Tankeväckande
4 gillningar
Läste den ovanstående artikeln också och upplever att den förtjänar en egen tråd. Sjukt mycket tankeväckande saker i den. Bl.a.
och denna:
@ErikDahlen - har du någon åsikt?
Denna var väl lite väl tramsig? Varför skulle företagen investera mer när konsumtionen faller? Det finns ju ingen investerarvilja når det inte finns framtida kassaflöde att låna mot…
AI ökar ju kapaciteten hos ett företag. Det skalar inte ner…
1 gillning
Investerar i AI för att spara pengar, för att behålla marginalen (=säljer jag färre produkter kan jag bara behålla min marginal om jag kan sänka mina kostnader (eller höja priserna, men det kommer inte gå)).
Från artikeln:
In a normal recession, the cause eventually self-corrects. Overbuilding leads to a construction slowdown, which leads to lower rates, which leads to new construction. Inventory overshoot leads to destocking, which leads to restocking. The cyclical mechanism contains within it its own seeds of recovery.
This cycle’s cause was not cyclical.
AI got better and cheaper. Companies laid off workers, then used the savings to buy more AI capability, which let them lay off more workers. Displaced workers spent less. Companies that sell things to consumers sold fewer of them, weakened, and invested more in AI to protect margins. AI got better and cheaper.
A feedback loop with no natural brake.
The intuitive expectation was that falling aggregate demand would slow the AI buildout. It didn’t, because this wasn’t hyperscaler-style CapEx. It was OpEx substitution. A company that had been spending $100M a year on employees and $5M on AI now spent $70M on employees and $20M on AI. AI investment increased by multiples, but it occurred as a reduction in total operating costs. Every company’s AI budget grew while its overall spending shrank.
1 gillning
Jamen det argument håller ju även i alla historiska börs/finanskrascher. Ändå gick investeringsviljan ner…
Depressionen, behöll bolagen sin marginal genom att investera?
Oljekrserna, investerade bolagen för att behålla sin marginal?
IT bubblan, investerade bolagen för att behålla sin marginal?
Finanskrisen 08, investerade bolagen för att behålla sin marginal?
Det är ju ett tramsargument rent ut sagt. Det är konstruerat för att säga det man redan bestämt att man vill komma fram till.
För övrigt verkar AI spend hos bolagen öka mer än värdet de får ut och inte minska. Finns en del om detta på nätet.
5 gillningar
Njae, jag håller nog faktiskt inte med. För där var det inget race-to-the-bottom som det argumenteras för i artikeln.
Det är annorluna denna gången alltså…
Nemen jag håller absolut inte ens lite med.
5 gillningar
Hmm… Både ja och nej. Beror ju på vilket perspektiv man tar. Jag tänker att det absolut är annorlunda nu med att vi med stor sannolikhet kommer kunna ersätta en hel del jobb. Vi gör ju det redan i RikaTillsammans - transkriberingar som vi innan köpte in gör vi nu automatiskt på ett par minuter utan några klagomål på kvalitet. Kodning och verktyg gör vi mycket snabbare än tidigare, för oss är Claude Code etc.
Att det är många som inte får ROI på sin AI spend, håller jag med om, men det finns också exempel på motsatsen. Men jag upplever egentligen inte att det är den intressanta diskussionen - inte heller om det sker 2027, 28 eller något annat år. Tangentens riktning upplever jag som ganska tydlig. På samma sätt diskuterar jag inte heller att man ska göra något annorlunda finansiellt, det kommer ju också reda ut sig tror jag.
Det som jag upplever annorlunda, är det som beskrivs i artikeln. Att det kommer få följdeffekter inom allt från private credit, bostadspriser, konsumtion och från ett företagarperspektiv så gissar jag att AI kommer vara billigare än en människa, vilket gör att när jag ska prioritera resurser som företagsledare så kommer jag lägga dem (“investera”) dem på AI - det som i artikeln beskrivs att det går från Capex (som jag upplever att AI är nu) till att läggas på (eller reducera) Opex där jag byter personalkostnad mot AI - dvs. egentligen ingen “investering” i den meningen som jag upplever att du tolkar att man ska “gasa” sig ur krisen 2008 eller andra. Tvärtom, det blir en nedskärning.
Därav den där race-to-the-bottom. För om företag gör så, då ökar intäkterna hos AI-företagen som gissningsvis utvecklar bättre verktyg som i sin tur driver cirkeln en gång till och en gång till. Så ja, det upplever jag vara annorlunda nu.
1 gillning
Jämförbart med outsourcing eller offshoring som man inte gör så mycket för att utveckla utan för att spara?
Vilket är det som redan hänt flera gånger i historien.
Mekaniseringen → fabriksproduktion. Förändrade hur mycket som helst, otroligt många arbeten som försvann.
Datorer/IT → extremt många jobb som försvann. Brev/dokument/papper/administratörer/beräkning/ssekreterare o.s.v. o.s.v.
Kodning är en liten del av mjukvarutvecklares jobb. Då jobbar jag ändå med detta på ett företag som satsar absurt mycket på AI. Mitt team (och de andra teamen) växer, vi krymper inte trots att vi sitter allihopa med senaste AI verktygen och mer eller mindre hets från ledningen att använda AI mer.
Outsourcing skulle ju döda västvärlden för några år sen… detta är bara samma visa.
3 gillningar
Jo, jag vet att det handlar om mer såsom fatta kundens problem, skapa specifikation, prioritera, designa, testa, kommunicera, samla in feedback, iterera etc. Men allt detta är ju “intelligens”-problem. Jag har ju svårt att se att utvecklingen går mot att utvecklingsteam kommer växa över tid. Kommer det gå till noll? Tveksamt. Kommer det gå mot noll, absolut.
Ja, fast jag tycker att jämförelsen haltar. För att om jag överdriver och i brist på bättre ord, du outsourcade från “hög-effektivitet” till ett “låg-effektivitet”. Typ-exemplet var ju att man outsourcade till indiska programmerare. Jag testade det också med varierat resultat för några år sedan.
Nu pratar vi ju (på sikt) att du ersätter intelligens som därmed finns i många fler domäner än outsourcing för några år sedan. Ja, det kommer alltid finnas utrymme för någon som vill ha något människogjort (typ som hantverksgrejer idag) och sådant där vi kommer önska människa-till-människa-kontakt men i övrigt har jag ju svårt att se att det plötsligt ska uppstå massa nya jobb som inte kan lösas av en AI.
Återigen, jag fattar att detta kan ta tid (och kanske inte hända), men förutsättningarna upplever jag ändå som annorlunda eftersom de är så breda och inte fokuserade på en bransch som t.ex. jordbruk, tygtillverkning, datorer/IT etc.
1 gillning
(inlägg raderat av författaren)
Jo, men krasst så skapar det ju ändå konsumtion (eller en ekonomisk rörelse) på något annat ställe. När du ersätter det med AI så dödar man ju mer eller mindre den ekonomiska maskinen (om man inte sedan reglerar det t.ex. med skatt på compute, medborgarlön etc, men jag har svårare att tro att vi kommer vara så kloka att vi inför det i tid).
1 gillning
Om jag fortsätter spekulera, provprata och testa mina tankar mot era.
Fasen vi är i nu, så får man mer gjort på samma tid (inte alla, men tillräckligt många för att det ska vara intressant att fortsätta). Anekdotiskt exempel, @Oliver.Allemog som inte kan koda, experimenterar med rätt coola grejer för RT som innan hade krävt min kompetens eller kompetens från en programmerare. Just nu upplever jag AI som en hävstång för personer som är duktiga.
Nästa fas, där vi fortfarande bara börjar nosa, är att AI ersätter juniora tjänster (man anställer inte längre juniora personer, vilket ställer till det för unga människor på grund av att de inte kommer att kunna byta humankapital mot finansiellt kapital). Längre in i den fasen, där vissa företag är nu är att man börjar göra sig av med folk på grund av att deras arbete ersätts av AI. Många experimenterar med det t.ex. i kundtjänst, oftast med kasst resultat. Men det är bara en tidsfråga (tror jag) innan vi inte kommer se skillnad på en AI-kundtjänst och en människokundtjänst. Sedan om det är 1, 2 eller fler år, låter jag vara osagt. Jag ser detta iaf. tydligt i bolag jag har insyn i.
Det jag upplever artikeln diskuterar är nästa fas. När det blir en negativ spiral:
- Företag gör sig av med folk
- Det leder till att folk har mindre pengar att konsumera (och t.ex. köpa bostäder för)
- Det leder till att företag kan sälja mindre saker och tjänar mindre pengar
- För att behålla marginaler, så investerar man mer i AI (eller gör Opex-substitutionen ovan) som gör att man gör sig av med folk
- Som gör att AI-företagen tjänar mer penga och gör bättre modeller som gör att företagen kan ersätta ännu mer folk
- som leder till att folk har mindre pengar
- och så snurrar det vidre.
Det vill säga att det finns inget naturligt ställe det tar stopp på. Dvs. det finns inte den naturliga bromsen.
1 gillning
Du antar här att “intelligensen” för AI kommer bara bli bättre och bättre per kostnad och nå samma nivå av “intelligensjobb” som människor. Jag tycker vi ser väldigt lite som stödjer det. Snarare att det klingar av och vi vet att bolagen idag prisar sina tjänster till förlust för att ta marknadsandelar.
Kostnader för användandet ökar, det minskar inte:
Alltså det blir mindre kostnadseffektivt… trots bättre modeller.
AI är låg effektivitet om du ersätter personal med det. Det är ett verktyg som alla andra. Kompilatorer ersatte i princip att skriva assembler/hålkort/maskinkod, ändå så försvann inte programmerarna…
Visserligen började man med tygtillverkning. Men det mekaniserade (och flyttade) mer eller mindre all tillverkning till fabriker. Hur stor andel av de föremål du använder är hantverkmässigt byggda vs producerade i en fabrik?
4 gillningar
Ja, men det går att se det som bara en brutal effektivisering där mycket av det jobb som blir kvar flyttar någon annanstans.
Det kan gå att jämföra med tredjepartsmjukvara i molntjänst som man köper in som utför massa saker åt en.
1 gillning
Vi har redan idag skatt på värdeskapande som sker av maskiner. Det kallas bolagsskatt och reavinstskatt.
1 gillning
Är inte detta egentligen den springande punkten där våra åsikter går isär?
Beroende på vad man lägger i denna förutsättning så kommer man till två olika scenarion:
-
Du säger att du ser väldigt lite - då kommer det fortsätta vara ett verktyg / hävstång som idag och INTE ha den påverkan jag beskriver.
-
Om man - som jag - utgår från att AI helt kan ersätta säg en väsentlig andel av tjänster, då kommer man till scenariot som jag beskriver.
1 gillning
Sant. Men å andra sidan är den ju rätt liten i Sverige (typ 200-ish miljarder) i jämförelse med skatt på tid/energi (=jobb) som ligger på typ 1500-ish miljarder.
Inte bara. Jag påstår att detta:
Har redan hänt ett par gånger i historien. Det har gått bra.
2 gillningar