Hur är det, stressigt? Mest intresserad av jobbet som arbetsförmedlare
Hur mycket får du som jobbar som arbetsförmedlare?
Hur är det, stressigt? Mest intresserad av jobbet som arbetsförmedlare
Hur mycket får du som jobbar som arbetsförmedlare?
Det är nog svårt att ge ett generellt svar på detta. De geografiska och interna variationerna är rimligen stora.
Jag jobbar inte just med detta men har bra inblick i hur myndigheter fungerar.
Det är inte osannolikt att tiden är väl vald för att tänka i de här banorna. Det finns ett stort uppdämt behov och myndigheten har skurits ner mycket.
Vill du veta mer borde det vara enkelt att hitta valfri annons och prata med den lokala fackliga representanten. Oavsett vem du pratar med lär du kunna få en rimlig bild av läget i hela landet.
Sannolikt är det stor skillnad på att jobba i en mer specialiserad roll och att jobba i linjen. För de mer specialiserade rollerna lär det vara viktigt att ha rätt utbildning. Konkurrensen lär också vara högre.
Jag tycker att har man inte arbetat på Arbetsförmedlingen så kan man heller inte skriva om hur det är. Låt hellre bli, för den myndigheten är inte som andra, annonser kommer inte ge rätt bild och fackliga ombudsmän kommer heller inte göra det.
Till kritan:
Jag jobbade som arbetsförmedlare i 4 år. Jag kom in som väldigt ung, hungrig och ville förändra. Har en bakgrund inom service, vilket jag kände skulle kunna vara bra på Sveriges mest hatade myndighet. Turned the ship around så att säga. Unga, naiva och stora drömmar.
Lönen är ca 26 000. Årlig höjning om du har tur ca 200-800 kr.
Tillägg: Har du inget annat alternativ, så ta jobbet. Det är bättre än att vara arbetslös. Under tiden funderar du på vad du hellre vill göra, sparar pengar. Kanske skolar du om dig med hjälp av de pengarna, så att du kan ta ett bättre jobb.
Hej Alithea,
Först vill jag tacka dig otroligt mycket för att du tog dig tid att svara och gav ett väldigt detaljerat svar. Med andra ord tror jag inte detta jobb är något för mig.
Jag är utbildad gymnasielärare och vill försöka byta bransch. Jag är inte längre intresserad av läraryrket då jag blivit rejält utbränd, det finns liksom inga ord så jag låter bli att beskriva min situation.
Jag försöker hitta en alternativ väg, men det är svårt. Jag vet inte vad jag ska göra med mitt liv, hur det blev så här illa? Jag hade stora drömmar och trodde livet skulle bli bra när jag började jobba men det är katastrof.
Vad tror du om utbildningsledare?
Den här blev ju lite av en kioskvältare när den kom… ![]()
Roland Paulsen är sociolog, debattör och författare och har beskrivit misären på Arbetsförmedlingen. Bra och läsvärd bok, tycker jag. Det är förstås inte bara Arbetsförmedlingen som är drabbade av tomt arbete. Det finns i hela samhället, särskilt bland tjänstemannasektorn.
Självklart!
Mm, jag tror arbetsförmedlingen, efter en utbrändhet är mer skadande än läkande. Jag själv åkte på utmattning under perioden jag jobbade där. Dels bördan, men mest av det mentala… Att jobba med den typen av klientell, hat och frustration, att inte säga högt när man är ute var det är man jobbar, ifall nån hör. Näe!
Jag beklagar att höra att du känner dig både vilsen och så pass utbränd. Det håller i länge, men det får en också att tänka på vad som egentligen är värdefullt för en.
För mig är en del av stressen i livet att vara utan arbete. När jag skolade om mig valde jag med flit nånting som jag visste gav många arbetsmöjligheter, som skulle trygga mig i form av att jag kommer dels kunna välja andra arbetsgivare om jag inte trivs, välja olika roller, ha utmanande och stimulerande arbete och inte behöva arbeta direkt med folk (jag tröttnade och kände mig både bitter och deppig).
Jag skulle föreslå att du frågar dig själv vad som är viktigt för dig, nu när du inte vill jobba som gymnasielärare längre. Jag förstår att du tittade på arbetsförmedlingen, där finns många arbetsförmedlare med lärarbakgrund. Du behöver inte skola om dig för det heller. Utbildningsledare kanske inte heller behöver ny utbildning? Sök i så fall. Du har bokstavligen INGET att förlora på att söka, gå på intervju osv. Är du utbränd i ditt nuvarande yrke är det förmodligen bättre på alla sätt. I alla fall något nytt. Ingen säger heller att du måste vara kvar om du inte trivs. Prova!
Det finns också massor av kortare utbildningar, 1-2 år, om man skulle vilja hoppa på något helt nytt. Fattar att det är svårt att göra mitt i livet med inkomst och allt, räkningar att betala.
Utbildningsledare som också nämns i tråden skulle jag avråda ifrån om stress är något du försäker skära ner på.
Har jobbat som arbetsförmedlare på PDM och det skiljer sig från tjänsterna på de lokala kontoren. Jag trivdes otroligt bra, vi hade en bra sammanhållning på vårt kontor och bra chefer. Lönen är inte så mycket att skyta över, men det ger en trygghet och 35 dagars semester om man är över 40.
På PDM möter du arbetssökande över telefon och chatt. Du har ett ärende i taget och när du går hem för dagen har du ingen hög som väntar på dig nästa morgon. Så vill du skära ner på stress skulle jag säga go for it!
Det där var ett drygt och osakligt påpekande.
Frågan handlade inte om ombudsmän utan om den lokala fackliga organisationen. På alla statliga myndigheter är den strukturen väl utbyggd.
De kan ge svar på frågor om ledarskapsproblem, stressnivå och allmänt löneläge med hänsyn tagen till detaljfrågor. Det kan ibland vara skillnad på vilka erfarenheter som räknas, vilken utbildning som anses lämplig för viss roll etc. Staten är en aning formalistisk när det gäller hur saker mäts och räknas. De löneskillnader som olika meriter kan ge är inte stora men de där mindre skillnaderna är värdefulla i längden.
Att påstå att det skulle råda ett generellt löneläge i hela landet är inte korrekt. Löner mäts och jämförs enligt en särskild modell inom staten och där spelar geografi (län) en central roll. Sedan betyder inte det att skillnaderna är stora. Kostnaden för att bo i storstäder är ofta betydligt högre än den ”merlön” som man kan få där.
Fast nackdelen på PDM är att du är detaljstyrd och schemalagd arbetstid på minuten. Svårt att ha flextid, ta längre lunchraster och börja jobba tidigare.
Fast du har ju inte jobbat där så du har faktiskt ingen aning. Jag har flera gånger begärt ut lönelistorna inför lönesamtal och sett vad mina kollegor tjänar. 26 är till och med högt. Sektionschefer tjänar ca 35. Enhetschef som mest 46. Jag jobbade i en storstad där lönerna till och med var högre än för mindre orter. Vill man bli rik så jobbar man inte på Arbetsförmedlingen.
Du kan tycka att det är hur drygt som helst, men det gör det inte osant.
Hej, min kompis fick jobb som arbetsförmedlare i Stockholm för någon månad sedan. Hennes lön är 37.000 kr.
Det var rätt bra ändå?
Kan man göra dom där urvalstesterna igen? Det gick dåligt för mig på dom
Hur mycket kan man maximalt få i lön?
Är det så detaljstyrt som alla säger? Att man inte har någon frihet?
Det vet jag inte.
Jag jobbade i en specialistroll på huvudkontoret för flera år sedan. Gick då in på 56. Det finns intern lönestatistik som man kommer åt via intranätet och som visar spann per kategori och åldersgrupp. Troligen rätt ovanligt att man ligger långt över max i spannet, jag låg själv som kvinna och tangerade max för män så det kändes OK.
Jag kan inte säga att jag har någon vidare koll på hur det är att jobba som arbetsförmedlare, men en granne som har det jobbet verkar ha väldigt mkt att göra.
Hej, en familjemedlem har jobbat där i några år. Inte som arbetsförmedlare men lite högre upp och interagerar med arbetsförmedlare på veckobasis.
Hon beskriver en arbetsplats i kraftig uppförsbacke.
Arbetsförmedlingen är en politisk slagpåse. Nedskärningarna är brutala.
Av alla Svenska myndigheter röstar svenska folket fram arbetsförmedlingen som den de har allra minst förtroende för. T om försäkringskassan har folk mer förtroende för. Jobbet de utför är otacksamt.
Arbetsmiljön i af på kontoret hon jobbar på domineras av låg arbetsmoral där de flesta anställda tävlar om vem som kan komma undan med minst. Detta kan så klart vara en fördel om man själv är arbetsskygg och trivs med att maska. Min familjemedlem vill producera och då är denna kultur istället en stark nackdel. Bland annat då arbetsplatsen är anorektisk och det trots allt fanns väldigt mycket att göra, vilket var stressande för någon som bryr sig om sådant.
Vad har det med frågan att göra? Statliga myndigheter fungerar på ett visst sätt. En myndighet är inte annorlunda än en annan när det gäller strukturella frågor.
När man söker jobb på en myndighet eller annan offentlig arbetsgivare bör man ringa det fackliga ombudet som finns namngivet i annonsen. De har all kunskap om löner och alla andra detaljer som man kan behöva veta. Att inte göra det är att vissa något väsentligt.
@angaudlinn Jag kommenterar ingenting om någon viss yrkesroll. Det får andra hantera. Jag kommenterar det som gäller statliga myndigheter och är generellt.
Statliga myndigheter fungerar på ett visst sätt. Det finns gemensamma spelregler och de spelar stor roll. Sedan har inte alla fattat det men det är mer en detalj.
På den tiden när jag jobbade inom skolans värld stötte jag ofta på uppfattningen att skolan är helt och hållet unik. Ingen som inte har jobbat som lärare kan förstå något alls av vad det arbetet innebär. Denna typ av uppfattning är helt och hållet dum. Ingenting är unikt om vi pratar om breda yrken. Naturligtvis finns det särskiljande drag men det är fullt möjligt för någon utomstående att på principiell nivå förstå hur det hela fungerar.
Den nya medlemmen @Alithea berättar om sin synnerligen insatta roll som arbetsförmedlare och du inleder med:
Detta är vad jag tyckte kändes som ett synnerligen orimligt svar.
Du kan uttala dig om strukturer i stort, men inlägget handlar ju om hur en arbetsförmedlare med flera år i branschen upplevt det “på golvet”. Och då svarade du:
Så, min
-emoji kvarstår.
Jag har jobbat i statlig verksamhet, så jag anser också att du generaliserar.
Till att börja med är den ju inte statlig.
Välkommen till forumet! @Alithea ![]()