Schablonen beskrivs i propositionen “Schablonbeskattat investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring” från 2011:
Sidan 217 (läs gärna hela avsnitt 10.1.1, det är väldigt intressant!):
Riskpremien för aktier, jämfört med långa statspapper, bedöms uppgå
till 3,3 procent. Denna förväntade överavkastning reflekterar att aktier är
riskfyllda tillgångar som fluktuerar kraftigt i värde. För att en investerare
ska vilja äga riskfyllda tillgångar bör den förväntade avkastningen
överstiga vad investeraren kan få från en riskfri tillgång. Riskpremien är
dock ett väntevärde som inte är direkt observerbart. Ekonomisk teori
säger att väntevärdet bör vara positivt, men det råder ingen konsensus om
hur stor den framtida riskpremien kommer att vara eller exakt hur den
ska beräknas. Den realiserade överavkastning som vi i efterhand observe-
rar har fluktuerat avsevärt över tiden och har under långa perioder varit
negativ, vilket understryker att den endast ger begränsad vägledning
kring den framtida riskpremien.
Detta har lett till dessa slutsatser på sidan 156-157:
Vidare föreslås att räntefaktorn bör överstiga statslåneräntan, med
hänsyn till den överavkastning som riskfyllda tillgångar såsom aktier
förväntas ge i förhållande till den i det närmaste riskfria avkastningen
från långa statspapper.
Räntefaktorn föreslås uppgå till statslåneräntan ökat med 0,75 procent-
enheter, ett påslag som klart understiger den förväntade överavkast-
ningen på 3,3 procent för aktier jämfört med långa statspapper (se avsnitt
10.1.1).[…]
Den modell för schablonbeskattning som regeringen föreslår utgår från
förväntad avkastning, inte realiserad avkastning. Den riskpremie som kan
förväntas för aktiesparande är beräknad med hänsyn till just risken för
låg avkastning under långa perioder. I förhållande till den realiserade
avkastningen kan beskattningsnivån avvika väsentligt från normen, både
uppåt och nedåt, men detta ligger i schablonbeskattningens natur och
gäller redan i dag för t.ex. avkastningsskatten. Att de senaste tio åren har
varit en dålig period för aktieplaceringar ger ingen större vägledning om
vilken avkastning som kan förväntas i framtiden. Regeringens bedöm-
ning är att den föreslagna beskattningsnivån innebär en förväntad effek-
tiv skattesats för sparande i aktier och aktiefonder som klart understiger
normen om 30 procents beskattning av kapitalinkomster. Totalt sett
förväntas den förväntade effektiva skattesatsen för sparande på invester-
ingssparkonto uppgå till ca 22 procent. Beräkningen av den effektiva
skattesatsen bygger på antaganden om tillgångarnas sammansättning och
den förväntade avkastningen för respektive tillgångsslag. Dessa antagan-
den redovisas mer ingående i avsnitt 10.1.1. Den effektiva skattesatsen
om samma tillgångar i stället beskattas konventionellt bedöms uppgå till
28,7 procent.