Hej, jag kan ge en infallsvinkel från mitt perspektiv rörande dessa.
Det jag ser som de justeringar som du bör göra är egentligen först när behovet på de olika tidshorisonterna förändras. Som exempel så när man är 19 och student och inte äger något eget boende kanske det finns ett större behov av att spara på kort och medellång sikt till en handpenning. Det kan göra att behovet av den korta bufferten är ganska stor. Vi antar att man köper en lägenhet för 2 mkr vilket innebär en minsta handpenning om 15 % = 300 000kr. Detta är det kortsiktiga som man prioriterar mot vilket gör det korta sparandet att fokusera på.
När man som 25 åring sedan har köpt sitt boende försvinner behovet av ett stort kortsiktigt sparande till handpenning och ersätts av ett buffertspar för att kunna underhålla / renovera sitt boende istället. I detta fall med en lägenhet bör behoven vara ganska små som privatperson och den korta horisonten kanske istället blir för att klara av en potentiell arbetslöshet. Dina månatliga kostnader är 15 tkr och du har som trygghetsbuffert 6 månaders sparande för att täcka detta. Så snart du har 6 * 15 tkr = 90 tkr så bör du fokusera på dina andra sparhorisonter.
Fokus med att ändra horisont är nog mest därmed vad du sparar till under vilket period. Det är detta som styr hur du löpande ser över dina sparkvoter till de olika delarna.
För min del har jag en buffert klar för att klara mig från en klump i magen vilket gör att på kort sikt är jag klar. Först om en större utgift uppkommer som får mig att sno från denna buffert börjar jag fylla på den. I mitt övriga sparande har jag inga kortsiktiga mål då jag och min sambo bor i det hus där våra barn förhoppningsvis ska växa upp och målet är att bo här länge. Eventuellt nytt boende löses med det vi skulle få ut vid en försäljning av huset. Därmed går allt mitt sparande in en en lång sparhorisont om 10+ år. När jag närmar mig pension vill jag med all säkerhet minska risken i mitt sparande och säkra upp det något. Då viktar jag återigen om från + 10 år till en större andel räntor.
Min take är alltså att du inte varje år måste ändra, flytta pengar eller något sådant. Du gör helt enkelt förändringar när livet händer, nya mål uppkommer eller något oförutsett händer. Ändras inte din vardag finns inga behov av att ändra allokeringarna i dina portföljer. Dina behov är det som styr hur du fördelar ditt sparande, behoven avgör även din sparhorisont och då behoven ändras löpande (sanning med modifikation) sker detta löpande.
Hoppas mina tankegångar går att följa.