Gröpa ur värdet på själva fonden? Ja, definitivt, men om den gröper ur värdet på hela portföljen har ju helt att göra med hur resten av portföljen är byggd.
Är man okej med (troligtvis) lägre långsiktig avkastning i utbyte mot en hedge mot de största nedgångarna kan det faktiskt vara ett alternativ.
Problemet som jag ser det är ombalanseringen vid en krasch, när tusan säljer man av VIX och balanserar om? Som du var inne på svänger det ganska fort med VIX
Skulle man inte kunna lägga en köp-order på VOOL vid en viss kurs?
Det går att sätta giltighetstiden till november…
Skalan är timmar… Krävs i praktiken algoritmhandel för att både köpa och/eller sälja för att kunna få ev vinst på det. I sak är det en utmärkt ide, och jag har testat liknande på andra instrument (men med kass resultat…). Fördelen med aktiv handel via algo på VIX är att den aldrig kommer gå till 0… eller stanna kvar på 50 för evigt. Om man t.ex. skulle ha en regel att alltid köpa när den nedifrån korsar ett värde eller medelvärde skulle vara en ganska tillförlitligt sätt att dra in lite extra, men skulle inte säga att det passar i en allvädersportfölj med ombalansering på allt annat månads / kvartalsvis. Därmed inte sagt att det är en intressant ide , helt klart värd att titta vidare på om man är bekväm med att göra en egen algo och ha det rullande.
Ja, kanske skulle funka, men man måste ochså sätta en länkad sälj och stopp loss vid en annan nivå. Och då måste man ha cash eller belåningsvärde att köpa. Och VOOL har väl inte 24/5 handel på avanza, eller?(jag vet inte, men har den inte det är det kört ändå). från kursdiagramet verkar det som att VOOL följer EU handelstider, så då kan man ge sig f-n på att de största rörelserna sker under US handel då man vare sig kan köpa eller sälja… Går givetvis att lösa med handel via IBKR och annat VIX instrument, men det kommer som sagt med ett vist extrajobb…
Det blir ju helt klart mer komplext med den föreslagna timing-regeln för VIX.
Om jag har kollat rätt gick VIX under 12 och aktiverade regeln den 12/12 2023 och man ska då ha hållit den positionen i ca 8 månader och fyllt på/ombalanserat kontinuerligt mtp att den successivt minskar i värde, för att sen vara med och sälja när VIX spikar upp och då kunna köpa något annat ”billigt”.
VOOL rör ju sig lite långsammare än själva indexet, men kräver ändå att man agerar snabbt. I senaste fallet hade man fått en del ”vinst” även av att sälja 6/8.
Jämför detta med att hålla något i portföljen som har en förväntat positiv avkastning under tiden.
Det är inte riktigt så illa som du får det att låta. Kom ihåg att syftet inte är trading, utan bara att fånga de största rörelserna. Det gör ingenting om man inte träffar den exakta toppen eller botten.
Om vi tar måndag 5/8 som exempel så triggades VIX >60 runt klockan 14, svensk tid. Hade man då ställt ett kurslarm så hade man 3,5h på sig att gå in och sälja av VOOL, den dagen. Missade man det hade man kunnat sälja av på tisdag 6/8, och ändå gått +25-30%. Under finanskrisen och coronakrisen (de senaste 2 gångerna VIX >60) hade man minst 1 vecka på sig att sälja.
Ett annat sätt är att lägga en säljorder i förväg som får vara liggande, på Nordnet kan de ligga i 3 månader. Man behöver inte sätta någon länkad sälj och stop loss?
EDIT: Nordnet/Avanza har spärrar för ordrar utanför ett visst intervall, så jag måste undersöka denna metod lite närmare för att se om det är möjligt.
Att köpa VOOL är inte alls lika stressigt, eftersom VIX ofta ligger <12 i många månader innan det händer något.
Jag håller helt med om att denna timingregel är avancerad, men man måste absolut inte vara heltidstrader för att hantera den. I backtestet på PV som jag visade används dessutom månatliga data för VOOL, så där fångar man absolut inte toppen eller botten, men siffrorna var ju fina ändå!
Om du har fått ett felmeddelande vid orderläggning som gör gällande att "priset avviker från tillåtet handelsintervall” innebär det att du lagt en order som avviker för mycket i pris mot genomsnittlig mittspread (skillnaden mellan köp- och säljsidan i orderdjupet). Se exempel nedan.
Vilka intervaller gäller för de olika börserna?
Stockholmsbörsen: 15%.
NGM Equity: 50%.
First North och NGM MTF: 49% om aktien handlas under 20 SEK, 20% om aktien handlas över 20 SEK.
Spotlight Stock Market (gamla Aktietorget): 49% om aktien handlas under 20 SEK, 20% om aktien handlas över 20 SEK.
Oslobörsen: 15%.
Köpenhamnsbörsen: 49% om aktien handlas under 20 DKK eller som mest 20 tick, 20% om aktien handlas över 20 DKK eller som mest 12 tick.
First North Danmark: 99% eller som mest 100 tick.
Helsingforsbörsen: 49% om aktien handlas under 2 EUR eller som mest 20 tick, 20% om aktien handlas över 2 EUR eller som mest 12 tick.
First North Finland: 99% eller som mest 100 tick.
USA: 15%
Vad gäller om det inte finns en mittspread, dvs om köp- eller säljsida saknas i värdepappret?
I första hand utgår vi då från ett referenspris, dvs ett pris satt av oss ofta baserat på senast betalda kurs alternativt rekommendation (exempelvis för vissa illikvida A-aktier med kraftigt avvikande kurs från den mer likvida B-aktien).
Såhär ser prioriteringsordningen ut vid orderläggning:
Referenspris
Mittspread
Senast betalda kurs
Säljpris
Köppris
Teoretiskt pris
Öppningskurs
Stängningskurs
Hur fungerar orderläggningen vid nyintroduktioner/uppläggning av nya värdepapper?
Om en aktie ska introduceras läggs värdepappret upp på hemsidan omkring 08:00 samma dag. Innan callen har påbörjats utgår vi då från ett referenspris vid orderläggningen (dvs aktiens kurs enligt introduktionserbjudandet).
När callen sedan påbörjas klockan 08:45 kommer referenspriset inte längre vara gällande, utan istället kan du lägga ordern enligt mittspreaden i orderdjupet.
Ja, det spelar roll. Det är bara att sätta in siffror i ditt exempel för att visualisera. Ex om räntefonden stiger +1%, globalfonden +10%, och SEK stärks med +10%:
Exempel 1: 0,5 * 1,01 + 0,5 * 1,1 * 0,9 = 1, alltså portföljen går +/- 0%.
Exempel 2: 0,5 * 1,01 * 0,9 + 0,5 * 1,1 = 1,0045, alltså portföljen går +0,45%.
Det är alltså viktigast att valutasäkra de tillgångar som förväntas stiga när SEK stärks. Denna visualisering postades tidigare i tråden:
Men om man ska ha en mer agnostisk syn på valutor, vilket jag argumenterar för i senaste uppdateringen, så hade det optimala varit att ha lika stor andel valutasäkring i varje tillgångsslag. Tyvärr är ju detta inte möjligt med nuvarande fondutbud, t.ex. med guld och råvaror.
Ett alternativ är ju att säkra en viss del med mini futures eller liknande. Är ju inte superavancerat, skulle det gå “back” så tar man ju igen det på att USD tillgångarna ökar i värde. Själv har jag säkrat ca 50% av den direkta USD exponeringen med mini futures med högt häv. Men det är ett dubbel eggat skydd, man står ju utanför den stora USD påverkan som skett de sista 10-15åren, och det är ju oerhört svårt att försöka spå hur USD ska stå om några år.
De analyser jag läst verkar samstämmigt komma fram till att man som privatperson inte tjänar så mycket på att valutasäkra via “egna” instrument, och problemet med att introducera valutasäkring är att man går från en permanent portfölj till att tro och tycka hur framtiden ska bli, och chansen att man tror rätt brukar vara mindre än 50%…
Med det sagt så har jag kommit fram till att jag för min portfölj har valutasäkrat ca 50% av den direkta USD påverkan.
@Zino Finns det något tänkbart scenario där råvaror och långa stadsobligationer presterar bra samtidigt? Mitt spontana svar är nej men vill höra vad du säger ifall jag har missat något.
Om svaret är nej känns det ju ganska tråkigt att ha både råvaror och räntor i portföljen samtidigt, istället för att ha den totala allokeringen i trendföljande istället (som jag har haft tills nu), som kan investera i både och.
Dessutom känns det extra tråkigt att ha både trendföljande + råvaror och stadsobligationer samtidigt, eftersom trendföljande ibland går kort råvaror och stadsobligationer.
Har skapat Alert på Investing för CBOE Volatility Index (VIX) enl. nedan.
(Ska installera appen i mobilen också för snabbare meddelanden.)
Om jag får larm att priset gått under 12 så byter jag ut 4% av guldet i portföljen mot följande ETF:
Om jag får larm på att VIX gått över 40, så säljer jag av 50% av VOOL och köper guld igen.
Om jag får larm på att VIX gått över 60, så säljer jag av resterande innehavet av VOOL och köper guld igen. Jag gör sedan ingenting förrän priset går under 12 igen.
Är detta en korrekt beskrivning av regeln?
Det är lite bökigt men känns ändå hanterbart om man kan lösa det via mobilen.
Jag håller med dig! Om aktiemarknaden faller blir folk på detta forum glada för de kan handla fondandelar billigt.
Om de fondandelarna ser ut att sjunka i värde för att kronan stärks, då blir de istället ledsna. Så dumt!
I båda fallen kan man handla mer fondandelar fördelaktigt, det är det enklaste, billigaste och mest rationella.
Jag bryr mig inte om ifall ett tillgångsslag (obligationer, aktier etc) faller i värde p g a valutarörelser eller rörelser i tillgångsslaget.
Över en konjunkturcykel bör det jämna ut sig. Kronan faller ofta när vi går in i sämre konjunktur och stiger ofta när vi går ur lågkonjunktur.
Dollarn försvagas ofta mot kronan när aktiemarknaden börjar bli positiv, så handlar man mer aktiefonder när kronan stärkts i värde ökar sannolikheten för att man hamnar ganska rätt i tajming.
Jag löser problemet med valutarörelser på samma sätt som man löser alla problem med rörelser i obligationers eller aktiers värde! Lösningen är Rebalansering med fix proportion över tid!
Just keep buying och rebalansering är bättre lösningar än valutasäkring.
När Dollar och utlänska valutor sjunker i värde, då har dina Svenska tillgångar blivit mer värda, fast det inte syns på en Svensk depå.
När utlänska valutor sjunker mot Kronan så får du mer för pengarna när du handlar med kronor! Det blir billigare att köpa utländska fondandelar då.
Har du en fix proportion av din portfölj i Svenska tillgångar så sjunker de inte när kronan stärks. Deras valutarörelse syns inte på din Svenska depå, men du vet att de har blivit mer värda.
Ex Plus Alla bolag, AMF Lång och Simplicity Likviditet är bra Svenska alternativ.
Aktiebolag brukar gynnas av sänkta räntor, men sänkta räntor ger svagare valuta.
Valutarörelserna alltså brukar gå i motsatt riktning mot börsen.
Ex 2022 var inflationen hög och då höjdes räntorna av FED och Dollarn steg, men börsen sjönk.
Nu börjar inflationen vara under kontroll i USA och troligen sänker FED räntan snart så dollarn sjunker mot kronan. Om Fed sänker räntan ökar sannolikheten för att börsen stiger.
Valutarörelserna brukar vara lägre än rörelserna på börsen, som går åt andra hållet.
Ex 2022 sjönk börserna i USA 20-30% men valutarörelserna i Svenska globalfonder kunde inte helt kompensera för börsfallen utan den genomsnittlige globalfond-investeraren i Sverige gick back 9%
Om räntan i USA faller kommer troligen aktiemarknaden stiga mer än vad USD faller mot kronan.
Sjunker räntorna så är stiger värdet på långa obligationer (20-30 års löptid, enklast handlat via etf) så du kan tjäna pengar på både räntemarknaden och på börsen när räntorna faller, även om dollarn minskar i värde.
Kanske en naiv idé från nån som inte handlat på VIX signaler, men funderar på om det vore ett alternativ att köpa VOOL inför inflation- och tillväxtrapporter från US (är väl en gång i månaden) och sälja enligt ovan föreslagna nivåer eller någon dag efter besked? Kan ju komma många andra typer av överraskningar som kan skjuta VIX i höjden, men kanske iaf en visst skydd.
Jag vill tacka för Sinos boktips i Rikatillsammans avsnitt med honom tidigare i sommras.
Sino rekomenderade boken “Balanced Asset Allocation” av Alex Shahidi.
Det är en väldigt pedagogisk och tydlig genomgång hur man bygger en allvädersportfölj.
Kompetenta författare är ofta duktiga på att förklara (medan osäkra behöver använda så mycket komplicerat fackspråk de kan för att befästa sin status).
Shahidi förklarar så vanligt folk enkelt kan förstå. Han är en av USAs duktigaste institutionella förvaltare.
Jag har redan en del kunskap så jag tar mig snabbt igenom kapitlen, men även nybörjare bör enkelt kunna ta till sig innehållet.
Men de har väl ingen belåningsgrad?
