Nu är det troligt att AI och ACG (AI Content Generator) kommer skapa en uppsjö mervärde åt mänskilgheten. Frågan jag då funderar på är vem som tjäna pengar på allt värde som skapas.
Låt oss ta ett konkret exempel för att lättare förstå. Idag kan man köpa magasin på PressByrån för ungefär 100 kronor styck. Magasinen består av bilder, text och layout, samtliga av dessa kan AI snart göra automatiskt. Detta bör drastiskt sänka produktionskostnaden av dessa magasin, frågan är vem som kommer tjäna pengarna? Förlaget genom ökade vinster, bolaget som skapat AIn genom avgifter, de anställda genom högre löner och kortare arbetsdagar, konsumenterna genom avsevärt billigare magasin eller staten genom en ny AI-skatt.
Företagen som tillhandahåller konsumentprodukter.
Företagen som skapar AI.
De anställda genom högre löner och/eller kortare arbetsdagar.
Konsumenterna genom betydligt billigare produkter.
Staten genom en ny AI-skatt.
Vinsten kommer spridas ut lika delar på samtliga.
0röster
Tror du på någon annan så skriv en kommentar. Rösta enbart på samtliga om du tror att de tar ungefär 20% var, annars rösta på den som du tror tar merparten av vinsten.
Beror på när i processen man menar. I slutändan kommer det vara frivilligt att lönearbeta. Vart det i sin tur sedan leder är omöjligt att veta, så radikalt annorlunda samhälle.
Helt rätt, jag tänker mig under tiden innan vi har AGI som har tagit över allt och inga människor jobbar längre. Alltså från nu och den närmaste tiden framöver, när AI kommer börja effektivisera allt fler industrier men människor fortfarande behövs för en lång rad arbetsuppgifter.
Spontant tänker jag att det beror både på branch och hur AI:n implementeras. Lyckas man få till någon typ av monopol behöver man ju som företag inte sänka priserna, utan allt kan hamna i egen ficka.
Finns det däremot konkurrens så kommer slutkonsumenten gynnas starkt av att informationsprocessering blir snabbare och billigare.
Har svårt att se att staten skulle ta en specifik AI-skatt.
I slutändan tror jag att man i många frågeställningar kan likställa AI revolutionen med den industriella. Några kommer göra sig svinrika, vilket kommer sticka i ögonen på folk, men i slutändan kommer alla att få högre levnadsstandard.
När folk blir arbetslösa och har mer tid till att läsa konspirationsteorier på internet så blir det inte svårt att samla massan som känner hopplöshet. Vi får nog vänta oss fler kuppförsök i fler länder, där nu AI-revolution får en annan omvänd betydelse. Där teknik som innehåller det ska förstöras/förbjudas.
Hur särskiljer man ett låtsasjobb från ett riktigt jobb? Är det per definition omöjligt att veta när vi börjar göra onödiga jobb bara för att sysselsättas?
Företagen som, med hjälp av AI, lyckas få en dator att uträtta tjänster som enbart människor tidigare (kunnat) gjort kommer att tjäna massa pengar. Eftersom de inte kommer betala datorerna för allt arbete de utför, så får de massa pengar över som inte behöver betalas arbetsgivaravgifter och inkomstskatt på. Således går det bra för företaget, och det är orättvist mot staten eftersom de enbart behöver betala bolagskatt som är mycket lägre än om de behövt betala arbetsgivaravgift (och att en anställd sedan behövde skatta en gång till). Så kan vi ju inte ha det, och vipps kommer en ny skatt som motsvarar arbetsgivaravgiften läggas på alla servrar som kör AI för att företagen ska tjäna absolut ingenting på att innovera och allt ska vara helt rättvist. Lite ironiskt, men med viss förankring i verkligheten.
Ett låtsatsjobb är ett jobb vars huvudsakliga syfte är att arbetstagaren ska ha ett jobb, inte att arbetsgivaren ska få ett värde av jobbet som utförs.
Ett låtsatsjobb brukar karaktäriseras av att det inte hade funnits i en totalt fri marknad, utan finns eftersom någon har tvingat fram det.
Njaa, jag håller nog inte med dig politiskt här.
Dels kan företag fortfarande tjäna pengar trots skatter, det gör de idag med existerande arbetsgivaravgifter.
Dels håller jag inte helt med att frukten av allt arbete AI gör alltid ska tillfalla de som utvecklar AIn. Jag tror att AI med tiden måste anses vara en resurs som blir fri, lite som ett patent är idag. Skapar du en AI så har du 25 år där du kan tjäna pengar på det, sen kommer allt som skapas av den AIn bli fritt. Exempelvis om en AI skapar en film så blir den publik att använda utan upphovsrätt efter 25 år.
Produktiviteten kommer öka dramatiskt inom de flesta branscher. Vi får mer vård, skola och omsorg för pengarna. Det kommer behövas en samhällelig basinkomst för att åstadkomma en adekvat fördelning av välståndet. De stater som inte inför en sådan kommer slitas sönder av inre motsättningar.
Hade en diskussion med en annan insatt person. Han anser att ChatGPT inte har något praktiskt användningsområde. Jag håller inte med, då jag själv använt boten både som leksak men även till att utföra faktiska uppgifter.
En intressant poäng gjorde han dock:
Det som ChatGPT i nuvarande utformning gör är lätta saker. Koden den skriver, texten den producerar etc är endast sådan som man själv skulle klara av efter en helgkurs. Om den på något vis är övermänsklig är det för att den hanterar flera sådana uppgifter. Få människor har så bred kunskap.
Intressant, för mig, är en situation där skaparna av en AI-tjänst tjänar pengar på genererat content – men skaparna av det material på vilket AI tränats upp på, och hämtar information från, blir lottlösa.
Det är som att säga att alla som någonsin deltagit i utvecklingen av svenska språket ska ha betalt för alla svenska böcker.
Per definition, om du gör någonting på riktigt unikt så kommer inte AI:n att snappa upp det. Det måste vara ett repetetivt mönster; någonting du gör som är gemensamt för en större grupp människor.
Han missar nog att inte alla kan lära sig sådant lite enkelt under en helgkurs. Kom ihåg att vi även har folk som inte hamnar i den högre delen av “smarta” personer. Är man begåvad kan man lätt tro att alla kan lära sig saker man själv kan.
Även om en människa kan lära sig samma sak eller även bättre så är en AI snabbare och billigare.
Han missar nog en viktig poäng, utvecklingen för AI går fort framåt just nu, vilket gör att om det tar en helg idag då tar det en vecka till sommaren och en månad om ett år. Mänskligheten ökar inte sin IQ lika fort som AI.
Jag kommer att tänka på Guldruschen och det där med att de riktiga vinnarna var de som sålde vaskpannorna och spadar. På kort sikt kan AI inte ge något som helst värde då AI inte kan medverka på morgonmöten, göra en verksamhetsplan efter ologiska instruktioner eller bemästra det interna spelet i stora byråkratiska organisationer. Alltså sådant som krävs för att göra nytta i dagens arbetsliv.
Däremot kommer många SaaS-leverantörer och IT-konsulter sälja in sina tjänster med påstådd nytta till höga chefer som inte förstår vad som krävs i praktiken. Allt säljs på hype. Känna det igen? Jo, vi pratar Framfab 2.0. Men precis som med Framfab kommer allting slå in, dock 10 år senare på ett mer nyktert sätt.
Om din gissning gäller 2020-talet så tror jag du kommer få rätt. Det kommer ta tid att finslipa allt att passa in i dagens företagsmodeler, eller anpassa dagens företag utifrån hur modellerna fungerar.
Jag brukar säga att jag tror att AI befinner sig där internet var 1996. Om du tror att allt kommer ändras de närmaste åren så har du fel, men lika fel om du inte förbereder dig på förändringen som kommer vara här om 10 år. (Bägge strategier riskerar vara lika farliga för företag, investerare och arbetstagare.)