Kostnad för pantbrev och lagfart utnyttjar förstagångsköpare

Kostnad för pantbrev och lagfart är inte fast utan relativ till husets pris. Pantbrev kostar 2% av pantbrevets belopp och lagfarten 825 kr expeditionsavgift plus 1,5% av köpeskillingen. Unga människor som köper sitt första hus pungslås på ett fult sätt när de är som mest sårbara. Det blir dyrt för den unga barnfamiljen. Finns det inte bättre sätt för staten att ta in pengar?

6 gillningar

Seriösa mäklare skriver ju ut hur mycke pantbrev de finns å vad kostnaderna blir för de samt lagfart…

2 gillningar

Går ju att undvika om man köper något som har pantbrev som täcker det du ska låna.

Men håller med om att det inte är kul att betala 2% + 1,5%, kan bli en rejäl slant.

2 gillningar

Givetvis ska staten upprätthålla ett register med alla lagfarter. Det är väl en av statens grunduppgifter! Helt ok att ta ut expeditionsavgift men inte schysst att ta ut en kostnad relativ till köpeskillingen, speciellt när det rör sig om unga barnfamiljer som gör sitt livs största affär.

3 gillningar

Detta är ju en rätt grundläggande grej när man köper hus som man förväntas ha koll på. Har lite svårt att se det som att någon “pungslås”. Det är viktigt att man läser på vad det innebär att köpa hus innan man så att säga köper hus.

6 gillningar

Jag håller med om att köpare ska ha koll på detta. Min poäng är snarare att jag tycker detta är en dålig lag. Fattar att staten vill ha in pengar men ska vi verkligen beskatta husköpare på detta sätt?

5 gillningar

Tja, det är ju ett sätt att dra in pengar. Kan tycka det är bättre att exempelvis beskatta så än att höja skatten på arbete. Villaägare har rätt förmånliga avdrag, ROT och ränteavdrag, och dessutom ingen fastighetsskatt att tala om.

Så ja, varför inte?

6 gillningar

Finns väl inget motsatsförhållande man ska ha håll på det och pungslås?

Det är svårt kalla detta för annat än dolda skatter.

2 gillningar

De kostnaderna kommer inte som en överraskning. En duglig mäklare som gör sitt jobb upplyser om detta. Och så kan man googla själv förstås. Kan kännas som sura pengar om man är oförberedd men så är det alltid med oväntade kostnader.

Pungslag kommer ju ofta oväntat. Då är ju inkomstskatten, som dessutom löper på månad efter månad, också ett pungslag.

Alla skatter är i någon mening dolda. Och de har sällan eller aldrig någon direkt koppling till kostnader för staten (då kallas det oftast avgift). Ser inte att dessa skatter sticker ut nämnvärt.

Båda borde ersättas med en fast expeditionsavgift och inkomsterna i övrigt borde täckas av en fastighetsskatt. Det är verkligen helt random att ta ut skatt på de här två transaktionerna.

4 gillningar

Pungslå och slå någon på pungen tycks inte vara riktigt samma sak. pungslå - Wiktionary

Inte helt oväntat skatten/avgiften har skapligt stöd, annars vore den väl avskaffad.

1 gillning

I USA påstår bl.a. youtube kanalen strong Towns att staten till stor del sponsrar villaägare. D.v.s att det är dyrare för staten att upprätthålla infrastruktur för villaägare än vad de får in. Det skulle vara intressant att veta om det finns någon undersökning för hur det ser ut i Sverige.

Men kanske rimligt att pantbrevet är högt eftersom fastighetsskatten är låst med ett tak? Håller med om att det är en dum lösning, men staten behöver få in pengar på nåt sätt….

2 gillningar

Ja, staten behöver få in pengar. Men kanske inte från unga barnfamiljer som precis gjort sitt livs största affär.

Om unga barnfamiljer ändå köper har de betalningförmågan. Hade inte staten tagit ut sina procent skulle kanske köpeskillingen gått upp motsvarande belopp istället.

Om statens procent avgör om köp är möjligt eller ej, har man kanske för små marginaler i sin ekonomi.

Sen kan man ha sympati för förstagångsköparen. Men det är en annan sak.

4 gillningar

130000 på lagfart & pantbrev ifjol :wave: Ja det är bittra pengar, framförallt fattar jag inte varför kostnad för lagfarten behöver skala mot priset på fastigheten? Är det inte ett administrativt arbete som borde se exakt likadant ut oavsett huspris? Men det kanske är något jag inte begriper, vi har bara blundat, betalat och försökt glömma det illa kvickt :sweat_smile: Det kom trots allt inte som någon överraskning.

Det är en stämpelskatt, en kvarleva från när datasystemen inte fanns och man ville minimera arbetskraften som krävdes för att administrera skatten. Stämpelskatten sköttes genom att man köpte skattemärken (som frimärken) och satte på sin ansökningsblankett. Det sattes även på till exempel aktier för att de skulle vara giltiga, ända till början av 1990-talet.

Antagligen var stämpelskatten från början den enda skatten som togs ut, alltså istället för fastighetsskatt. Men där gissar jag bara.

4 gillningar

Det är ju ingen hemlighet såklart. Men segt att betala 80k för några rader i en databas efter köpet. Det är total bs att det baseras på bostadspriset.

1 gillning

Tack, jag fattar såklart att det fanns en förklaring men har aldrig kollat upp det. Är ju oavsett bara att betala och se glad ut :woozy_face:

Nja, Man köpte inte “frimärken” och satte på på någon ansökan själv.

Fram till 1972 gjordes inte ansökan om pantbrev på samma sätt som idag. I stället skrev man ut ett skuldebrev där man pantsatte fastigheten.Man fick till och med ange räntesatsen själv. Sedan skickades handlingen till Tingsrätten som fastställde detta. Så småningom fick man lösa ut själva handlingen med frimärkena på. Åtminstone rent teoretiskt var det så att man egentligen inte behövde ett skuldebrev eftersom pantbrevet var ett skuldebrev i sig själv.

Principen för lagfart var samma som idag, men Tingsrätten skötte frimärksklistrandet.

Eftersom jag började i bank före 1972 fick jag vara med om denna procedur i ett par år. Det känns väldigt väldigt länge sedan…

9 gillningar