Korta- jämfört med långa räntefonder i en uppåtgående räntecykel?

Korta- jämfört med långa räntefonder i en uppåtgående räntecykel. Många experter menar att räntecykeln vänt upp, åtminstone i USA och sannolikt snart i EU och Sverige också. Alltså att de nedåtgående räntorna från 1982 fram till 2017 nu har vänder upp i en liknande lång cykel. Det finns rätt mycket litteratur på detta som verkar trovärdig. Tycker ni att obligationsfonder är riskabelt i en miljö där räntorna kanske kommer att gå upp i många år framåt (30+ år kanske)? Eller löser det sig med durationen? Alltså att man får förluster vid ränteuppgången men efterhand som obligationerna löper ut och förnyas till högre ränta så kompenseras nergången av högre ränteintäkter från obligationerna som ingår i fonden. Bör man välja långa FRN obligationsfonder där räntan på de underliggande obligationerna i fonden sätts om typ varje kvartal? I så fall, vilka FRN fonder verkar bra, för de (som jag) som tror på en lång uppåtgående räntecykel? Intressant att höra era tankar! Mvh Fredrik

Hej!

Det ser, när man läser om det, ut som att det löser sig med durationen så länge man har nog lång sikt. Lars Lönnkvist från Spiltan fonder hade en del att säga om obligationsfonder och var just inne på FRN för att komma runt detta.
https://www.privataaffarer.se/articles/2017/03/06/avsta-fran-att-kopa-realrantefonder-nu/

Gällande alternativ för FRN-obligationer så har vi tre stycken exempel. Spiltan Högräntefond, Öhman FRN-fond SEK A och SPP Företagsobligation A.

Hälsningar
Elin

Tack för svaret. Jag är lite rådvill. Korta räntefonder - bra mot stigande ränta men många med rejäl exponering mot bostads/företagslån. Realräntefonder - diversifierat på så sätt att det är statliga realobligationer men påstås komma att liga när räntan går upp (trots “real”?). Obligationsfonder - lider vid ränteuppgång definitivt.

Finns det inget som är både diversifierat bort från bostads/aktiemarknaden OCH som inte lider i en ränteuppgång? … hm.

Någon som har tankar kring detta?