Hej! Älskar podden som jag fått så många bra tips ifrån. Detta är mitt första inlägg😊
Min pappa gick nyligen bort o min mamma bor nu själv i deras villa som de haft i 40 år. Det är för mycket för henne att ta hand om och hon skulle behöva flytta till mindre. Hennes förhoppning är dock att kunna behålla huset, i alla fall i några år och kunna bo där på somrarna. Huset är obelånat och värt ca 4msek men hon har såklart löpande utgifter för huset.
Hon har också tillgångar i värdepapper för ett par miljoner och skulle alltså rent teoretiskt kunna sälja allt för att gå in med en så stor kontantinsats som möjligt.
Nu till min fråga. Vad skulle vara mest gynnsamt för henne i detta läge? Att betala en så stor kontantinsats som möjligt för att hålla lånet nere eller att låna en större summa till bostaden och behålla sina värdepapper? (Om banken ens beviljar lån eftersom hon skulle ha två boenden och därmed ganska höga boendekostnader)
Hon är sjuttio år och skulle då såklart få en mycket mindre ekonomisk marginal eftersom besparingarna skulle gå in i den nya lägenheten och med risken att om hon framöver av någon anledning behöver pengarna måste sälja huset men då inte får det sålt.
Jag har ingen egen erfarenhet av bostadsaffärer men skulle gärna stötta henne med lite olika perspektiv. Alltså, alla tankar, tips och reflektioner kring hur man ska tänka kring att låna eller betala så stor kontantinsats som möjligt mottas tacksamt!
Det viktiga är väl att hon har en månatlig budget som fungerar. Att binda upp kapital i t.ex bostäder, värdepapper etc. kan vara bra men inte om det innebär att hon får snåla för att få den månatliga budgeten att gå ihop.
Fast… jag blir lite förvirrad för om huset behålls för att användas på sommaren blir hon ju inte av med allt underhåll. Och om det ’är för mycket för henne att ta hand om’ så blir hon ju inte av med ta-hand-om-behovet ju.
Tack för svar!
Nä, helt o håller blir hon det inte men fixet på sommaren är det hon tycker om. Skottning, bära ved osv är mer slitsamt o det skulle hon i alla fall slippa.
Om hon nu bestämmer sig för att behålla huset, skulle det vara mer gynnsamt att sitta på fonderna ett tag till o belåna sig? Snarare än att sälja allt för så stor kontantinsats som möjligt?
Hon är ju som sagt sjuttio så om man någon gång ska lyxa till det med två bostäder så är det väl då! Samtidigt är ju risken stor att allt kapital blir inlåst i boenden och att det kanske begränsar handlingsutrymmet. Läste i forumet att barn också kan gå in som medlåntagare, skulle det kunna vara ett sätt att undvika att hon måste sälja av besparingarna? Hur ska man tänka kring det.
Många frågor här men skulle verkligen vilja hjälpa henne att reda i om det går att ha kvar huset så länge hon vill o orkar.
Hör med banken för att se om möjligheten till lån existerar eller inte. Att låna till en andra fastighet som pensionär kan ju vara lite klurigt. Blir ju mest ett teoretiskt resonemang innan dess.
I hennes ålder, och nu ensam, så borde man minska risk. Jag skulle nog, med killgissning på läget, minst halvera hennes innehav och köra räntor/sparkonto/amortera. Det låter som att det högst är ett par år till i huset om hon inte orkar skötseln om ni inte hyr in hjälp till skottning och påfyllning av ved.
Pengar hon troligt kan behöva inom 7-10 år borde inte vara på börsen.
Då hon är 70 är det svårare att bara resa genom en ekonomisk crash utan att ta förluster. Vinsten kanske inte är särskilt meningsfull för henne heller utan blir typ arvspengar.
Man kan ta lån till att börja med, och sedan betala tillbaka lånet om man ångrar sig. Det är högst troligt lättare att amortera ett lån man tog i samband med bostadsköp, än det senare är att ta ett lån man inte tog när man köpte bostaden.
(Dvs om pengarna finns tillgängliga, men man inte är säker på att man vill binda dem i bostaden.)
Finns möjligheten att först ansöka om hemtjänst som vi har just för sådana här tillfällen… att gamla människor inte ska behöva flytta från sina hem när de blir äldre?
Då kanske behovet av flytt inte blir lika akut?
Funderar över om inte transaktionskostnaderna och kostnaden för att ha två hem blir bra mycket högre än att ta in någon trädgårdsfirma eller liknande som sköter skottning och bära ved som du nämner som tungt. Kan vara ett bra alternativ om hon helst vill bo kvar i huset.
Detta skulle jag hålla med om. Ta in trädgårdsföretag som sköter allt i trädgården inklusive snöskottning osv.
Att ha två boenden låter helt galet om man vill ha mindre att göra. Känns som det mer är känslomässigt svårt att släppa huset kanske. Men då finns ju alternativet att ta in hjälp. Även städhjälp inne om man har stort hus.
Farmor bodde hemma i stort hus till 98 års ålder och tog in farmartjänst till trädgården och skottning och städfirma till att städa inne.
Utan mer information är det svårt att ge ett specifikt råd, vad kommer lägenheten kosta? Både i pris och månadsavgift, hur ser kostnaderna ut för huset? Andra kostnader och hur stor är inkomsten? Hur länge har hon den inkomsten?
Sannolikt är det bra att ha kvar en buffert (tycker till skillnad från merparten här att aktier/fonder är bra placering för buffert - dock behöver man ju ha likviditet på annat vis för akuta utgifter - jag har krediter både på isk och kort) som täcker ett par års totalkostnad men sannolikt kanske hon kan ha kvar det och ändå pysta ingen rejäl kontantinsats. Lån som pensionär brukar funka men men kanske inte upp till samma nivåer som för den som fortfarande knegar.
