Jag har tänkt utöka mitt bolån med några hundra tusen för att investera i aktier. Min idé är att köpa utdelningsaktier, i första hand bankaktier. Även om börsen som helhet är väldigt högt värderad gäller det inte bankaktierna i samma grad. Nyinvesteringen som helhet motsvarar ungefär 30% av mitt totala sparande. Jag har ingen exponering alls mot banksektorn för tillfället.
Lånet kostar runt 1% i ränta och bankaktierna ger 5-6% direktavkastning. De kan förstås gå ner under någon period men det är ju inte hela världen. Jag kan utan problem betala räntan även om avkastningen helt skulle utebli. Skulle räntan på bolånet höjas mer ordentligt är det sannolikt att bankaktierna också skulle gå upp eftersom det finns en tydlig koppling mellan räntenivå och värdering.
Initialt har har jag nu begärt utökning av lånet upp till vad mina befintliga pantbrev täcker och angett renovering som ändamål. Jag räknar inte med att aktiespekulation ska vara ett giltigt skäl att få utöka lånet. Summan är på en nivå som är rimlig utifrån vad renoveringar typiskt sett kan förväntas kosta.
Lite längre fram har jag tänkt ta nya pantbrev upp till 50-60% belåning. Jag har inte tänkt använda hela den ramen eftersom det kan komma ett prisfall på bostäder som skulle påverka upplägget. Å andra sidan ökar värdet på bostäder över tid så jag lär kunna utnyttja ramen senare. Det jag är osäker på är vad jag skulle kunna ange för orsak för att ta detta nya, större, lån som skulle kunna fungera. Jag ser ingen anledning att vara helt sanningsenlig. Det viktiga är att orsaken inte framstår som orimlig och att jag inte avkrävs underlag som jag inte har. Att hjälpa barn med lägenhetsköp vore en variant, att renovera sommarhus en annan, att köpa fastighet utomlands en tredje. Det viktiga är bara att jag inte får som svar från banken att jag ska skicka över någon lagfart, köpekontrakt eller annat.
En aspekt kring banksektorn som jag tycker är intressant är att bankerna skulle gynnas av högre ränta. Just nu är räntan som bekant väldigt nedpressad. Det lär inte ändras på något drastiskt sätt men risken för större kursfall kopplad till ytterligare sänkt ränta tänker jag är begränsad. Om jag jämför med fastigheter så är ju kopplingen den motsatta och där är värderingen just nu hög. Även en mindre höjning av långräntan slår direkt mot börskurserna. Min poäng här är alltså att räntefaktorn håller nere risken i bankaktier. Även om ingen förväntar sig högre räntor så är det inget omöjligt scenario och det känns då tryggt att inte behöva drabbas mer direkt.
Finns egentligen ingen direkt anledning att gå all in på banker. Blir inte direkt säkrare, för alla sektorer kan dyka. Eller trodde du 2019 att flygsektorn skulle se ut som den gjorde 2020?
Tog själv ett lån (blanco inte banklån) och la in allt på sigmastocks, viktning utdelningsaktier, + viktning sverige samt viktning större bolag.
Det blev som väntat underperformance vs index, men kändes mer safe pga lånbiten.
Men din taktik kommer avkasta brutalt mindre, så risk vs reward känns inte helt värt, enl mig.
Tja, poängen är att börsen är högt värderad och bankerna inte är det. Om jag kan hitta andra aktier med liknande nivå av direktavkastning och värdering så kan väl det gå lika bra. “All in” är att ta eftersom jag har ett befintligt sparande. Det handlar också där om defensiva utdelningsaktier men inom andra branscher. Jag har tänkt mig en mix av olika banker med varierande profil.
Kan du vara lite mer konkret om det här med Sigma stocks? Var det här något du gjorde i anslutning till Corona-dippen? Jag borde förstås ha gjort det här då men jag kom igång med aktier igen (efter många års frånvaro) just i samband med att det blev rea på aktier under Corona-dippen.
Så du tror marknaden har felprissatt just bankaktier rejält just nu?
Eller kan det vara du som missar något och bankaktier inte alls är lågt värderade i förhållande till resten av börsen?
Felprissatt är kanske fel begrepp här. En central orsak till att bankerna är lågt värderad är, som jag skrev tidigare, den låga räntan. Det finns ytterligare orsaker men om vi ska titta specifikt på läget just nu så är den faktorn avgörande.
Allting går i cykler på börsen och att en viss typ av aktier befinner sig på en viss nivå i sin cykel är kanske inte primärt en fråga om att de skulle vara felprissatta. Att enstaka aktier kan vara felprissatta, i viss mån, är jag med på men när det handlar om hela sektorer finns det i allmänhet en logik bakom det hela.
Min utgångspunkt är att det är direktavkastningen som är huvudpoängen och eventuell uppgång i själva aktiekursen mer är en bonus. Jag har tänkt sitta kvar i båten i några år så aktiekursen kan rimligen röra sig både upp och ner under den tiden. Det vore förstås möjligt att växla över till t.ex. investmentbolag eller något liknande stabilt och pålitligt om de skulle få en värdering som var mer försiktig. Det kommer säkert att hända framöver eftersom de, precis som det mesta, går i cykler.
Nja, det du beskriver är ju just felprissättning. Att framtiden ska göra bankerna mer lönsamma att äga än andra bolag under en period.
Vill du ha istället ha marknadsneutrala strategier finn mängder med metoder med optioner eller andra derivat. Men just för att de är marknadsneutrala så är de generellt extremt låg avkastning efter kostnader, ibland tom negativ över långa perioder.
Ja, allt går i cykler men det är ett koncentrerat bet du gör på bankerna. Du är inte den enda aktören i marknaden som känner till detta eller anpassar sig till det.
Att banker ha låga nyckeltal innebär inte per automatik att de är lågt värderade. De betyder bara att priset är lågt. Dålig skit brukar ha lågt pris i en effektiv marknad…
Mitt lån var i jan/feb 2021, var en reaktion till att alla stater satte igång/fortsatte med stimulanserna. Jag visste att jag ville ha ett lån till 1a. Fastigheter eller 1b. Företagande.
Så valde att ta ett lån först, spekulera lite. Komma på lite senare vad jag vill ha det till.
Jag ansåg att risken för att börsen skulle krascha när det verkligen pumpades in pengar, som lägre än normalt.
Vågade inte ta lån under covid-dippen. Sen hade jag förmodligen inte en ekonomi som klarade av den risken heller vid det tillfället.
Likväl även om jag tog risker, och valde att riskjustera valet av aktier. Så vill jag likväl få betalt för risken jag tar. Det får jag inte via banksektorn, för det ger en sämre tillväxt, sämre avkastning. Samt inget överdrivet bevisat skydd vid en ev krash, gentemot andra branscher med stora bolag som har utdelning.
Kan du utveckla det här med permanent portfolio? Jag är som sagt positiv till alla varianter men att gå in “bredare” skulle jag hellre göra i ett annat marknadsläge.
Jag tror som sagt inte att bankerna är felprissatta i bemärkelsen att de kommer att gå upp massor. Däremot tror jag att fallhöjden är lägre där än i många andra branscher just nu. Sedan finns det förstås andra bolag och branscher som har liknande profil som alldeles säkert kunde fungera bra. Jag vill dock ha värdebolag med direktavkastning.
Har du funderat något kring preferens/D aktier som Akelius tex om hög direktavkastning är målet? Ingen tillväxt på utdelningen med relativ säker och ligger kring 5-6% i nuläget.
Jag har erfarenhet av både preferensaktier och D-aktier. Rent allmänt har jag inget emot dem men deras nackdel är att de går ner om/när räntan går upp. När räntan är så låg som den är nu finns en långsiktig risk att kursen går ner när långräntan går upp. Det krävs ingen jättestor ökning för att kursen ska gå ner. Det skulle då kunna ge ett bra köptillfälle. Just nu känns det som att tillgångar som gynnas av ränteuppgång är de tryggaste att ha. Jag säger inte att jag kommit på någon unik sanning här men jag tror att just det faktum att många verkar tro att superlåg ränta är ett allmäntillstånd. Det tror jag i sin tur ger en möjlig snedprissättning men det är förstås bara min spekulation.
Jag köpte massor av SBB D samma dag som de föll som en sten i samband med att Ilja Batljan blev misstänkt för brott. Jag köpte en del B-aktier också men så här i efterhand borde jag förstås ha köpt många fler B-aktier.
Jag har en generell motvilja mot alla typer av principer och modeller när det kommer till sparande och investeringar. Det betyder inte att de är dåliga. Det är lite som med dieter och bantningsknep. Vissa gillar sådant men det är inte riktigt min grej.
Det ska ju rakt av sägas att den här lilla potten som jag tänkte sätta i bankaktier inte är någon jättelik satsning. Av värdet på mitt hus är det drygt 5% som den här satsningen uppgår till. Jag har ett betydande sparande i defensiva värdeaktier sedan innan och ska bygga på den portföljen rejält kommande år. Jag tänkte också ta ett betydligt större lån för att köpa en bredare portfölj senare men gör det hellre när börsen inte är lika överhettad som nu. Det skulle kännas fint att inte behöva känna mig orolig för uppblåsta kurser i vart och vartannat bolag utan ha lite friare händer.
Du har snurrat till begreppen här. Att bankerna har låg värdering / låga nyckeltal betyder inte att de är billiga. Låg värdering är det enda jag har diskuterat här. Att de är billiga är mer av en öppen fråga. Jag tror inte heller att bankerna är de aktier som kommer att bräcka index över tid eller överraska på något radikalt vis. Deras styrka är direktavkastningen framför allt. Att de inte är lika värderingsmässigt uppblåsta som mycket annat bidrar ju till att bättra på direktavkastningen lite extra.
Stopp ett tag här nu. Du har snurrat till det ordentligt.
Det är ingen fundamental skillnad på direktavkastning eller tillväxt i aktiepris. Båda två är avkastning. Ett bolag som själv återinvesterar växer, ett bolag som istället delar ut ger investerarna lite större frihet. Men det är fortfarande avkastning.
Om aktiekursen stiger för att bolaget växer så kan du sälja av en del av positionen varje år. Det är helt ekvivalent med att du får utdelning.
Låg värdering i förhållande till det värde du får när du köper en aktie kan du inte veta genom att titta på nyckeltal. Det säger inte ett jota enskilt. Det är bara halva ekvationen.
Så nyckeltalen ger att bankernas värdering (marknadspris) ser låg ut. Det är inte samma sak som att värderingen (värderingen) i förhållande till kommande avkastning (oavsett om det är tillväxt/återinvestering eller direktavkastning) faktiskt är låg.
I en perfekt effektiv marknad kommer prissättningen (värderingen) på sektorer och bolag avspegla exakt kommande avkastning givet all tillgänglig information. Självklart är inte marknaden perfekt effektiv, men all avvikelse från det antagandet gör att du som investerare vet bättre än marknadens samlade aktörer huruvida banker är ett bättre köp än andra aktier. Alltså att värderingen i förhållande till vad du får är låg.
Detta är helt ekvivalent med att marknaden har felprissatt bankerna för lågt. Direktavkastningen skiljer sig inte från annan avkastning och påståendet att de inte är lika uppblåsta är därmed inte per automatik sant. Är tillväxten sämre än andra bolag så kommer avkastningen vara det samma.
Så att koncentrera sig på banker minskar din diversifiering och därmed ökar din risk. Då måste även du även ha ett lägre pris i förhållande till avkastning för att behålla samma riskjusterade avkastning. Alltså betta att marknadspriset är för lågt.
I teorin stämmer detta givetvis. Problemet är att marknaden i nuläget värderar tillväxt väldigt högt. Det är också kopplat till den låga räntenivån och alltså inte något fel eller konstigt.
Jag är givetvis helt med på att koncentrationen på banker ökar risken. Det är inget konstigt med det. Det är heller inte hela sparandet utan en mindre del. Att det råkar vara banker som jag fastnat för har mer med tidpunkten att göra än att banker i allmänhet skulle vara bättre än något annat. Vid varje given tidpunkt kommer det att finnas branscher och företag som av olika skäl har en lägre värdering än annat på marknaden. Den värderingen är inte givet felaktig.
Det framstår som hårklyverier hur man definierar det. Mitt mål med det lånebaserade sparandet är att det ska finnas en direktavkastning som är tillräckligt hög för att betala lånekostnaden och ge ett kassaflöde som kan användas på olika sätt. I en situation där den allmänna värderingen är lägre vore det enklare att välja en bredare portfölj. Den biten kommer senare.
Jag tycker nog att du har en förenklad bild över hur bankverksamhet fungerar.
Historiskt sett har det varit precis tvärtom mot vad du anger. Banken behövde mer inlåning än utlåning för att låna ut pengar. Steg båda lika mycket sjönk bankens lönsamhet. Så är det I och för sig inte idag, när bankerna lånar upp till bolån på den internationella kapitalmarknaden och hos Riksbanken samt lånar vidare.
Den nominella räntan är egentligen skäligen ointressant för banken. Det viktigaste är RÄNTENETTOT, alltså skillnaden mellan bankens upplåningsränta och den ränta man får ut av kunden.
Stiger räntan kommer bankkunderna förmodligen att bli mera intresserade av att jämföra räntor mellan olika institut. Bankens marginal pressas då nedåt. Vi ser redan flera nya lågprisaktörer på bolånemarknaden , och det kan bli ännu fler.
En högre ränta dämpar bopriserna, vilket innebär lägre volymer och därmed lägre vinster. En högre ränta innebär också att risken för kreditförluster ökar.
Detta har marknaden prisst in. Vi får se om den är för pessimistisk eller ej.