Hej, jag och sambon tänkte köpa hus för första gången, men att få ett bra och nära hus till storstad så kostar det mer än två miljoner.
Vi tänkte då att en av oss tar kontantinsatslån och andra köper huset, vi betalar nästan nio tusen i hyra så jag tycker att det är lika bra att vi köper ett hus, vi går ändå inte back med ränte kosnaderna jämfört med hyra som försvinner.
Vi har nästan 100 tusen i instats men det tar så lång tid till att spara 300 000.
Om vi väntar 2-3 år till att spara till huset då har hus ökat i värdet o vi behöver mer.
Men om vi tar lite konsatsinsatslån om tre år har vi betalat av mycket av lånen. Vad tycker ni?
Vi har inget lån och båda har heltidsjobb!
Huruvida banken tycker att det är en bra idé eller ej beror såklart på hur kreditvärdiga ni är.
Men om vi utgår från att ni de facto KAN få ett blancolån/lån till kontantinsats (oxymoron de luxe) så hade jag tänkt på följande:
Köp tillsammans, äg tillsammans och låna tillsammans. Varför hålla på och kladda med en uppdelning? Det är som upplagt för juridiskt klet.
Räkna ordentligt och räkna med högre kostnader för både räntor och drift än vad man först ser, särskilt om huset har ett underhålls/renoveringsbehov. Tusenlapparna springer fort iväg. Det är inte alls säkert att era 9000:- i hyra är en så dålig deal.
Du utgår ifrån att bostäder kommer öka så fort i pris att ni aldrig hinner spara er in på marknaden. Så kanske det är. Å andra sidan har ni knappt 100 000 och vill köpa hus. Nu. Inte har ni tid att vänta.
100 000 är inte mycket att hålla sig i som buffert för en husägare, det räcker med en trasig värmepump eller lite oflyt med vitvaror så drar det iväg fort. Har ni tänkt att lägga in precis alla era likvida medel i köpet?
Ja det tänkte vi. vi är bara 22år.
Tänkte mest på att mina föräldrar kan hjälpa till lite med pengar om det går snett. Men ändå är det rätt som du säger faktiskt.
Insiktsfulla och logiska punkter du tar upp. Jag kan personligen relatera till att kostnader snabbt springer iväg, speciellt om man är lika otursdrabbade som vi har (börjar nästan tro att vi bestraffas för ett tidigare liv eller dylikt).
Och sedan får man räkna med att allt går sönder samtidigt, på olika fronter. Exempelvis så var vi tvungna att laga ena bilen för va 14 000 :- och en vecka senare kom fakturan för en lagad ruta + dörr på 6 700 :- och sedan bara några dagar senare går tvättmaskinen sönder så bara slänga ut 6 000 :- till.
Inom loppet av en månad la vi ut ca 26 000 :- på tråkiga kostnader och detta är lite jämfört med vad det kan kosta att bo i hus. Nu var ju en stor del bilen, men allt ska ju hända samtidigt såklart.
Moral of the story, ha en buffert på MINST 3 månadsutgifter tillgängligt för oförutsedda händelser.