Jag har historiskt sett varit ganska försiktig med mitt sparande och har egentligen tagit för låg risk, historiskt sett. Har försökt öka min risk (=öka månadssparande i en ganska diversifierad fondportfölj) men jag tror ändå inte att jag vill pytsa in allting där för jag mår helt enkelt inte bra när det svänger för mycket…=)
Fasträntekonto på både 1 år, 2 år, 3 år, 4 år och till och med 5 år finns nu runt 4 %. Jag har historiskt sett kört ganska korta löptider på 6 mån - 1 år vilket fortfarande dominerar.
Av den del som jag ändå vill ha låg risk med funderar jag nu när löptiderna går ut att pytsa in en del i aktiefondsdelen, men kanske även fördela ut räntesparandet på längre bindningstider - tänk 1-3 år.
Med en ränta på 4 % och en tänkt inflation på 2 % så blir det ju ändå en real avkastning.
Tänker jag fel? Den effektiva räntan blir ju inte riktigt 4 % men det bör ändå bli en real avkastning. Och när RB börjar sänka bör ju även sparräntorna ticka neråt, varför det kanske kan vara förmånligt att binda? Om vi tänker oss en sänkning i slutet av 2024/2025, vilket väl är den prognos hos både marknaden och prognosmakare och till viss del RB ligger.
Beroende på hur mycket pengar du kan investera skulle du ju kunna köpa obligationer också.
Det är inte ett område jag har särskillt bra koll på. Men minsta köpbelopp för stadsobligaitoner till exempel är 1 miljon har jag för mig.
Där har du i alla fall ett säkert kort med långsiktig avkastning. Finns på allt mellan två och 25 år. Bankerna vet mer.
Marknaden är också likvid vilket innebär att dina pengar inte i egentlig mening är låsta.
Att äga enstaka företagsobligationer är nog jobbigare. Då skulle man vilja ha an en större spridning och skulle behöva köpa fler.
Du ska väl skatta 30% på de där 4% också.
Då blir det inte mycket real avkastning om det är önskemålet.
Och tveksamt med en inflation på 2% på ett tag.
Kanske för tillfället bättre då med en räntefond på ett ISK. I dagsläget taktar de drygt 5% efter avgift.
Sedan ska ISK-skatt dras på dem också givetvis.
Finns en hel del fina räntefonder nu för tiden. Om du är villig att äga en långräntefond( högre volatilitet) så kan du få 5-7% avkastning per år i investmentgrade företagsobligationer. Dessa kan också gå upp mycket mer än så om räntan börjar sjunka.
Det beror ju på. Om du binder dig på ett fasträntekonto kan du inte få loss pengarna utan att betala en “straffavgift”.
Det är även så att om räntan går ner så kan du antningen välja att sälja din obligation till vinst eller sitta kvar med den och få utbetalt din ränta.
Såg också ett svar ovan där någon föreslår räntefonder på ISK. Standarden brukar vara att ha räntor på vanligt konto. Helt enkelt för att ISK skatten justeras upp med räntan och man behöver ha en viss mängd överavkastning över räntan för att ISK ska vara lönsamt.
Vad gäller räntefonder var det en sak jag funderade på att föreslå. Problemet är att långräntefonder blir volatila för att värdet på obligationerna justeras (vad fonden skulle få om de sålde obligationerna på andrahandsmarknaden) beroende på om räntan går upp eller ner.
Så då är vi tillbaka till att det svänger och du känner dig obekväm med det.
Det är väl precis så det är för tillfället?
Runt 5-6% på en kort räntefond vs 4% på ett sparkonto.
Nettot efter skatter/avgifter minst 1% troligen 1,5% just nu.
Ja, tittar man historiskt på räntefonder känns de lite oberäkneliga (vilket det även finns några trådar om här). Och ska jag ha en viss andel lågrisk som bara ska tuffa på känns det lite tudelat att gå in i lågriskfonder som ändå kanske i slutänden ger sämre avkastning. Nu är det ju lite annan räntemarknad än de senaste typ 10 åren men ändå…
Sen är det ju synd att man måste skatta bort en stor del varje år, det är mest det som stör. Men man kan inte få allt!
ISK skatten går upp till 1,179% 2024. Då blir brytpunkten cirka 4%.
Så tekniskt sett har du rätt.
Personligen skulle jag välja det “säkrare” alternativet här.
Ju högre upp (kreditrisk) och till höger (längre duration) i räntetriangeln, desto högre förväntad avkastning vid räntesänkning. Lite mer till vänster (kortare duration) i triangeln, desto mindre nergångar och lite bättre avkastning medans räntan fortfarande stiger eller ligger stilla.
Hög kreditrisk = mer risk och högre förväntad avkastning
Lång duration = ger mer hävstång när räntorna faller. T.ex 5 års duration och 2% räntefall innebär ca 10% (5x2) förväntad avkastning. Motsatt om räntan går upp.
Dock är IG och HY räntefonder mer korrelerade till börsen och inte något att ersätta sparkonto med anser jag. Kanske snarare ersätta aktier med.
Vill man ersätta sparkonto så är det en räntefond mer kort duration och låg kreditrisk som gäller. Typ Amf kort eller Seb likviditetsfond. Dessa har dock lite lägre förväntad avkastning men ändå bättre nu än tidigare.