Jag och min sambo står och funderar på husköp tillsammans men det har uppkommit en del frågor om hur bostaden ska finansieras.
Vi tjänar lika mycket i månaden och har samma möjligheter att betala ränta och driftskostnader.
Däremot har min sambo som fått sin lägenhet som gåva (där vi bor tillsammans nu, jag som inneboende) av sin familj och kan därmed putta in en väsentligt större andel till kontantinsatsen än vad jag kan.
Det jag kommit fram till efter en tids googlande är att det finns två tänkbara alternativ.
Äga 50-50 och skriva upp ett skuldebrev och teckna samboavtal så att skulden inte dras av vid bodelning.
Ha olika ägandeandelar i fastigheten och skriva samboavtal om detta.
Första alternativet innebär att jag får låna pengar av min sambo för att skapa en jämn ägarbild. Dock innebär det ju för min sambo att hon går miste om den avkastning hon annars kunde fått för pengarna hon lånat ut till mig eller att hon kunnat äga sina 50% skuldfritt.
Andra alternativet skulle innebära att jag får ta del av en mindre del av vinsten eller förlusten, vilket ifall av vinst gör att våra ekonomier blir ännu mer ojämna. Om vi renoverar huset bör vi ju betala renoveringen efter ägandeandel också osv.
Jag känner mig faktiskt inte bekväm med alternativ 2 då jag isf känner att vi borde kolla på billigare bostäder som jag själv kan bidra med 50% av kontantinsatsen.
Tar gärna emot hjälp och råd från er kunniga här på forumet!
//Carl
Om du bortser ifrån din sambo, hur ser din ekonomi ut? För jag förespråkar själv alltid separerade ekonomier och att den med “sämst” förutsättningar måste få vara den som sätter villkoren för de gemensamma köpen. Med detta menar jag att det i ert fall är du som måste vara bekväm med storleken på lån, boende, insats etc.
Jag tycker att alternativ 1 är vettigast av de två du nämner, just eftersom ett hus kommer med renoveringsbehov, underhåll och annat som inte blir rimligt om man inte äger lika. Däremot så tycker jag också att det är rimligt att du inte får låna till nollränta av din sambo. Vettigast är att prata ihop sig om något rimligt och att hålla en ganska aggressiv avbetalningsplan när det gäller handpenningen så att ni snart äger med lika förutsättningar.
Att din sambo har mer vid ingången av er relation är ju bara kul för hen. Det är inget du kan gå och fundera över kring hur ojämna era ekonomier blir. Så, tillbaka till alternativen. Antingen lånar du av sambon, om du är bekväm med detta, eller tittar ni på mindre, men då får du också “leva med” att sambon har mer investerat.
Hur bör man resonera kring vad man sätter räntan på? Sätter man den marknadsmässigt eller bör man komma överens om något annat? Hur räntevillkoren läggs upp kommer att ha stor påverkan på hur min ekonomi blir.
Vi har diskuterat båda alternativen och vi vill hitta en gemensam lösning som funkar för oss båda. Sambons tankar är som jag skrev under alternativ 1 att hon går miste om alternativ avkastning och föredrar väl alternativ 2.
Jag hade nog hittat en lösning med villkor likt de banken satt. Men, med det sagt, hur investerar din sambo idag? Och, ska ni gå in med 15% handpenning eller mer? Det finns ju ett samtal att ha där också.
När jag en gång köpte hus ihop med mitt ex stod jag för merparten av handpenningen. Vi skrev aldrig något, men drog av summan i samband med separation senare. Eftersom huset äkat ca 50% i värde ansåg jag att jag borde få 50% mer av insatssumman. Exet tyckte annorlunda. Så oavsett hur ni nu gär så prata om det innan.
Om du är hyfsat bekäm med lånets storlek i övrigt och ni går in med 7,5% var i handpenning s a s, så skulle jag tycka att bankens villkor kan gälla mellan er också, men med fokus på att du försöker bli av med handpenningslånet snabbare.
Återigen, min åsikt. Andra tycker annat på RT. Just det här med separerade ekonomier är ibland en het potatis.
Vi har 50% ägande var samt skuldbrev mellan oss… Vi är båda nöjda me de även om andra tycker att de varit bättre istället utan skuldbrev… Tanken va att sambon inte skulle behöva låna pengar å de skulle påverka hushållets ekonomin me extra utgifter… De är nu närmare 7 år sen å då va räntan nästan noll mot nu… Va ett bra beslut…
Vi har precis köpt lägenhet, 50/50 ägande men kontantinsatsfördelningen är 95/5 i procentsats. Skuldebrev + samboavtal blev vår lösning, ingen ränta eller konkretiserad avbetalningsplan förutom vid lösen av lägenheten. Det är jag som står för merparten av insatsen. Avtalen finns bara där som skydd utifall det hela inte skulle hålla, vi har inte varit tillsammans mer än några år just nu men jag tänker att om vi fortfarande är ett par om X antal år och barn kommer med i bilden så avskriver jag allt och så övergår vi till gemensam ekonomi. Men det bästa för oss är kanske inte det bästa för er. Just nu har vi “separerad” ekonomi då båda våra löner är likvärdiga men om cirka 6-7 år förväntas min lön mer än dubblas och jag vill kunna resa, leva gott, gå ned i arbetsgrad tillsammans med min partner (därför vi är partners!) och därav planerad övergång till gemensam ekonomi och avskrivning av skulden.
Hade jag och min sambo gjort detta under tiden hon pluggade, så hade vi inte haft råd med lägenheten där vi bott över 10 år och stormtrivts. Ha råd var inte problemet, matsäcken behövde delas upp olika bara.
Jag körde ett alternativ 3. Har betalt mer, är okej med det, har inte skrivit något papper för jag vill inte ha några pengar tillbaka.
Sant, varianten jag nämnde funkar ju om man väljer den själv. Skulle inte vilja försöka övertala någon annan om den, det behöver i så fall komma från den subventionerande parten.
Har tyvärr en hel del erfarenhet på detta området.
Jag skulle absolut råda dig/er till att skriva skuldbrev (revers), där du lånar det ni anser att ni vill lägga i kontantinsats (not financial advice).
Ägande, risk, värdeökning m.m. blir då 50/50 utan snack. Även separation, arvslotter m.m. blir enklare.
Det hjälper även det psykologiska kring ägandet.
När det gäller beslut, eller om man är oense i framtiden.
Anser man att det ska betalas ränta på det lånade beloppet, så kan man sköta det separat.
Eller så kanske det går att skriva med i reversen, alternativt någon indexreglering/inflationsjustering.
