För att undvika att det blir en “olycklig smäll” vid 18 år, tycker jag att man bör slussa över ansvaret för sparandet, i vårt fall aktier, steg för steg med början runt 13 år. Mängden pengar växer då med ålder och ansvarsförmågan på ett bra sätt. Börja med lite mindre belopp och öka sedan med åldern varje år. På 18-årsdagen kanske de då får säg sista halvan eller tredjedelen.
Och innan 13-årsåldern skall man självklart diskutera pengar etc med barnen, så de skolas in sakta men säkert.
Och angående @janbolmeson räkneexempel med barnbidraget:
“Men hade de sparat 1000 kronor i månaden, alltså barnbidraget, fram till 18 års ålder 1999 så hade jag haft typ 2,1 eller 2,6 miljoner. Om de hade sparat till min bror som är född 1985, som då var 18, 2003 och den som kan sin börshistoria vet att 2003, det var precis efter it-bubblan, den som jag fångade och fick på toppen, då hade hans sparande på 1000 kronor i månaden varit värt en miljon mindre Inte för att man har sparat mindre pengar utan för att börsåren var annorlunda.”
Barnbidraget var inte 1000 kr 1981, vilket jag antar du räknat med? Då var barnbidraget betydligt lägre och 1000 kr värt betydligt mer än idag.
Och nej det är inte lätt att få det att bli rättvist mellan barnen, men det är viktigt att tänka på detta från början! Vi stod inför valet att antingen “ta” pengar från det äldsta barnet, eller skjuta in en hel del pengar till barn nummer två från våra egna pengar i en engångsbetalning. Vi valde det senare och efter detta hanteras deras pengar i en pott, än så länge. desto större åldersskillnad, ju dyrare kan detta bli!