Friktionen pågår hela tiden och inom vissa segment är den redan passerad, exempelvis automatlager och containerhantering där verksamheten numera sker dygnet runt nästan helt utan operativ personal, kvar finns endast mänsklig övervakning och underhåll.
Automation och AI fyller endast en funktion i ett företag om det innebär en ekonomisk besparing grundad på dess implementering, vilket nästan alltid betyder att ersätta personal med teknik. Att spara anställdas ryggar genom att exempelvis ersätta tunga lyft betraktar företagen också utifrån ett ekonomiskt perspektiv.
UBI betalar staten genom avgifter och skatter, i framtiden kanske en robotskatt.
När tror du ungefär? Till hösten? 2035? Eller i framtiden? Min fråga i trådstarten var ungefär att: kommer arbetskraftsbristen “överallt” att fortsätta driva inflation eftersom ingen tillväxt i världen kan lösa brist på människor genom ökad tillgång på pengar?
En del pratar arbetskraftsinvandring från de länder i världen med yngst befolkning och än så länge låg medellivslängd, men det luktar nästan triangelhandel. Arbetskraftsinvandring kan också lätt gå åt skogen när vår egen befolkningspyramid “rättar till sig på naturlig väg” om 10-15 år.
Jag har tidigare varit verksam inom kvalificerad automation och tror att automatiseringen kommer att fortsätta smyga sig in i allt fler verksamheter utan att vi direkt märker av det men att utvecklingen går allt fortare och fortare utan att vi för den skull drabbas av en ketchup effekt där vi vaknar upp en morgon och det går omkring robotar på gatorna.
Det största hindret för varje steg av automatisering är säkerhet, människors fysiska säkerhet. Vi kan inte ha självkörande Teslor som löper amok lite här och där. Inom begränsade infrastrukturer som exempelvis stora fabriker, gruvor och hamnar löser man ofta säkerheten vid automatisering genom att spärra av och göra vissa fysiska områden “människofria” med remote styrning och övervakande kamerasystem. Har även varit med om avspärrade automatiska områden där vissa människor måste vistas och där varje person bär en skyddshjälm med en speciell sändare som gör att hen är ett vandrande skyddsobjekt med en avancerad virtuell skyddsmur runt sig, ett skydd mot i första hand rörliga automatiska fordon.
Dina frågor besvarar jag med ett “jag vet inte” men om jag måste gissa så tror jag att större delen av allmänheten kommer att märka av den pågående automatiseringen inklusive AI inom 5 år och att vi då endast har arbetskraftsbrist inom specifika områden, exempelvis vården och utbildningsväsendet. Detta förutsätter dock snabba och korrekta politiska beslut utan femhundra remissinstanser. Om automatiseringen med AI accelererar kraftigt så tror åtminstone jag att risken är stor att vi kan drabbas av deflation snarare än inflation om vi inte samtidigt får ett globalt råvarurally eller ökar penningmängden kraftigt.
Tack för det utförliga svaret, riktigt intressant.
Jag tror också att vård och omsorgs resa mot automatisering måste accelerera av nödvändighet (personalbrist). Det kommer allt från japanska hygiendass till duschrobotar och trygghetskameror mm.
Den kommande åldrade generationen har redan levt med Facebook så sannolikt kommer de uppleva teknik mindre integritetskränkande än att det dyker upp en total främling som ska rengöra dem i aktern.
Vi kan också vända på allt och skicka våra boomers till Grekland och Thailand för vård eller åtminstone rehabilitering för halva priset och bli av med en del av problemet. Jag skulle inte tacka nej.
I offentlig verksamhet handlar (och säkerligen i privat verksamhet också inom större företag) det mycket om att skära ner i lagret av administrativa tjänstemän, klippet från TV4 i förra inlägget förklarar det bra. De lyfter främst två faktorer. 1. Dels kunskapssynen där man eftersträvar en toppstyrning via olika manualer, algoritmer och riktlinjer vill likrikta vården på bekostnad av att individanpassa behandlingen/utredningen utifrån professionernas kompetens och den enskilda patientens situation. 2. Privatiseringar som kräver en högre grad av administration då det kräver ersättningssystem som ska mätas, rapporteras och kontrolleras mer. Sen lyfter de även problematiken med elevering där administrativ personal lyfter upp sig själva till mer “statusfyllda” administrativa uppgifter vilket gör att de mindre statusfyllda administrativa uppgifterna landar på kärnverksamheten, och när det ska skäras ner sitter dessa administratörer närmre ledningen/politikerna och kan påverka vilket gör det sannolikare att det skärs ner i kärnverksamheten istället för i den administrativa skiktet.
Ja, det blir svårt när man väljer att lägga makten hos byråkratin eftersom, som du säger, den kommer ständig se ett ökat behov av ökad byråkrati. Och eftersom byråkratin oftast sitter mellan kärnverksamheten och ledningen får byråkratin dessutom ofta tolkningsföreträde kring lösningen på organisationens problem. Det krävs en modig ledning som vågar gå emot byråkratin genom att skära ner i den och ta bort makt från den.
Med din tanken om att värde skulle kunna produceras av robotar. Kan robotar skapa värde?
För din tanke om värde och hur värde fungerar ställer frågan om maskiner kan i sin egen förmåga skapa värde. Men vem tryckte på knappen för köra i gång roboten?
Eftersom ekonomi handlar om att skapa mer med mindre resurser, skulle vi kunna säga att det enskilda knapptrycket i det här exemplet räcker långt. Men då har vi enbart augmenterat den mänskliga förmågan förmåga att skapa värde.
“Kan robotar skapa värde?”
Ja, och de gör redan det sen länge.
“det enskilda knapptrycket i det här exemplet räcker långt.”
Ja, men arbetsinsatsen belönas bara om den är kvalificerad.
“då har vi enbart augmenterat den mänskliga förmågan förmåga att skapa värde”
Pratar vi om AI i termer att den som 1900-talets framsteg hävarmar mänsklig produktivitet så kommer enda effekten bli en tillväxtrusch där frukterna delas mellan arbetarna och ägarna av produktionsmedlen.
Arbete är en insats i produktionsprocessen och köps och säljs på marknader precis som maskiner, råvaror, IP mm.
Om arbete slutar vara en insats i produktionsprocessen så sjunker efterfrågan på arbete och lönerna rasar.