Idag är fördelningen ungefär 60 % aktier med ganska stor exponering mot Sverige, 30 % fonder och resten i guld och långa räntor.
Samtidigt läser jag mycket på sociala medier och i DI om bolag som gått upp 100–200 %. Micron, Nvidia, SAAB till exempel. Då börjar man ju undra om man gör rätt som ligger kvar i ett ganska tråkigt upplägg, eller om man borde satsa mer aktivt på aktier, certifikat och även hävstång.
Jag är fullt medveten om risken. Man kan bränna sig rejält. Men man kan också vinna mycket. Det är lockande. Samtidigt är mitt sparande långsiktigt och tanken har alltid varit stabilitet snarare än maxad avkastning.
Jag omfördelar ibland. Det går helt okej. Det tuggar på. Men jag kan inte låta bli att känna att jag aldrig är med i de där riktiga vinnarna.
Hur tänker ni andra kring balansen mellan tryggt långsiktigt sparande och mer offensiva satsningar?
