Långa räntor och rörligt bolån - korrelation?

Vardagsekonomi Bostad, bolån och boendeekonomi
41

Precis, har jag en räntefond så har man kunskap om precis vilka räntepapper som ingår och värdet av dessa om man behåller dem till löptidens slut. Jag vet alltså det exakta värdet som marknaden förväntar sig JUST NU.

Korrekt, men marknaden har tagit den kända informationen som finns och bakat in det i priset.

Jag hävdar att man kan det, JUST NU. Man har följande kunskap:

  1. Hur mycket kostar ett räntepapper att köpa.
  2. Hur mycket avkastningen kommer räntepappret att ge under sin livstid.

Dessa två variabler kommer tillsammans ge den totala avkastningen exakt under förutsättning att man behåller räntepappret till löptidens slut. Vi kan alltså räkna ut EXAKT vad marknaden förväntar sig för avkastning JUST NU.

Om man då tar en räntefond så är det ju känt av förvaltaren (=experten) exakt vilka räntepapper som finns i fonden och därmed exakt vilken förväntad avkastning en räntefond kommer ha.

Korrekt, vi vet inte hur räntorna kommer utveckla sig eller hur räntan kommer gå. Men vi kan fortfarande räkna ut exakt hur mycket våra räntepapper kommer avkasta om vi behåller dem tills de går ut.

Vilka räntepapper som kommer ingå imorgon behöver vi inte bekymra oss om för att räkna ut hur mycket den FÖRVÄNTADE (inte den faktiska, utan den avkastning marknaden förväntar sig) är JUST NU. Inte imorgon, inte om räntan ändrar sig upp eller ner, utan med all den samlade informationen som marknaden har just nu.

Exempel:
Vi köper en räntefond för 100 kr. I denna räntefond ingår det papper till en genomsnittligt avkastning på 2% under 25 års tid, dvs. vi får ut 2 kr per år i 25 år, eller totalt 50 kr. Att räntan stiger eller sjunker eller att våra räntefonder ökar eller minskar i värde spelar ingen roll OM vi behåller dem till löptidens slut, vi kommer ha fått 150kr för våra 100kr när räntefonden utgår.

Ovanstående ekvation är exakt, med 100% precision och alla kan relativt enkelt räkna ut detta. Sedan förstår jag också att när räntas ändras så kommer detta ändras. Men marknadens förväntningar är redan inbakad i priset man betalar för en räntefond.

Den enda fråga som kvarstår är om ovanstående kan användas för att räkna ut FÖRVÄNTAD avkastning (inte den verkliga avkastningen utan den förväntade). Min åsikt är att ja det kan den eftersom i priset ligger all kunskap som marknaden har redan inprisad.

1 gillning
42

Nej det kommer du inte få med största sannolikhet. Räntefonden rullar sina underliggande räntepapper hela tiden så du kommer inte ha ett snitt på avkastningen på 2% under de kommande 25 åren.

Du kan nämligen aldrig behålla en räntefond tills löptiden är slut. För fonden kommer rulla in nya underliggande räntepapper med duration från den tidpunkt fonden köper dem.

43

Tror du missade ett viktigt antagande:

Självklart, men jag tror du missade min poäng. Jag säger alltså inte att man vet vilken avkastning man kommer få, men man vet vilken avkastningen marknaden förväntar sig just nu, med 100% precision.

44

Det kan du med aktier också på samma sätt. Bara räkna på vilken diskonteringsränta som förväntas på varje aktie…

Du KAN inte behålla en räntefond tills dess löptid är slut! Den tar aldrig slut.

1 gillning
45

En liten fabel om den långa räntefonden.

Fond AB har bestämt sig för att starta superspredikterbara långa räntefonden med känd avkastning. Fond AB har lyckats få med sig tre investerare Alice, Bob och Ceasar som investerar 1000kr var. De vill slippa köpa enskilda papper själva och ha lite mer flexibilitet som ju en fond borde ge, samtidigt som de vill ha en känd avkastning.

Dag 1 köps 3 10-åringar 2031A in med en kupong på 2% för 3000kr.

Dag 2 släpps nya 10-åringar 2031B och nu har ränteläget ändrats så nu får man 3%. I tidningen står det att 2031A värderas till 923kr av marknaden. Alice, Bob och Ceasar blir nervösa och frågar Fond AB om de håller på att förlora sina pengar. Inga problem säger Fond AB, vi har som idé att hålla hela löptiden, så vi värderar tillgångarna till 3000kr fortfarande, för det är ju vad ni kommer få tillbaka.

Dag 3 kommer finansinspektionen och gör revision. Vad är värdet på era tillgångar? 3000kr säger Fond AB, 2769 tycker FI. Förvirring råder.

Dag 4 får Alice problem med ekonomin och vill dra sig ur. Fond AB har sagt att detta är en stabil fond, och hon förutsätter således att hon får tillbaka 1000kr. Om Fond AB ska lösa detta så måste de dock sälja mer än 1 10-åring, och måste då ta från Bob och Ceasars andelar vilket de blir upprörda över för då sjunker ju deras avkastning under 2% trots att räntan gått upp, så de kan bara erbjuda 923kr. Alice blir tvungen att hålla sin fondandel för den förlusten vill hon inte ta, det skulle ju vara en säker investering med nästintill garanterad 2% avkastning. De samsas om att hennes del fortfarande är värd 1000kr, men att det är först om 10 år som det gäller.

Dag 5 kommer Dennis och vill vara med. Stabila 10-åringar verkar bra. Jag kan gå in med 1000kr också. Fond AB planerar inköp av nya 10-åringen med 3% kupong för Dennis likvider i hans räkning. Alice, Bob och Ceasar blir upprörda att Dennis ska få mer utbetalt på sin insats varje år än vad de får, det är ju en fond! Fond AB föreslår då att de köper gamla 10-åringen som nu kostar 923kr så att alla har 2% kuponger. Det blir dessutom 77kr över så de kan köpa lite extra,värdet blir samma enligt marknaden. Fond AB kan nu stolt meddela att alla faktiskt kommer få lite mer än 2% i kupong per år med detta drag. De har dock inte riktigt listat ut om de nu ska lista fondvärdet som 3000 + 1000 eller 3000+1000*(1000/923) då de nu har 4 obligationer + extra, så var kom de extra pengarna när Dennis bara satte in 1000kr. FI liksom Dennis tycker naturligtvis att värdet är 2769+1000. Detta är dock de övriga absolut inte med då det skulle betyda att deras andel i fonden minskar, särskilt Alice som fortfarande grunnar på att dra sig ur. Dennis backar, han inser att han inte alls kommer få 3% på denna investering eller en större andel än 25% som han tycker han borde, utan mindre eftersom hans extra procent delas rakt av på på 4 investerare. Fondens löfte till de första investererarna om väldigt stabil avkastning gör att de inte får några nya investeringar in i fonden, och de kan inte rulla in nya papper.

Efter 10 år med stabil 2% avkastning som väntat får alla tre ut sitt kapital och fonden läggs ner då alla inser att de lika gärna kunde köpt pappren själva och hållt löptiden ut om de velat ha en predikterbar lång ränteexponering.

Notis: det går att skapa fullständigt predikterbar avkastning (10-åring vid inköp) oavsett ränteutveckling så länge som man lovar att hålla i 10 år. Om Dennis skulle fått sin andel baserad på marknadsvärdet av fonden så skulle han fått 30% totalt oavsett om fonden köpte nya 10-åringen eller den gamla, och de övriga fortfarande 20%. Hade Alice gått ur och accepterat förlusten, hade det inte påverkat de andra. Fonden kan inte använda löptid annan än exakt den som investeraren lovat hålla pengarna, då kollapsar löftet. Svårsåld fond som sagt.

2 gillningar
Räntepapper hjälp
46

Det här var så roligt att räkna på, så som minnesanteckning skriver jag ner siffrorna här om någon annan lekman nördar förvirrat likt mig.

Bara 10-åringar

Först så kan vi bara se på vad som händer om alla håller och vi använder en 10-åring som tappar värde då räntan höjs, för att säkerställa att alla intressenter skulle få precis den avkastningen som dagens 10-åring betalar. Superförenklat och självklart kanske men jag vill övertyga mig själv

Alice, Bob, Ceasar investerar 1000 var. Andel i fonden betecknas A, B, C

A = 1/3
B = 1/3
C = 1/3

Räntan stiger från 2% till 3%. Värdet på den gamla obligationen sjunker till X. Vi kallar 1000/X för t och denna säger hur många gamla vi kan köpa. Vi måste ha

(totalavkastning på ny) 0.3 = (t * 1000 * 0.2+t * 1000-1000)/1000 (totalavkastning köper gammal)

dvs t = (1+0.3)/(1+0.2) och får marknadsvärdet 923 vilket betyder att vi kan köpa 1.083 st.

Dennis kommer in med 1000kr och vi köper 1.083 av äldre obligationen. Nya andelar i fonden baserat på marknadsvärde

A = B = C = 923/(3 * 923 + 1000)
D = 1000/(3 * 923 + 1000)

Efter 10 år har vi fått andelar av kuponger och tillbaka nominella värden

A*(3 * 10 * 1000 * 0.02 + 1.083 * 10 * 0.02 * 1000) + A * (3 * 1000 + 1.083 * 1000) = 1200
D*(3 * 10 * 1000 * 0.02 + 1.083 * 10 * 0.02 * 1000) + D * (3 * 1000 + 1.083 * 1000) = 1300

Dvs precis som utlovat vid tecknande. För säkerhets skull kollar vi vad som händer om vi köper nya 10-åringen istället. Den kan vi bara köpa en andel av när Dennis ansluter, men den har högre kupong (man kan ju kolla ekvationen så ser man att det blir samma, men för tydlighet). Andelar blir samma

A * (3 * 10 * 1000 * 0.02 + 1 * 10 * 1000 * 0.03) + A * (3 * 1000 + 1 * 1000) = 1200
D * (3 * 10 * 1000 * 0.02 + 1 * 10 * 1000 * 0.03) + D * (3 * 1000 + 1 * 1000) = 1300

Vad händer om Bob och Ceasar lämnar skeppet direkt med förlust när Dennis ansluter. Nya andelar

A = 923/(923 + 1000)
D = 1000/(923 + 1000)

Och allt förblir oförändrat som sig bör

A * (10 * 1000 * 0.02 + 1 * 10 * 1000 * 0.03) + A * (1 * 1000 + 1 * 1000) = 1200
D * (10 * 1000 * 0.02 + 1 * 10 * 1000 * 0.03) + D * (1 * 1000 + 1 * 1000) = 1300

Bob och Ceasar är dock rejält bittra, då denna säkra investering blev katastrof och Alice och Dennis fick ta all vinst istället. De missade att de var tvungna att kunna hålla pengarna bundna.

10-åring + 5-åring

Fonden gör vad den utlovat. Vi vill vara lite ballare och använda både 5-åringar och 10-åringar, så att prospektet låter häftigare. Det är nu alla löften pajar, och vi kommer vara i händerna på (förväntningen av) ränteutvecklingen. Vi har våra modeller, men alla som sett riksbankens igelkottar vet att räntemodeller och verkligheten är två olika saker.

Planen är att lägga hälften i vår 10-åring och hälften i en 5-åring som vi sen får byta om 5 år. 5-åringen ger just nu 1% vilket betyder att marknaden förväntar sig att en 5-åring om 5 år kommer ge 3%.

Inköp görs och alla får A=B=C=1/3 i andel med hälften 5-år och hälften 10-år. Räntan på 10-åringen stiger, och det verkar rimligt för i vår modell så har vi predikterat att 5-åringen ska gå upp om 5 år till just 3%, det är den långsiktigt nya normalnivån.

Efter 5 år är det dags att byta. Problemet är att förväntade stigande räntor under de första åren bara var en kort svajning som bara var helt korrekt på kort sikt. Räntorna ligger fortfarande på samma nivåer som för 5 år sedan. En 10-åring har backat tillbaka till 2% och en 5-åring ligger fortfarande på 1%, dvs de stigande räntorna har inte riktigt etablerat sig, men vi tror dom kommer snart, så vår och hela marknadens förväntan var bara lite tidig kanske.

Vi har inget annat val än att köpa 5-åringen. Vi kan inte köpa 10-åringen, för då följer vi inte strategin som garanterar att vi aldrig säljer sub-par om en investerare håller hela vår tänkta löptid. Våra investerare får efter 10 år ut

A * (10 * 3 * 500 * 0.02 + 5 * 3 * 500 * 0.01 + 5 * 3 * 500 * 0.01) + A * (1 * 3 * 500 + 1 * 3 * 500) = 1150

Vi har fått 25% lägre avkastning är vad vi förväntade oss (och hela marknaden förväntade sig) trots att vi köpt helt enligt marknadspris och marknadens förväntningar, samtidigt som inget i slutändan har hänt med marknadens räntenivåer eller förväntningar på framtiden, dvs när vi rullade efter 5 år hade vi precis samma nivåer och precis samma förväntningar som vid start. Riktning helt rätt på kort sikt, och på lång sikt verkar marknaden nu hålla med om vad marknaden tyckte för 10 år sedan (att räntorna är på väg upp på lång sikt) men vi har tajmat fel, eller mer precist vår avvikelse beror enbart på att marknaden råkade ha en viss åsikt för 5 år sedan.

47

Ingen dålig fabel. Givetvis är det så. Eftersom folk både sätter in och plockar ut andelar hela tiden, så är det helt omöjligt att förutse dess avkastning exakt. Din slutsats blir ju då helt riktig. Vill du veta din exakta avkastning, köp enskilda papper.

48

Anta att du har ett antal affärsänglar som ska investera i ett aktiebolag. Kommer alla dessa värdera bolaget till samma summa?

Precis, det är just detta som är min poäng. Man kan räkna ut vad marknaden just nu värderar avkastningen till. Räntan kan gå upp, räntan kan gå ner, ingen vet. Den bästa kunskap man har är den samlade kunskapen från marknaden som är inprisad i dagens pris.

Om man då jämför vad marknaden värderar avkastningen på räntor idag jämfört med tidigare så inser man rätt snart att ränte investeringar kommer ha mycket lägre FÖRVÄNTAD avkastning idag än för 10 år sedan på grund av lägre räntor. Räntan är också en känd faktor just nu, inte imorgon, inte om ett år, men just nu så vet vi vad räntan är. Den bästa gissning vad räntan kommer vara i framtiden anser jag är vad marknaden är beredd att betala för räntor (eftersom marknaden gjort en prognos på vad räntan kommer vara i framtiden) och detta är redan inprisat i priset.

Gör man samma sak för aktier, guld eller bostäder så kan man inte dra samma solklara slutsats om marknadens förväntningar på framtida avkastning. Min slutsats är därför att räntornas avkastning har sjunkit i och med den sjunkande räntan, men avkastningen på icke-räntetillgångar har inte sjunkit på motsvarande sätt. Eller antar vi idag att aktier kommer ge 2-4% avkastning istället för 7-10% som de gjort historiskt?

Antar ni att ränte investeringar idag kommer ge samma avkastning som historiskt trots att räntan är mycket lägre, eller hur gör ni för att räkna ut förväntad avkastning på ränteinvestering? Kollar historik från när räntan var högre? Går tillbaka i tiden till de få datapunkter då räntan var lika hög som nu?

49

Skilj på värdera respektive förväntad avkastning.
Det är helt olika saker.

Värderingen är en subjektiv värdering baserat på risk och förväntad avkastnin. Samma som den i en räntefonds andelars värdering.

Förväntad avkastning är den väntevärdet på avkastningsfördelningen. Samma förväntade avkastning men olika varians på kommande avkastning (risk) ger olika värderingar beroende på köparen och säljaren bedömning av risken.

50

Fast är verkligen räntefonders andelar värdering subjektiv? Är den inte baserad på nyutgivna pappers avkastning? Du kan ju faktiskt räkna ut den procentuella avkastningen exakt per år på ett räntepapper. Detta gäller ju för nyutgivna precis som gamla. Så om man har ett gammalt 30 årigt papper med år på nacken, dvs. med 25 års återstående löptid och så kommer det ut ett nytt 25 årigt papper så bör de ju i slutändan ge samma avkastning? Dvs. värderingen är given utifrån redan känd data?

51

Nej du kan inte det för en räntefond eftersom det kommer rullas in nya räntepapper när äldre löper ut. Alltså kommer kommande ränteförändringar påverka avkastningen.

1 gillning
52

Vi går i cirklar. Jag menar att man beräkna den exakta avkastningen just nu, oavsett vad som kommer hända i framtiden, så vet man kupong, pris och löptid på alla räntor i en räntefond.

Du påstår att priset på ett räntepapper är subjektivt. Kan du utveckla hur du menar då? Det är nog här våra åsikter glider isär. Jag menar att om man har ett 30 årigt papper som åldrats till exempel 10 år. Då kommer priset på detta papper sättas utifrån samma total avkastning under räntepapprets livstid som ett 20 årig räntepapper. Så har räntan stigit de senaste 10 åren så kommer det 30 åriga pappret att ligga under utgångspriset för den. Har räntan sjunkit så kommer priset att stiga. Oavsett vilket som händer, så kommer bägge dessa papper att ge samma totalavkastning under sin livstid när det 30 åriga pappret är 20 år gammalt. Alltså är det inte ett subjektivt pris utan ett pris som går att räkna ut.

53

Att värdera ett startup eller försöka räkna ut en förväntad avkastning på en sådan investering, skulle jag säga är i ungefär samma svårighetsskola som att försöka värdera ett Argentiskt räntepapper på 30 år och analysera dess avkastningspotential.

På marknaden finns aktörer som kommit fram till ungefär samma siffra och därför sker överföringar från de som tycker Argentiska pappret nu är för dyrt till de som tycker det är lite för billigt. I bakgrunden står kanske 99% av alla andra investerare och tycker allt är helt felprisat, vem är så dum att man går in i Argentina med den historiken. Den synliga delen av marknaden beskriver bara den delmängd som nått samsyn.

Det är precis samma med startupvärderingen. Några affärsänglar hamnar på ungefär samma kalkyl och kan tänka sig investera en viss summa i den nya appen som översätter kattjam till hundskäll, medans de flesta lämnar rummet och anser värdet är 0 och likaså avkastningspotentialen.

Om jag förstår det rätt så verkar skillnaden i våra synsätt bara bottna i att jag och @Nestor och @Nightowl har mycket lägre tilltro till marknadens förmåga att förutspå vad som kommer hända med räntor (och än mer min egen). Själv så tycker jag riksbankens arbete påvisar problematiken tydligt. På riksbanken sitter det folk med god kännedom om räntemarknader, modellering och allt som krävs, med samma bakgrund som de som sitter och investerar (vi ska inte blanda ihop styrelsen med matematiska back-office här).

De som sitter på riksbanken har dock en edge (vad gäller lokala förlopp, men ändå en edge), och det är just att de sitter på riksbanken, så till viss del predikterar de ett förlopp som de själva gör underlag för. Trots detta så har de typiskt inte mycket bättre prediktioner av framtida förlopp än slumpen (samma gamla trötta bild, inte avsedd att ringakta matematikerna på riksbanken, utan bara illustrera hur svårt det är)

Prediktionen framåt är ju egentligen inte mer än att med 50% sannolikhet går det kanske lite ner eller upp på kort sikt eller förblir samma, och lite mer osäkert längre sikt. Nu är det ju negativa siffror här så procenten blir jobbiga, men det blir ju att procentuellt så är osäkerheten 100% eller mer (på 2.5 halvt år kan det byta tecken, halveras eller dubbleras)

Denna osäkerhet och oförmåga att predktera går rakt in en fond som arbetar med långa papper som har mer än 1 durationstid och är tvingad att göra transaktioner. Som i exemplet ovan så trots att gissaren hade ganska bra koll och lyckades gissa på kort sikt och hade samsyn med marknaden, och att sen inget egentligen ens hände, så tappades 25% gentemot ett enkelt papper.

1 gillning
54

Ja det gäller fram tills den första i räntefondens existerande innehav av räntepapper löper ut. Vilket är typ imorn. Alltså om du har en räntefond som bara investerar i 10 åriga räntepapper så kommer det finnas räntepapper med 10 års löptid vars löptid löper ut om typ en månad i räntefonden. Så om en månad kommer räntefonden behöva köp ett nytt räntepapper med den 10 åriga räntan som de kan få om en månad.

Osäkerheten kring kommande räntor gör att marknaden prissätter en andel av en räntefond annorlunda än dess samlade utlåning och kommande ränteinbetalningar.

Du verkar inte se att det är skillnad på räntefond och de underliggande räntepappren.

1 gillning
55

Visst, du har rätt i att här så kommer bolagsrisken ha mycket större betydelse. Ett större företag kommer troligen inte gå helt i konkurs, precis som Amerikanska staten troligen inte kommer göra det.

Skillnaden här är ju dock att man vet avkastningen under räntepappret livstid, så man har värden att hänga upp det hela på. Så länge utlånaren inte får ekonomiska problem så kommer ju kupongen komma in med ett i förväg bestämt värde och i en i förväg bestämd tid.

Det är precis detta jag menar. Man vet inte om räntan kommer gå upp eller ner. Det bästa antagandet jag därmed anser man kan göra är att den räntebana som marknaden har förutsett är den minst felaktiga. Detta under förutsättningen att marknaden är “hyfsat effektiv”. Gör man inte det så kommer man garanterat komma till en annan slutsats än den jag drar.

Korrekt, den faktiska avkastningen ändras vartefter räntan ändras. Jag lyckades googla fram vad jag är ute efter och det är Yield To Maturity (YTM).

Här är en sida som handlar om det vi diskuterar:

Eftersom vi kommer dra olika slutsatser utifrån denna sida så överlåter jag till läsare av tråden att själva söka efter om Yield to Maturity = Expected Returns eller inte och i så fall varför.

56

Givet att inflationen är känd. Vilket den inte är.

Bara att du vet den nominella avkastningen på lång sikt är inte tillräckligt…

2 gillningar