Spricker bubblan över aktier ändrar inte sanningen om nollräntorna (dvs nollavkastning) i medellånga statspapper och dåliga premier i tom lågrejtade företagsobligationerna. När bubblan spricker hjälper en räntekorg med medellånga nollräntapapper och företagslån knappt någonting. Det är låånga statsräntorna och kontanter på sparkontot som gäller då.
Ja själva inlåningen är en utgift för dem, men vad jag förstått kan inlåningen användas som kapitalbas för utlåningen.
De lånar ut 10 kr varpå ex cb via QE köper lånet och de får pengar. Mer pengar kommer ut i systemet eftersom cb köpte obiligationerna för pengar som inte tidigare fanns.
Bankens tillgångar ökar inte, nej, men mer pengar finns nu i systemet.
Ungefär som att du har en cykel som är värd 3000. Sen köper cb den för 3000. Ditt “värde” är fortfarande 3000 men 3000 nya kronor har tillförts i systemet. Dock med en cykel mindre…
Dom löpande räntenivåerna av de billigaste passiva obligationsindexfonderna i Finland. Och det finns jäkligt mycket b-rejtade lån i företagslånfonden…
Man kan prata om bubblan också på räntemarknaden. Ingenstans å gå där.
Det är inte vad som händer… Det är en vanlig missuppfattning.
Inlåningspengar hos en affärsbank hamnar på skuldsidan i balansräkningen. Det är inte en kostnad (på resultaträkningen).
1 gillning
Ja, de har en skuld till den som lånat in. Cb köper utlåningsobiligationen, inte inlåningen.
Centralbankspengar kommer ut i systemet när banken köper finansiella tillgångar (t.ex en obiligation)
Privatbankspengar kommer ut i systemet när kreditutlåning sker.
Ang. artikeln får du gärna länka det väsentliga.
Japan, who is seven years ahead of the US in the QE department has been stuck in a vicious deflationary cycle. One which the US is headed towards. In other words, QE does not work. It has never worked and is never going to work. But, Ryan, “the money printer go brrrr!”. That is the most overused, inaccurate statement to describe what the Fed is doing. There is no printer. There is no money creation. But the Fed wants you to believe that there is.
So, the Fed is removing a safe, liquid asset (US Treasuries) from bank balance sheets in hopes that the banks replace that asset with a riskier one – loans to consumers. That is the purpose of the asset swap (reserves for Treasuries), remove the safe asset to free up space for banks to then lend. When commercial banks loan money into existence, they increase the money supply (more detail on this later). The more money being created, the more likely it’s going to be spent into the real economy, boosting economic growth and inflation. This is the idea. Unfortunately, banks are unwilling to lend because they behave on a risk-adjusted basis and the current environment does not warrant risk-taking. If you look (below) I have a chart that show loans and leases of commercial banks since QE started back in 2008.
Bankerna vill helt enkelt inte ta på sig den högre risken. Det råder inte brist på affärsbankernas reserver för att skapa mer pengar och låna ut. Därmed blir inte effekten mer pengar.
Vad han säger är att CB köper obligationer och för pengarna privatbanken får kan de ge ut de ge ut nya lån till konsumenter (via fractional reserv banking).
Agree?
Ja de kan enligt regelverken. Men de gör inte… För det skulle öka deras risk och inte öka deras avkastning motsvarande mycket.
Privatbanker ger helst utlån till vad de anser säkra tillgångar. Bostadsmarknaden ses som säker, varför vi ex. ser en bostadsmarknad som ökat flera hundra procent de senaste 20 åren.
Vart får cb pengar ifrån att köpa obiligationer och värdepapper enligt dig?
Nu stapplar du olika saker på varandra utan någon form av stöd för att det skulle ha någon koppling till QE eller ännu mindre att det skulle generera mer pengar i systemet.
De har inte skapat dem. De skapar bara reserver.
Grejen är ju att det som händer i banksystemet blir ett nollsummespel, så det kommer inte ens ut pengar i ekonomin. Prisförändringen på statsobligationerna p.g.a. den ökade efterfrågan är väldigt marginell (ökat pris, ger lägre ränta).
Det resultat vi har sett p.g.a. QE helt enkelt att det har drivit en viss inflation och sen deflation. Det har inte gett några enorma effekter på räntan eller tillgångsinflation även om det har påverkar lite.
De effekter vi har sett beror på andra saker, till en inte obetydlig del förväntan att QE skulle generera en stor inflation, speciellt på tillgångar.
Ju lägre kort ränta desto mindre inflationsdrivande blir QE. Så vid väldigt låga korta räntor så blir QE relativt meningslöst.
1 gillning
Vi har inte fractional reserve banking i Sverige. Det är andra faktorer som t.ex. kapitalkrav mm som begränsar multiplikatorn. Hos en nischbank blir den inte så hög som 10.
Kanske inte är så relevant för din poäng eller diskussionen, men är förvånandsvärt hur mycket det pratas om fractional reservs när de är i princip orelevanta i väst, om de ens finns kvar
En anledning till att köpa räntefonder istället för bankkonto är ju om man tror på att marknaden är effektiv. Känns ju lite udda om man säger att man ska undvika aktiv risk, tajming och stock picking på aktiesidan men sen försöka göra samma på räntesidan. Tycker inte det går ihop riktigt med den generella filosofin i detta forum.
Nästan alla länder har fractional reserv banking med ett kassakrav på 0%, men med kapitaltäckningskrav. Det är vad jag förstått iaf.
Blir väl nästan en ordlek á la ekonomibranschen tillslut. Summan av kardemumman är iaf att de utlåna mer än de har i inlåning, där de har mandat att omvandla kredit till pengar.
Hur köper cb obiligationer? Vart ifrån kommer pengarna som de ger till banken när de köper obiligationerna?
The money printer goes brrr? Skämt å sido, de köper inte dom, de utökar bankernas reserver att låna ut pengar…
Eller kanske ska tillägga att det är så fed gör om man försöker förenkla det…
Detta från wikipedia.
Quantitative easing is a monetary policy whereby a central bank purchases predetermined amounts of government bonds or other financial assets (e.g., municipal bonds, corporate bonds, stocks, etc.) in order to inject money into the economy to expand economic activity.
…
… a central bank implements quantitative easing by buying financial assets from commercial banks and other financial institutions, thus raising the prices of those financial assets and lowering their yield, while simultaneously increasing the money supply.
…
Exchange rate: Because it increases the money supply and lowers the yield of financial assets, QE tends to depreciate a country’s exchange rates relative to other currencies
Helt plötsligt enligt RT-forum varken köper cb några värdepapper eller har möjlighet att skapa pengar…
Jag antar att cb inte betalar ex. privata banker med “reserver”, eller att ingves co. har jobbat ihop de pengarna som de köper tillgångar för.
Men den effekten är väldigt väldigt liten mot vad den målas upp som:
Studies found the government bond purchases worth 10 percent of GDP have, on average, lowered 10-year government bond yields by around 50 basis points .”
Ifall du vill mäta penningmängd måste väl ändå money supply (M3) vara mer relevant än 10-year government bond yields?
Penningmängd är inte relevant när vi pratar om nertryckning av räntan. Poängen är att anledningen till att räntan är historiskt låg nu inte till största del består av QE. Utan bara till en väldigt väldigt liten del är ett resultat av QE.
Här finns en massa info om QE, fed å bankerna…