Nedan finner du en transkribering som är gjord med hjälp av AI. Det betyder att den inte är ordagrann och kan innehålla fel. Men den är tillräckligt bra. 
Visa mer information
Fondrobot eller enskild indexfond – vad är bäst?
Vad är det bäst att investera i? Är det en fondrobot eller en enskild indexfond? Och vad är den där fondroboten egentligen? Vilka är för- och nackdelarna med de två olika alternativen? Och vilka tenderar att välja det ena versus det andra? Det är vad jag tänkte att vi skulle prata om i dagens avsnitt av Rika Tillsammans.
För dig som inte känner mig sedan innan: jag heter Jan Bolmeson och i år, 2026, har jag investerat i 30 år. Detta är en sammanfattning av våra tankar i denna fråga, och framförallt också communityns tankar. Tanken med det här avsnittet är att det ska vara ett litet referensavsnitt. Om du får frågan av någon i framtiden kan du antingen hänvisa till bildspelet som jag använder i presentationen, som finns på Instagram, eller bara detta poddavsnitt. Det finns också som en artikel med massor av kompletterande information på Rika Tillsammans.
Vad säger forskningen?
Det första steget är att börja med vad forskningen säger. Hur ska man investera sina pengar om man vill göra det på ett klokt och evidensbaserat sätt? Jag upplever att forskningen är väldigt tydlig. Vi har på hemsidan över hundra referenser till olika artiklar och sammanfattningar av studier, och alla har gemensamt att de pekar åt samma håll.
Det bästa sparandet är regelbundet, långsiktigt och automatiskt.
Detta är ingenting man gör från en vecka till en annan utan något man gör på ett perspektiv av flera år. Man gör det varje månad och man gör det helst automatiskt, som vi pratade om i ett av de förra avsnitten om att betala sig själv först. Man sätter en autogiro-koppling så att direkt när pengarna kommer in på lönekontot i slutet av månaden betalar man sig själv först och skickar dem till sitt sparande. Då kan man använda upp resten av pengarna utan dåligt samvete.
Steg två: Breda, billiga och globala indexfonder
När man har avsatt ett överskott är steg nummer två att välja så breda, billiga och globala aktieindexfonder som möjligt. Här blir det mycket ord om man är helt ny, men forskningen säger att det finns egentligen två skolor.
Den ena är vad finansbranschen säger, för att de tjänar massor pengar på det. Den andra är vad forskningen säger fungerar och som gör att du och jag tjänar pengar på det.
Om man ska sammanfatta finansbranschens syn säger de: “Du ska anlita oss, det är svårt med sparande. Anlita oss så kommer vi hjälpa dig att hitta nålarna i höstacken. Vi kommer att hitta vinnarna, vi kommer att undvika förlorarna, och det får du betala oss för.”
Forskningen säger däremot att det är i princip omöjligt att hitta nålarna i höstacken. Om man gör det har man i princip bara haft tur. Bankerna bryr sig egentligen inte, för de tjänar pengar inte på att hitta nålarna utan på att ta avgift för att försöka hitta nålarna i höstacken.
Det är mycket bättre att du äger hela höstacken.
Vad är då höstacken? En höstack är en global indexfond där man äger alla företag i hela världen. Det är det som menas med att den är bred: ju större höstack, alltså ju fler företag i den här höstacken, desto bättre.
Normalt sett om man tittar på en snittssvensk äger de kanske 3, 4, 5 aktier enligt senaste rapporten, medan en global indexfond äger över 1 000 bolag. Man sprider verkligen äggen över jättemånga korgar. Det ska vara passivt, ingen ska leta efter nålarna, den ska vara bred och global, och den ska vara billig. Varje krona du betalar till banken eller finansbranschen är en krona du inte får ränta-på-ränta-effekt på.
Steg tre: Balansera risken baserat på din sparhorisont
Forskningen säger att man ska balansera risken baserat på sin sparhorisont. Börsen, marknaden, den här höstacken, varierar i värde. Från att man investerar sin första hundralapp kommer den att öka och minska i värde, och det kan den göra ganska mycket.
Under 2020, under corona, föll den på 30 dagar i värde med 30 procent. Sen återhämtade det sig på ett par månader och var tillbaka där det var från början. Men om man får panik eller skulle köpa en bostad under de där tre veckorna kan det vara jättejobbigt.
Därför brukar man säga att baserat på sparhorisont 0–3 år ska pengarna vara på ett bankkonto. Investera aldrig pengar som ska användas inom tre år. På det långsiktiga, 10 år eller mer, har man indexfonderna. Den svåra perioden 4–9 år har man en kombination av antingen bankkonto och indexfonder eller räntefonder och indexfonder.
Räntefonder är supersvårt, så jag brukar avråda från att hålla på med räntefonder och rekommenderar att använda bankkonto istället. Om man inte använder en fondrobot som gör räntedelen i natten.
Steg fyra: Var passiv och lat
Steg nummer fyra är att vara passiv, lat, oengagerad, ointresserad och utloggad. Lite som Richard Thaler, Nobelpristagaren, sa: “Gå och titta på fotboll, det är bättre för dig, det är bättre för ditt sparande.”
Låt pengarna få jobba i fred. Du och jag är ofta våra pengars största fiende.
Till skillnad från att jag har ett smart hälsoprojekt här 2026 där jag behöver gå en promenad eller gå till gymmet om och om igen, handlar sparande om att man sätter upp det på tio minuter. Sen är det färdigt för hela året. Du behöver inte göra någonting mer och du behöver sannolikt inte göra någonting mer de kommande tio åren. Det syns också i ett av de förra avsnitten när vi pratade om bästa fonderna 2026 där vi har rekommenderat samma fond i över tio år.
Steg fem: Sitt still i båten när det blåser
Oavsett om Trump ska invadera Venezuela, Grönland eller vilket annat land som helst, oavsett vad marknaden säger: sitt still i båten. Om du har en bra båt kommer den rida ut stormen. Det har alltid kommit stormar, de kommer med jämna mellanrum, men de här indexfonderna, höstacken, består. And that’s it.
Detta kommer ge bäst odds för bäst avkastning.
Notera att jag inte säger “bäst avkastning”, jag säger “bäst odds för bäst avkastning” över tid. Över en tioårsperiod kommer detta ge ett resultat som jag påstår är bättre än 80 procent av alla investerare. De 20 procent du inte kommer att slå är de som hade tur.
Detta är skillnaden mellan att investera som de flesta småsparare gör, eller som finansbranschen säger, där det mycket baseras på tur – versus att jag efter att ha gjort detta i 30 år inte vill ha en strategi som baseras på hopp eller tur. Jag vill ha bra odds för att detta kommer att lyckas i de flesta av åren.
Självklart har det historiskt varit ett jättebra sätt att investera, och forskningen talar för att det kommer vara så även framgent. Men där finns såklart inga garantier, eftersom historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Vi har ett helt avsnitt om “var inte rädd för risken” där vi pratar mer om det.
Två sätt att göra det konkret
Nu när vi har sagt vad forskningen säger om sparande kan vi börja översätta det till praktiken. Hur gör jag detta konkret? Det finns framförallt två sätt att göra det. Vi har trattat ner att vi tror på forskningen, vi tror inte på finansbranschen och vi tror inte på vår aktieintresserade kompis. Vi vill göra det evidensbaserat och strukturerat.
Alternativ 1: Gör-det-självare
Man kan välja att översätta forskningen själv. Man väljer själv sina indexfonder, man väljer själv sin sparhorisont, man väljer själv balansen mellan bankkonto och räntor. Man sätter ihop allting själv.
Man kan jämföra detta med att åka på en resa. Man bokar Airbnb själv, man bokar transfer själv, man bokar flyget själv och man sätter ihop allting. Det kan bli jättebra, jag säger ingenting om det, men det kräver i alla fall alltid tid, intresse och kompetens.
Alternativ 2: Fondrobot – som en reseguide
Det andra sättet är till exempel hur jag och Caroline planerar nu. Vi planerar att åka en lite längre resa, eventuellt till Kina. Jag vill inte planera en resa till Kina själv. Det är för mycket som kan gå fel, det är en resa man gör en gång i livet. Då vill jag ha hjälp av någon som har gjort det ofta, som har gjort alla misstagen, som har varit i Kina många gånger och kan hjälpa och skaffa en guide. Göra det bekvämt, enkelt och smidigt. Det är vad en fondrobot är.
Folk säger ibland att istället för att jag själv väljer mina fonder låter jag roboten göra det. Det är inte sant.
En fondrobot är egentligen bara indexfonder, precis liknande indexfonder som man kan välja i alternativ 1. Men den kombinerar ihop dem enligt forskningen och hjälper dig hålla balansen.
Det är som en digital rådgivare som ger dig en massa frågor som man får svara på, och sen föreslår den en lösning baserat på forskningen som funkar för dig.
För detta betalar man naturligtvis lite extra. Fondroboten är ungefär 0,2 procent dyrare per år än om man gör det själv. 0,2 procent är 200 kronor per 100 000 kronor man har investerat. För en snittsparare som har investerat 70 000 kronor pratar vi under 200 kronor extra per år.
Det är viktigt att komma ihåg att båda alternativen är enligt forskningen. Det är det bra sättet att investera på. Det går inte att säga om fondroboten eller den enskilda fonden kommer ge bättre avkastning.
Mitt i detta avsnittet vill jag säga: detta är en ganska nördig konversation. Det du lär dig nu är sånt som 95 procent av befolkningen inte vet och egentligen inte bryr sig om. Men jag vet att detta är en fråga som tenderar komma upp, och jag vet att några av er som lyssnar tenderar att vara lite som jag: man vill förstå, man vill fatta rätt beslut och man vill optimera.
Bara det att du väljer en indexfond kommer du ha en bättre avkastning än de flesta sparare.
Vi har en graf häromdagen som visade att av de senaste 18 åren har en genomsnittlig sparare på Avanza inte slagit index. Så låt oss hålla fokus på att vi pratar om en detaljkonversation.
Fördelar med att göra det själv
Om vi tar lite för- och nackdelar med de olika alternativen kan man säga att fördelen med att göra det själv är att man får det exakt så som man vill ha det. Det är lite billigare, 0,2 procent. Du kan ha pengarna på din egen bank.
En vanlig feedback jag fått är: “Jag fattar detta med forskningen, jag fattar indexfond. Men hur kan du rekommendera en fondrobot, det är en aktör jag aldrig hört talas om, det känns lite läskigt.” Och jag fattar det. Har man varit kund på till exempel Swedbank hela livet kan man fortsätta välja en indexfond hos Swedbank och slipper ta det orosmomentet över huvudet. Det är ofta en fördel som talar för att göra det själv: man behöver inte gå utanför sin komfortzon utan kan vara kvar på sin enskilda bank.
En av de stora fördelarna framförallt när man kommer lite senare på sin ekonomiska resa, på nivå fyra i rikedomstrappan eller högre, är att bankerna ofta erbjuder att man belånar sina värdepapper. Man behöver inte ha så stor buffert med pengar på kontot utan kan ha värdepappersbelåning som en del av sin buffert.
Nackdelar med att göra det själv
Nackdelarna upplever jag är att det är lätt att göra tekniska fel. Man väljer fel fonder, fel kombination av fonder, eller trillar i mentala fällor. Till exempel: “Det känns läskigt nu med USA, jag kanske ska börja vikta ner” eller “Nu tror jag att Tyskland kommer gå bra eller Europa, då överviktar jag dit.” Eller att man missar att en globalfond inte innehåller globala småbolag.
Det finns rätt många tekniska detaljer som man kan trampa fel i. Återigen, nyanser pratar vi om här. Har man en enskild globalfond funkar den superbra för majoriteten sparare. Nu pratar vi kontraster, därför kommer jag blåsa upp små skillnader och få dem att låta viktigare än de är. Men för att det ska bli en rättvis jämförelse behöver jag göra det.
En nackdel med att göra det själv, vilket vissa inte tycker är en nackdel, är att det kräver tid, kompetens och intresse. Även jag som kan väldigt många av Sveriges bästa fonder i huvudet, eftersom vi har satt ut listan bästa fonderna varje år de senaste tio åren, får ändå lägga några timmar per år på att välja ut fonderna. Titta på dem: har de ändrats, hur har screeningen i dem sett ut, har de ändrat index, har de ändrat förvaltare? Det kräver ett intresse och det kräver att man vet vad man tittar efter: allt från avgift till hur skatt funkar inom fonderna, tracking error, växlingsavgifter och liknande.
Min upplevelse är att det ofta blir ett smalare sparande. En enskild indexfond innehåller ofta tusen bolag. Tusen bolag är långt bättre än vad de flesta har. Men om vi jämför en indexfond som ofta har max 3 000 bolag med en fondrobot som ofta kan ha 6 000–10 000 bolag eller kanske till och med mer, så är gör-det-själv-valet nästan alltid smalare. Vill man ha det mycket bredare i gör-det-själv kryper kostnaden upp och då tjänar man inte ens så mycket på att det blir billigare.
Om man gör det själv blir det lite en never ending story kring optimering. Det finns alltid någon detalj man kan dyka ner i.
Min upplevelse blir ofta att väldigt många lägger fokus på fel sak. För de flesta, om vi tar mediansvenskan som har 70 000 på sitt ISK, gör det extremt liten skillnad att hålla på och mecka med fonderna i förhållande till att lägga den tiden och energin på att tjäna mer pengar på jobbet, jobba lite övertid och öka månadssparandet. Öka månadssparandet kommer ha mer effekt.
Några exempel på enskilda indexfonder är DNB Global Index, Länsförsäkringar Index, Avanza Global, Swedbank Robur Access Global, Skandia Global Exponering och så vidare. Vi har en hel lista i bästa fonderna 2026.
Jag kan också säga det jag kanske borde ha sagt i början av avsnittet: jag har inte fått betalt för det här avsnittet, det är inte sponsrat, det är ingen som har betalat för att vara med. Detta avsnitt finansieras av våra fantastiska supportrar som varje månad är med och sponsrar Rika Tillsammans, så att jag och Caroline kan göra dessa osponsrade avsnitt där vi pratar om vad som gör mest skillnad för dig och mig, inte vad som gör bäst skillnad för finansbranschen. Är man supporter får man dessutom en massa bonusgrejer, man kan vara med på live-event, man får inbjudningar, kalkyler och rubbet. Så det är inte bara välgörenhet att vara supporter, du får det tillbaka också.
Fördelar med fondrobot
Den stora fördelen med fondrobot är att det är enkelt. Du kommer igång på 5–10 minuter, det är färdigt för resten av året, that’s it. Det är bara att gå in på App Store och ladda ner. I Sverige finns det två fondrobotar: Lysa och Opti. Sök på Lysa eller Opti och följ instruktionerna. Det är sjukt enkelt, alla kan göra det oavsett kompetens.
En fondrobot kräver ingen kompetens, den kräver ingen tidsinsats, den kräver ingenting av dig. Där är någon annan som redan har tänkt ut alla de här sakerna åt en.
En sidnot: jag kan ibland störa mig själv på att det inte var jag som kom på den här idén med fondrobot. Jag har inga ägarintressen i någon av de här fondrobotarna och jag är kund där precis på samma villkor som alla andra.
Ytterligare en fördel är att det är bredare. Man får fler innehav, ofta mellan 6 000–10 000 bolag som din hundralapp sprids på, versus 1 500, kanske i bästa fall 3 000 bolag i en vanlig indexfond.
Spelar det någon roll att det är bredare? Återigen beror det på vilket perspektiv vi tar. Utifrån det utzoomade perspektivet, bara att man har en indexfond, är svaret nej. Tittar vi på att göra en kontrast och skiljelinje mellan fondrobot och enskilda fonder, absolut.
De bolag som indexfonder tenderar att sortera ut är de minsta bolagen som är svårast att handla och som ofta kostar lite mer. Det tenderar att vara små globala bolag. Tittar vi på forskningen är det en riskfaktor som säger att små bolag tenderar att prestera bättre än stora bolag. Där finns en oproportionerligt stor potential att hämta, men återigen pratar vi baspunkter, alltså 0,01 procent. Det är på den nivån vi pratar, detaljerat men en skiljelinje.
Advisors Alpha – en rådgivning light
Det jag personligen gillar, och varför jag rekommenderar fondrobotarna till de flesta, är att man får något som inom forskning kallas för Advisors Alpha. En fondrobot är som en rådgivning light. Du får ett frågebatteri som man går igenom, vilket gör att du svarar på ett antal frågor som gör att man aldrig riktigt hamnar fel.
Det är extremt svårt att göra fel med en fondrobot, för det är som att spela bowling med ett staket på sidorna.
Du får rätt på sparhorisonten, du får rätt på fonderna, du får rätt på andelen och förhållningssättet mellan fonderna.
Jag brukar beskriva det så här: det finns en massa frågor inom sparande som är viktiga, och sen finns det frågor som man kan påverka. En fondrobot sorterar ut överlappet så att fokuset ligger på frågorna som är viktiga och man kan påverka. Vi som gör det själva får också en massa frågor, men vi lägger fokus på dem vi inte kan påverka.
Exempel på frågor är: hur länge, när behöver du pengarna, är du intresserad av ett extra hållbart eller etiskt sparande, har du buffert. Det sista är svinviktigt – man ska alltid börja med buffert.
Ytterligare en fördel med fondrobot är att man får hjälp med ombalansering. Om man inte tar full risk, till exempel har den medelsta sparhorisonten, kommer den hålla rätt balans mellan aktier och räntor. En fondrobot väljer ut en rätt ränteportfölj åt en, eller så kan man ha det på sparkontot. Räntefonderna brukar jag säga är en fördel med fondrobotarna.
Nackdelar med fondrobot
Vi har redan varit inne på det: det är ungefär 0,2 procent dyrare per år. Allt annat lika ger en lägre avgift mer pengar i din egen ficka. I fondrobot-frågan får man till slut bedöma hur mycket man prioriterar den här 200-kronorskostnaden per år. Är det värt massor av tid eller inte? Naturligtvis, ju större beloppet är desto större blir skillnaden, men återigen måste man ställa det i relation till vad man får.
Den andra nackdelen är att det ofta inte känns lika tryggt som storbanken. Man känner inte till Lysa eller Opti innan man har lyssnat på oss eller någon annan.
Men här vill jag säga att det ofta är känsla. Om vi tittar på reglerna är det exakt samma regler för pengar vi sätter i en fond hos Lysa. Ett misstag ibland när man tänker på en fondrobot är att man säger “jag investerar i Lysa”. Det är egentligen inte sant, för vad vi investerar i är fonderna som Lysa har valt ut.
Fond regleras av Finansinspektionen. Det är exakt samma regler, exakt samma trygghet i en fond som heter till exempel Avanza Global som fondroboten Lysa eller Opti. It’s same same.
Ibland får jag frågan: vad händer om en fondrobot går i konkurs? Då säger jag: med dina pengar typ ingenting, för de pengarna är separerade från Lysas pengar. Skulle Lysa eller Opti gå i konkurs kommer Danske Bank, som är den bank som Lysa använder, ringa och säga: “Här är en massa fondandelar, vad vill du att vi ska göra med dem?” Man behöver inte oroa sig för det.
Man har dessutom investerarskyddet som gäller upp till 250 000 kronor, vilket är samma på Lysa, Opti, Swedbank, Avanza och så vidare. Är man som de flesta andra behöver man inte oroa sig. Jag oroar mig inte, och vi har majoriteten av vårt sparande på Lysa, mer än 5 miljoner.
Ingen möjlighet till belåning
Ytterligare en nackdel är ingen möjlighet att belåna portföljen. Är man på rikedomstrappa nivå 4 eller mer är det ofta något man vill ha tillgång till, även om man inte använder det. Där saknas Lysa eller Opti.
Det är också extremt svårt att påverka val man inte gillar. En diskussion som har varit mycket i communityn är att Lysa gör ett litet avsteg från forskningen, eller snarare en gråzon där forskningen inte är helt tydlig. Det handlar om hur mycket pengar man ska ha i sin hemmamarknad.
Lysa har valt att lägga 20 procent i Sverige trots att om man skulle gå helt hårt på forskningen ska det bara vara en procent. Det är en övervikt mot Sverige. Återigen en nörddetalj som spelar väldigt lite roll i det stora hela om vi zoomar ut, men för vissa är det viktigt.
Håller man inte med om den här överexponeringen på 20 procent mot Sverige kan man inte ändra det valet. Då tycker man att fondroboten fattar ett beslut man inte gillar. Opti har råvaror eller guld i sin portfölj, det kan också vara något man gillar eller inte gillar, men man kan inte påverka det i någon vidare utsträckning. Man är väldigt låst.
Om man vänder på det är det också en av de stora fördelarna. Eftersom man är väldigt låst blir det också väldigt svårt att göra fel.
Super Mario-metaforen
Jag brukar tänka ibland att en fondrobot är lite som Super Mario i Nintendo. (Nu avslöjar jag hur gammal jag är, jag är född 1981.) Super Mario var inte bäst på något, men han var inte sämst på något heller. Och det är en fondrobot.
En fondrobot är tillräckligt bra på allting. Det är inte bäst på lägst avgift, det är inte bäst på att tillhandahålla värdepapper, men det är tillräckligt bra i väldigt många områden.
När passar fondrobot?
Fondrobot passar sjukt bra när man vill ha det enkelt. Man är till exempel nybörjare, man kan inte så mycket och man vill bara ta bra hand om sina pengar. Man vill inte ha dåligt samvete för att man borde ta bättre hand om sina pengar.
En fondrobot passar sjukt bra i början av en sparkarriär när man är nybörjare, men det passar också oss som har sparat väldigt länge och som vet vad som är viktigt för oss. Vi vet att vi inte kommer göra det bättre om vi gör det själva.
Fondrobot ger bäst odds för bäst avkastning. Jag minskar de beteendemässiga riskerna, det jag brukar kalla för “pill” i communityn. Till exempel läser jag en artikel om Trump och får för mig att jag vill minska andelen i USA. Så går jag in på Lysa och kan inte göra det. Bra. Då vet jag att jag kan lika gärna gå och göra något annat i mitt liv.
Om jag sitter med gör-det-själv finns det oändligt med möjlighet att påverka, välja en annan fond, ändra exponering. Där blir det en slippery slope. Det finns jättemycket forskning, till exempel av Daniel Kahneman som fick Nobelpriset 2002, som visar att de största misstagen, eller underprestationen mot index, beror på beteendemässiga misstag.
Man vinner investeringsspelet genom att inte göra misstag. Man vinner inte genom att göra de stora vinsterna.
Fondrobot passar den som prioriterar tid och energi, som inte vill ha de svåra frågorna: Hur mycket ska jag ha i Sverige? Hur mycket ska jag ha i USA? Ska jag övervikta mot Japan? Ska Europa gå bra? Hur kommer riksbankens ränta påverka? Ska jag byta till den här aktören som har lägre valutaväxling? Jag slipper alla den typen av frågor.
Jag har personligen valt Lysa för att det minskar min risk för att göra fel och för att det ger peace of mind. Det ger fokus på det som gör störst skillnad. Jag är okej med att jag betalar de där 0,2 procenten mer för den här peace of mind.
När passar fondrobot dåligt?
Det finns situationer då jag avråder från fondrobot för att det inte är en bra fit.
Det passar skitdåligt om man har sparande som ett intresse eller hobby. Vissa gillar hästar, vissa gillar börsen, aktier och pengar. Många i communityn gillar det. Då passar en fondrobot skitdåligt för du kan inte påverka den, du lär dig ingenting, det är någon som har fattat alla besluten åt dig. Du får inte ens reda på vilka frågorna är. Det blir ingen egen utveckling i att välja en fondrobot.
Det passar dessutom skitdåligt om man har åsikt om marknaden, att man tänker att detta kommer gå bättre än något annat. Jag brukar skoja, med all respekt och kärlek, att när man har en övertro på den egna förmågan och tycker att man själv är en bättre investerare än snittinvesteraren på marknaden funkar fondroboten skitdåligt.
Fondroboten säger de facto: du är medioker, och ju fortare du inser att du är medioker desto mer pengar kommer du tjäna. Vi har ingen ambition att vinna det enskilda året. Vårt mål är att inte göra bort oss, och genom att vi inte gör bort oss kommer vi hamna i topp 20 procent.
Idrottare, företagare, läkare och ingenjörer är de sämsta investerarna, för vi har lärt oss från början att vi är lite bättre än alla andra. Sen tar vi med oss detta beteende in i sparandet och så går det ofta åt helvete.
Men så länge man tror att man kan göra detta bättre än andra måste man göra det själv. Det går inte att använda en fondrobot.
Det passar också dåligt om man har behov av belåning, om man vill optimera på något särskilt som låg avgift, en tilt mot småbolag, en allvädersportfölj eller något annat som fondroboten inte erbjuder. Lite med min Super Mario-metafor: jag vill ha prinsessan för hon kan flyga, eller Luigi för han springer jävligt snabbt. Fondrobot är Mario: jack of all trades, master of none.
Tre anledningar till att vi investerar
Det finns enligt forskningen tre anledningar till att vi människor investerar.
1. Nyttomaximering: Jag investerar för jag vill tjäna pengar, jag vill ha bäst odds för bäst avkastning. Om man är i den skolan är ofta indexfond eller fondrobot bra val.
2. Känslomässiga skäl: Jag vill ha utlopp för något känslomässigt. Jag vill ha spänning, jag vill hänga med, jag vill vara med i samtalsämnet. Jag är intresserad av AI på jobbet eller elbilar. Till exempel någon i communityn som sa: “Jag har ägt fastigheter hela mitt liv, bankerna har tjänat asmycket pengar på mig, så nu vill jag ha tillbaka lite pengar och köper bankaktier.” Fullt rimligt, men detta är 100 procent emotionella skäl och det är giltigt.
Jag vill utvecklas, lära mig nya saker, tävla mot andra, tävla mot marknaden för att jag är en tävlingsinriktad person. Folk betalar ganska mycket pengar för att ha ett hästintresse. Det är klart att människor kan få betala för att ha ett aktieintresse.
3. Sociala skäl: Jag är en investerare som investerar i små startups. Jag associeras till en grupp. Jag investerar hållbart. Jag investerar i tech. Mina investeringar ska säga något om mig som person.
Detta är skitdåligt om man väljer fondrobot. Vad säger en fondrobot? Du är medioker, du siktar inte på att vinna, och du är tråkig.
Å andra sidan är jag okej med att vara medioker, okej med att vara tråkig, okej med att det inte säger något om mig. Jag är intresserad av pengarna för jag är intresserad av att kunna gå i pension tidigare, köpa tillbaka min tid, resa mer, ha ett rikt liv. Jag köper de där nackdelarna. Jag behöver inte få utlopp för mina känslor i mitt sparande. Det kan jag göra genom att träna kampsport, klättra i berg eller whatever.
Det är viktigt att inte värdera det utan vara ärlig mot sig själv kring vad som är anledningen. Min upplevelse är att de flesta lurar sig själva. Man säger att man investerar av nyttomaximerande skäl, men egentligen investerar man av känslomässiga eller sociala skäl.
Underskatta inte nybörjarens situation
Detta gäller framförallt dig som är en duktig investerare och som ofta rekommenderar andra att också göra det själv istället för att rekommendera en fondrobot.
Gör inte misstaget att trilla i diket kring att alla kan det du kan. Sannolikt kan du mycket, mycket mer än alla andra. Det vi oftast glömmer bort vi som är duktiga är att det är mycket sammanhang och kontext som en nybörjare inte har.
Jag har här lagt upp massa exempel på frågor. Vilken aktör ska jag ha? Vi som har gjort detta länge vet att man kan ha sin storbank, Avanza, Nordnet, Savr, Montrose, till och med Interactive Brokers. Det finns hundra alternativ. Redan där är det mental overload för nybörjare: vilken ska jag välja?
Sen om man väl öppnar konto blir det: vilket konto ska jag välja? Aktiedepå, ISK eller kapitalförsäkring? Än värre om man är företagare, för då spelar det på riktigt stor skillnad. Det finns ju inte ISK som är valet för de flesta privatpersoner.
Sen kommer vi in på vilken av indexfonderna man ska välja, hur man kombinerar dem. Är man medveten om att en global indexfond inte tar med tillväxtmarknader eller globala småbolag? Hur ska man vikta tillväxtmarknader versus den globala indexfonden? Hur mycket globala småbolag ska man ta in? Ska man ha ESG-screenade fonder eller inte? Ska vi gå på börshandlade fonder, ETF:er? Hur är då prislistan på Avanza versus Savr eller Interactive Brokers? Har jag valt rätt fonder i förhållande till rätt sparhorisont? Ska man ombalansera?
Det är hundra frågor som man ska svara på. Min upplevelse är att man säger till någon “köp bara en indexfond”, och så ska en ny person ta ett första steg och fastnar. Många av de här frågorna har ju inte ens ett tydligt svar. Vi är inte ens överens om att alla ska öppna konto på Avanza eller att det är den här indexfonden som är rätt.
Då hamnar ofta en nybörjare i frågan: har jag gjort rätt? Har jag tänkt rätt? Man vet inte, man hittar inget svar för vi är inte så mycket till hjälp vi som experter, för vi gillar olika banker och har olika preferenser. Och så leder det ofta till att inget händer.
Det var en kritik jag fick när jag hade samarbete med Avanza för många år sedan. De sa: “Det är jättebra att du skickar in många som öppnar konto, men sen händer ingenting.” Man öppnar konto, sätter in pengar och sen står pengarna där på sparkontot och man kommer aldrig igång.
Den risken finns inte alls med fondrobot. Med en fondrobot har man gått igenom guiden, satt in pengar, och så är man igång. Därav är det lätt att göra rätt.
Så det är en uppmaning: var snäll, ge schyssta förutsättningar när du ska hjälpa någon annan.
Den vanligaste invändningen
Jag måste adressera den vanligaste invändningen: “Jan, jag fattar inte vad man betalar för med Lysa. Du pratar om Lysa bara för att du får betalt eller för att ni har haft ett samarbete. Fattar du inte hur mycket det spelar roll med lägre avgift, särskilt om man räknar ränta på ränta?”
Jo, jag fattar. Men återigen tittar jag på hur den normala personen ser ut. Den normala personen i Sverige har cirka 70 000 kronor investerat i sitt finansiella kapital och sparar ungefär 1 500 kronor i månaden. Säg att vi har en tioårshorisont.
Vad tror du gör störst skillnad för den här svenskan med 70 000 kronor som månadssparar 1 500 kronor? Är det att jobba lite övertid eller dra ner på lite kostnader och öka sitt månadssparande med 200 kronor? Eller är det att sänka avgiften på sitt totala sparande med 1 procent per år?
Nu pratar vi inte det där att en fondrobot kostar 0,4 procent och en indexfond 0,2 procent. Nu drar vi till och säger: vad bör den här personen fokusera på? Sänka avgiften 1 procent som det blir ränta på ränta på, eller öka månadssparandet med 200 kronor?
Jag gissar att du som tittar eller lyssnar inte sitter här nu med Excel och tar fram svaret. Vi har en räknare på hemsidan där du kan se vad som ger mest effekt. Då upptäcker man att om man sänker avgiften med 1 procent på detta sparande kommer man spara ungefär 26 000 kronor på den här tioårsperioden. Jättebra.
Men om man höjer månadssparandet med 200 kronor kommer man tjäna 32 000 kronor i slutresultat. Det är bättre att öka månadssparandet med 200 kronor än att sänka avgiften med en procent.
Naturligtvis är det bäst att göra både och, men jag vill kasta ljus på vad som ger mest effekt.
Om vi tar det tillbaka till indexfond eller fondrobot är inte diffen 1 procent, diffen är 0,2 procent. Hur mycket behöver jag öka mitt månadssparande för att kompensera för en 0,2 procent högre avgift? Svaret är 50 kronor i månadssparande.
För snittsvenskan: vad går snabbast, vad kräver minst energi? Är det att sätta sig in i fonder, svara på alla frågor, ha kompetensen och tryggheten? Eller är det bara att säga: spara 50 kronor mer än du hade tänkt spara i månaden, så kommer du få ut mer än i det andra alternativet.
Du behöver inte hålla med, men det är så jag tänker. Tänker ingenjören i mig: vad ger mest effekt till minst insats?
Min egen reflektion
Avslutningsvis min egen reflektion: båda alternativen är skitgrymma. Egentligen behöver man inte välja. Bäst av allt med pengar är att man kan göra både och.
Jag och Caroline gör båda. I vårt privata och familjens företagssparande har vi Lysa. I pensionen har vi enskilda indexfonder. Båda grejerna är jättebra.
Min upplevelse efter att ha gjort detta länge är att de som tenderar välja fondrobot är de som är helt nya, i början av sin sparkarriär. Man väljer det för att det är enkelt.
Sen är min upplevelse att det ofta är vi som har sparat i över tio år som tenderar att välja fondrobot. Vi har gått hela varvet, vi har varit i de där tio åren då vi tror att man är bättre än alla andra, att man kan göra det bättre. Sen inser man någonstans, många av oss inte alla, att efter tio års optimeringar kastar man in handduken och väljer fondrobot. Vi har flera trådar i forumet som lyder just så.
Man uppskattar enkelheten i början av sin sparkarriär, man uppskattar enkelheten i slutet av sin sparkarriär.
Min upplevelse när jag tittar är att det ofta är nybörjarna som har Lysa och de som har väldigt mycket kapital, de som har många miljoner hos Lysa. De som tenderar att inte välja Lysa är de som är två år in på sin sparkarriär och upp till tio.
Mig tog det typ 20 år. Jag började 1996, jag valde Lysa 2019. I och för sig började jag med indexfonder runt 2014. Men du behöver inte vara som jag, du kan ta en genväg. Du behöver inte göra fel i 15 år och kasta bort alla dina pengar två gånger.
Med det vill jag egentligen bara säga ett fantastiskt stort tack för att du lyssnar, för att du följer. Tack till dig som är supporter! Testa gärna vår räknare som finns i länk i bion eller i beskrivningen. Den jämför vad som ger störst effekt i ditt sparande så att du kan se om det är att fokusera på att öka sparandet, optimera avgift eller öka startbeloppet. Det är ganska spännande för det är ganska ointuitivt.
Stort tack, tryck på prenumerera, följ oss. Det hjälper att sprida detta till fler. Vi finns på Instagram, YouTube men framförallt också på rikatillsammans.se där också forumet finns och hela communityn.
Tack så mycket, ha en bra dag och lycka till med ditt sparande! Och förresten, skriv gärna i kommentaren: vilket är du? Är du en gör-det-självare eller är du också som vi en fondrobotare?
Tack så mycket, vi ses i kommentarerna.
?.
.
