Min sambo och jag bor just nu i hennes bostadsrätt, och vi hyr ut min egen. Nu planerar vi att köpa en större bostad tillsammans. Eftersom jag inte kan sälja min lägenhet än och större delen av mitt kapital är bundet där, kommer sambon att stå för ungefär 70 % av handpenningen och jag för de återstående 30 %.
Vi vill däremot dela alla månadskostnader – ränta, amortering och månadsavgift – lika, 50/50.
Vår idé är att upprätta ett avtal som säger att vid en framtida försäljning fördelas nettovinsten (försäljningspris minus återstående lån) i förhållande till den totala insatsen vi båda gjort: alltså (kontantinsats + amortering) ÷ försäljningspris för var och en.
Det känns rättvist, men jag vill gärna höra era synpunkter och om ni ser några potentiella fallgropar med upplägget! Dela gärna era erfarenheter eller andra förslag på hur man kan skriva avtal vid osymmetriska insatser.
Vi gjorde exakt så som du skrev. Vi skrev ett skuldbrev där vi skrev att vid eventuell försäljning så skulle en del av vinsten användas för att betala av skulden, om den inte redan var betald vid säljtillfället.
Som @emilv är inne på. Så mycket enklare om ni äger 50/50 från början. Att du lånar extra motsvarande 20 % av handpenning känns som en ganska marginell extra räntekostnad under en period om du inte planerar att behålla din nuvarande lägenhet under mycket lång tid.
Tänk alla intressanta diskussioner som annars kan uppstå i princip alla frågor kopplat till kostnader som rör lägenheten.
Tänk praktiskt och att det som känns självklart när man är nykär - kanske inte känns lika självklart efter 5 år.
50/50 från början är det som gäller. Sambolagen är hemsk om det skulle bli några problem. Ni blir 50% ägare när ni flyttar in samtidigt. Min sambo ägde halva min lägenhet trots att hon inte gått in med en krona när jag köpte den. Även om hon inte stod med i några lån eller kontrakt
Vi skrev ett “skuldebrev/testamente/avtal” med olika ägandeandelar i bostaden. Går att registrera olika ägandeandelar hos Lantmäteriet också.
Avtalet reglerar våra ägandeandelar i den nya bostaden.
Exempel.
Säg bostaden kostar 1 miljon.
Handpenningen är på 150 000kr.
Part 1 har 10 000k att lägga in kontant.
Part 2 har 140 000k att lägga in kontant.
Lånet på 850 000kr står parterna för 50/50 dvs. 425k vardera.
Part 1 äger därmed 10k kontantinsats + 425k lån = 435k.
Det blir en andel på 435 000 / 1 000 000 = 43,5%
Part 2 äger 140k kontantinsats + 425k lån = 565k.
Part 2 andel blir 565k / 1 000 000 = 56,5%
Vi tyckte detta var smidigt. Den ena behöver inte betala av den andra under tiden etc.
När fastigheten säljs får man ut sina respektive andelar. Det blir till marknadspris och den som säg har lagt in 500k mer än den andra för 20år sedan har då inte fått sina pengar deprecierade med inflationen över 20år samt kanske fått viss ersättning för alternativkostnad att de 500k kunde ha genererat om investerade istället. Detta såklart om bostaden ökat i värde under åren. Annars blir det förlust.
I vårt fall var det jag som i princip betalade hela vår kontantinsats på ca 550k. Jag är fine med högre ägandeandel som jag får tillbaka när vi säljer huset än skriva avtal om att jag ska få tillbaka exakt de 550k om 20år.
Vi skrev avtalet hos en jurist, tror det kostade 3000kr. Avtalade en del annat samtidigt gällande arv, barn etc också iom vi inte är gifta.
För att undvika framtida konflikter och oreda, förväntas du få ut så mycket från din bostad så ni kan nå 50/50 så kan ju du betala av din skuld/mellanskillnaden till henne ganska omgående?
Nu kan det kanske bli stora ögon från skatteverket, så jag tror(!) att det är ett skuldebrev som krävs för att bevisa då att det inte är en skattepliktig gåva. Men jag är ingen proffs på skatteregler.
Ett alternativ för att runda det tror jag kan vara att din mellanskillnad betalas in som en extra amortering på lånet, så är ni kvitt sen.
Dock måste ju lånet ligga rörligt för att det ska vara möjligt.
En anledning till att jag resonerar för omgående lösa skulden är att i mitt huvud börjar jag fundera på hur den där summan som är nu om 20år ska ses när inflationen har “halverat” värdet ska det skrivas något om det i skuldebrev eller ska det ligga en ränta som förväntas täcka det?
Den fördelningen enligt @CaptainBarefoot
Är klart mer intressant för dig som individ.
Det vill säga att man går in med olika insatser från början och skriver ett avtal som gäller vid en försäljning.
Delar jämlikt på kostnaden för att bo i lägenheten.
Det intressanta är hur mkt bundet kapital ni har i fastigheter.
Ja det är knepigt. Min sambo hade 0 besparingar så jag gick in med hela kontantinsatsen. Hon har inte betalat ränta eller amortering heller då hon varit föräldraledig i ca 3 år och har ca 8000kr i månaden. (Amortering ligger på 6700kr och räntan 10-15 000kr + driftskostnader)Vi äger det dock 50% var. Får hoppas att vi inte separerar…
Tänk bara på att upprätta samboavtal som gör att bostaden inte ska bodelas och se till att ägarandelarna antecknas i lägenhetsregistret och skrivs in köpeavtalet så ni kan motbevisa 50/50-ägande enligt samäganderättslagen.
Jag föredrar modellen där man samäger med 50 % var eftersom renoveringar och investeringar i hemmet då sker med hälftenägande. Både juridiskt och i hjärtat. Ju större skillnaderna är i ägandet desto mer tror jag att man tenderar att se över sitt eget bo om renoveringen gynnar just mig eller om den andra delägaren gynnas mer.
