som kör på grundportfölj-upplägget!
Det går faktiskt att ha ombalanseringsfonder för alla tillgångsslag (om man inte bryr sig om belåningsgrad):
Sedan tycker jag, såsom nämnt tidigare i tråden, att det blir lite problematiskt med enbart Captor Iris och Danske Realräntor, som har mycket lägre volatilitet än övriga fonder i portföljen. Förutsatt att du inte vill lägga till ytterligare fonder så hade jag utökat allokeringen till dessa med 25-50%, och minskat aktier/guld.
Ja. För att bättre kunna finjustera exponering mot valutor, regioner, och faktorer. Ditt förslag är dock absolut good enough i mina ögon.
Jag kör i dagsläget en helt standard GB (med belåning) men efter jag lyssnat på avsnittet med Zino inser jag att 20% korta räntor inte fyller någon större funktion i portföljen.
Om jag byter ut 20% korta räntor mot råvaror behöver jag dock två etf:er att flytta över till för att behålla belåningsvillkoren hos Nordnet. EN4C rekommenderas enligt grundportföljen men jag behöver en till med minst 70% belåningsvärde. Vad tror ni om WTIC? Synd att det inte finns några bra billiga fonder för ändamålet då fler etf:er innebär mer pengar på både courtage och växlingsavgifter.
WTIC är ett acceptabelt alternativ. Jag föredrar egentligen UBS ETFs (IE) Bloomberg Commodity CMCI SF UCITS ETF (BCFU) och L&G Longer Dated All Commodities UCITS ETF (ETL2) som båda tycks optimera terminsrullningen bättre, men båda verkar tyvärr inte ha någon belåningsgrad på Nordnet.
Jag är dock inte säker på om Nordnet räknar EN4C som en fond (som då får utgöra upp till 30% av portföljen) eller ett värdepapper (upp till 10%), tycker att deras regler är lite oklara för ETF:er. Har själv aldrig behövt gå över 10%, men det kanske är värt att skriva till Nordnet och fråga?
Ser ut som att det är 20% för ETF:er på lägsta räntenivån:
Belåna aktier - Portföljbelåning ökar din handlingskraft | Nordnet
EDIT: … “20% av totala antalet?” … inte av värdet? 
Hur tänka här angående total avgift för ovan är ca 0.68% kontra att bara köra Storebrand All Countries för 0.31%. Är den förväntade riskjusterade avkastningen inkl. avgifter högre för varianten med två dyrare fonder?
Rätt säker på att de menar %-satsen som det avgörande här. Det är också det som listas om man går in på kreditöversikten, exempel nedan:
Ja, det är ju det enda rimliga, annars skulle systemet kunna missbrukas ordentligt. Dock konstigt att dom har gjort samma långa felformulering på flera olika ställen.
Det där är grundkravet. För att maxa belåningsgraden (såsom jag räknat på i del 4) är kraven hårdare. Scrolla ned till “upp till 10 gånger hävstång” och läs under den sektionen med tillhörande tabell.
Största position får alltså vara 10% för godkända aktier och ETF:er, men jag tycker att det är så ologiskt att det skulle gälla alla ETF:er, när flertalet är mycket bredare än vanliga fonder.
Det står ju faktiskt “Aktie eller ETF” så hur korkat det än är att räkna en diversifierad ETF som en enskild aktie så måste man nog tolka att det är det de menar.
Bra poäng som jag också funderade på, men vet inte svaret. Tänkte att det skulle underlätta flytt mellan Fond->ETF om det var 1:1 matchning, men är kanske marginellt smidigare bara. Kanske kör Storebrand All.
Bra svar igen!
Kanske också vill belåna så får väl finna mig i att ha fler Etf:er per tillgångsslag där det behövs.
Så för grundportföljen - öka Captor delen till ca ~25-30% av portföljen?
Härligt! Det var en del av AW som jag hade lite problem med (samt dyra Lynx).
Professionellt följt företag i HY sfären som gått från oklarhet till oklarhet, inställda betalningar och omkonstruktioner där stora delar av obligationsägare har nollats. I min värld, ofta dåligt skötta bolag, inkompetent ledning och/eller med låg konkurrenskraft. Inte varit pigg på att sitta på sådana obligationer.
Därför 
till bytet till IG kvalitet. I mitt perspektiv 
Kanske en lösning att kombinera Captor med IS04 för högre genomsnittlig volatilitet på låna räntor. Till priset av ökad komplexitet och mer exponering mot annan valuta?
Gäller alltså Grundportföljen.
Har tänkt det också. Dela upp långa räntedelen som du skriver. Courtage + växlingsavgifterna stör mig dock då jag kommer sätta in pengar löpande, sen har vi ombalanseringar på det. Men det är väl bara bita i det sura äpplet 
Börjar fundera på en variant av Grundportföljen i stay rich-/uttagsfasen. Då blir det ju inga kontinuerliga insättningar. Tänker mig uttag en gg/kvartal eller halvår, som då samtidigt används för återbalansering. Har en liten ”känna på”-portfölj med just denna modell.
Bara en kommentar på guld delen.
Invesco Physical Gold (8PSG) har JPM som custodian för förvaringen av guldet men JPM kan använda sig av under-förvarare / sub-custodians. Det var uppe i guldtråden för länge sedan och är en orsak jag undviker Invesco varianten.
Visst, alla ETCer har med sig motpartsrisk men det känns lite onödigt att addera till det.
Så här står det i avsnitt 1.6 sidan 31 i detta dokumentet från Invesco
1.6 The Custodian has limited responsibility for the performance of any sub-custodians. The Custodian may, from time to time, appoint one or more sub-custodians to perform its duties in respect of the custody and safekeeping of the Precious Metals. In accordance with the Secured Allocated Accounts Agreement, provided that the Custodian uses reasonable care in the selection of such sub-custodians and does not act negligently or in bad faith in making such appointment, the Custodian is not be liable for any act or omission, or for the solvency, of any sub-custodian it appoints. Should any act or omission, or any change in the solvency, of any sub-custodian result in a loss to Certificate holders, the Custodian will not be liable to Certificate holders for such loss.
Som jag förstår det så har inte Amundi Physical Gold, Wisdom Tree Phyiscal Gold och Wisdom Tree Phyiscal Swiss Gold den komplikationen. Jag väljer mellan dessa.
Ja, jag håller med dig helt om att Invesco inte ger en helt bra magkänsla. Problemet är att exempelportföljen behöver 3 st olika guldfonder för att inte gå över 10% i ett enskilt innehav (för att kunna maxa belåningsgrad).
De första 2 är givna, precis som du skriver:
För den 3:e fonden står valen mellan:
Därav föll valet på Invesco. Det man kan trösta sig med är att den fonden har tveklöst störst kapital under förvaltning, så någonting borde den göra rätt.
Men jag tycker att det är så orimligt att andra guldfonder har lägre belåningsgrad, särskilt Wisdomtree Core Physical Gold (0,12% avgift, möjlighet till fysisk leverans) som tveklöst hade varit mitt förstahandsval annars:
Om någon annan också är upprörd över detta får ni gärna skriva till Nordnet också, så kanske de ändrar sig.
