Hejsan, vi funderar lite hur man ska tänka. Vi bor idag skiljt och ska köpa vårat första boende tillsammans. Jag kommer gå in med 95% av kontantinsatsen och sambon med en symbolisk 5%.
Hur ska man tänka, äga 50/50 känns väl mest rimligt. Skriver man skuldebrev på de resterande 45% och så är de klart. Eller ska man lägga på någon ränta på de 45% om man går med vinst på lägenheten?
Tanken är att renovera och fortsätta lägga in pengar i bostaden men då lika delar från båda.
Ja så är de verkligen. Dock känns de som de kan utöka ytterligare om hon betalar tillbaka. Skiljer inte enormt men kanske 15-20% i lön. Så då får hon ännu mindre att både spara för egen del och pengar för nöjen m.m.
Sen är de tyvärr en för hög summa att betala tillbaka om vi inte kikar 20år framåt.
Köper inte ni en lite för dyr bostad då? Om sambons lön är för låg för att beta av skulden inom rimlig tid (dvs lönen hade inte räckt för att spara ihop till en kontantinsats).
Vi körde skuldebrev på kontantinsatsen, som var min på 100%, samt delat ägande. Vi tycker det känns bra.
Tänk på att 40% av alla giftermål slutar i skilsmässa och säkert liknande för sambos. Skuldebrev bör du ha. Var förnuftig och blanda inte in känslor. Har läst tillräckligt många som förlorat halva sin förmögenhet efter några års förhållande med ”the one”.
Hur som helst: Kul att ni är redo att köpa boende tillsammans - grattis!
Jag och min sambo kommer köpa hus om 5-6år,då jag har både högre lön och 8års försprång av både sparande och eget boende, så funderade jag på exakt det ni nämner med skuldebrev, hade inte ordet för det.
Men jag tänker att jag går in med hela kontant insatsen runt 400k,hon blir skyldig mig 200 ingen ränta, lägger man upp en egen avbetalningsplan eller får man pengarna vid sälj av huset?
Vi var nyligen i en liknande situation. Det viktigaste vi tog med oss var att det inte räcker med skuldebrev, för sambolagen kan köra över skuldbrevet vid rättslig prövning. Kärnan i sambolagen är att man delar på ALLT. Även din partners skuld till dig. Detta låter sjukt ointuitivt, men vid eventuell separation ”ärver” du alltså hälften av din partners skulder. Inklusive de som partnern har till dig.
Vad är din partners syn på spara/spendera, jämfört med din? Det är min enda lilla varningsflagg jag kan se över med det här upplägget där en lagt undan betydande belopp och en knappt alls; om en spara blir tillsammans med en eventuellt “inte spara” så leder det till risk för senare konflikter pga olika syn på ekonomi?
Dvs finns risken att upplägget även leder till lärdomen att man själv kan fortsätta spendera som innan (best predictor of future behaviour is past behaviour) och ändå få fördelarna av ett aktivt sparande (du möjliggjorde större köp förra gången och göra det därför också troligen igen).
Jag vore därför nyfiken på att höra om ni hade sådana funderingar och om ni tog ni en generell dialog kring de här frågorna eller om ev skuldebrev kändes som hela lösningen.
För att förtydliga, så håller min flickvän just nu på att pluggar till sjuksköterska, gjort första året, när hon är färdig om 2år tänker hon jobba 1 år sen plugga vidare och specialisera sig. Just nu har hon inte mycket sparat då hon inte får in så mycket pengar genom att extra knäcka som vårdbiträde, men när hon är färdig med sjuksköterska linjen så kommer hon jobba 1år.
Hon kommer kunna spara en del då, men det kommer användas vid den sista utbildningen så att CSN lånet inte blir så högt
när hon är färdig med allt så tänkte jag hjälpa oss båda och förverkliga våran hus dröm tillsammans om nu rätt objektet ligger ute. För när hon är färdig pluggad kommer hon antagligen inte ha så mycket sparat. Och hon kommer behöva spara ihop en buffert och pengar för huset.
Just nu betalar hon halva hyran utan problem trots min höga lön. Så jag riskerar inte att haft nån som bott grattis här medan hon pluggat och hon har bevisat sig seriös vad gäller både ekonomi och vårt förhållande och jag känner att det är min tur att ge tillbaka på ett sett.
Hon får komma till ett hus, hon behöver inte känna stress över försöka bygga upp buffert och sparande.
,
Jag förstår, bra upplägg Inte många som kan spara när man är/var student, iaf inte jag.
Nu är det några år sedan jag pluggade och CSN räntan har stigit rejält, men den är fortfarande förmånlig på 2%. Ur en synvinkel är det en bra deal att ta fullt CSN-lån även om man inte behöver pengarna, för att investera.