Jag jobbar 100% på mitt vanliga jobb och har då en bruttolön på 42.000. Har för drygt ett år sedan startat ett AB och jobbar utöver mitt vanliga jobb även inom företaget. Har hittills inte brytt mig om att ta ut någon lön utan har endast tänkt ta utdelning utifrån förenklingsregeln då det känts onödigt att krångla till det med lön i AB när jag redan har min vanliga anställning.
Undrar dock efter att ha läst i forumet om det är dumt att inte ta lön upp till brytpunkten för statlig skatt ändå, trots att det endast skulle röra sig om typ 8000 varje månad? Vill ju såklart få nytta av mina pengar i AB på bästa sätt. Är det värt “krånglet” och kostnaden med att då registrera sig som arbetsgivare och betala sociala avgifter osv? Det kanske inte ens är så kostsamt som jag tror? Förstår att det är lägre skatt på utdelning än lön, men att lön ju ger underlag för pension och SGI.
Har väldigt dålig koll på det ekonomiska med företagandet och ingen jag egentligen kan fråga, har en redovisningskonsult som ger intrycket att han inte vill bli störd med onödiga frågor och jag oroar mig att mina frågor är på en för dum nivå för honom
Som i alla andra fall, det beror på. Mitt grundtänk är att alltid försöka maxa löneuttag till brytpunkten för statlig inkomstskatt om du inte har någon annan anledning att behålla pengarna i bolaget. Kan vara för kommande investeringar eller andra möjligheter i bolaget. På dig låter det som du hade tänkt ta ut detta via utdelning oavsett.
Brytpunkten för statlig inkomstskatt för 2023 ligger på 613 900 kr per år. Din årslön i ditt vanliga jobb är 504 000 kr. Eftersom vi börjar närma oss slutet av det här inkomståret skulle du ha ca 110 000 kr du kan ta ut i lön från bolaget innan årsskiftet vid givna förutsättningar ovan. Detta skulle du kunna dela upp på dessa tre kvarvarande månaden. Ca 36 666 kr i månaden brutto innan skatt.
Jag hade gjort detta om jag var du och om ditt bolag har disponibla medel för detta samt att du inte har annan anledning att behålla pengarna i bolaget. Detta tas bäst upp som sidoinkomst och det räcker att du drar 30% skatt på detta.
Som ägare av redovisningsbyrå blir jag besviken på branschkollegan som inte kan hjälpa dig med detta. Skriv till mig i DM om du hade viljat snacka vidare utifrån dina förutsättningar, givetvis gratis och utan försäljningspitch.
Jag och min fru har en liknande situation fast vi driver ett AB ihop och det är vår enda inkomst. Vi har valt att lägga oss på 43.750:- eftersom vi toppar SGI där (vi har följt SGI under våra år istället för att följa brytpunkten för statlig inkomstskatt).
Så min bild är att det i stort sett enbart är den allmänna pensionen som får positiva effekter efter det? Tjänstepensionen kan man göra extra avsättningar till ändå.
Ja, du har rätt. Insättningen till din allmänna pension slutar vid 49 938 kr år 2023 . Därefter har du inga fler “fördelar” på den högre lön. Lönen upp till brytpunkt är fortfarande relativt skatteffektivt.
Det jag upplever att många missar när man tänker på det hela är att man enbart tar med situationen här och nu. Frågan man ställer sig är “Hur får jag ut mest pengar nu?” och inte “Hur maximerar jag möjligheten till uttag över hela företagets livstid?”. Driver du ett lönsamt bolag så brukar problemet över tid istället bli att det finns mer vinster i bolaget än du har möjlighet att ta ut via lön till brytpunkt och lågbeskattad utdelning kombinerat. Oftare än man kan tro landar det här och då önskar man att man istället hade maximerat löneuttaget varje enskild inkomstår och sparat på utdelningsutrymmet.
Många missar just det här. Möjligheten för löneuttag upphör efter varje inkomstår är slut. Ej utnyttjat udelningsutrymmet sparas för framtiden och räknas även upp ett antal procent per år! För inkomstår 2023 räknas det sparade utdelningsutrymmet upp 4,94 %. Tänk er det alla “ränta-på-ränta” junkies.
Du får alltså ett större utdelningsutrymme i framtiden ju längre du kan vänta med att ta ut pengarna denna vägen.
Men som sagt, alla situationer “beror på” och är individuellt för varje företagare. Förhoppningsvis finns det en vettig redovisningskonsult bakom varje företagare som kan hjälpa till utifrån dessa individuella förutsättningar.
Samtidigt borde man ha möjlighet att utnyttja huvudregeln om man tar ut en lön i den storleksordningen, och då får man tillgång till ytterligare utdelning (även om skillnaden såklart inte blir jättestor för en ett aktiebolag med enbart du som anställd).
Vi får köra siffrorna en gång till och väga mot våran livssituation. Skulle det bli sämre marknadsläge så kan i vårat fall vara skönt med lite mer buffert i bolaget.
Helt rätt. Kvalificerar man sig även för att beräkna utdelningsutrymmet enligt huvudregeln, är det ännu ett gott argument att fylla upp lönen till brytpunkt men då utan att äventyra verksamheten såklart. Låter vettigt med en viss buffert i bolaget för er men samtidigt så är ju även er lönenivå en “buffert”. Förstå mig rätt, men om det börjar svajja lite är ju en stor kostnadspost er lön som även den går att skruva ner tillfälligt vid sämre förutsättningar om privatekonomin tillåter. På så vis kan man ju även bygga upp en buffert den vägen. Men då gäller det verkligen att ha bra koll på verksamheten.
Håller med dig helt och hållet. Oanvända pengar i bolaget kontra oanvända pengar som redan är skattade är trots allt samma pengar. Men det är ju skönt att inte behöva ändra alltför mycket eftersom försäkringskassan skall godkänna ny lön osv (givetvis ett litet problem om det är skakigt på riktigt).
Verksamheten är väldigt enkel då vi båda är teknikkonsulter så budget brukar stämma nästan exakt på årsbasis. Men det kan såklart ske oförutsedda händelser också. Och sen är det den psykologiska aspekten, det är lite kul att få “löneförhandla” och höja sin lön någon gång ibland.
Men för att gå tillbaka till den ursprungliga frågeställningen så har vi med andra ord inte missat någon aspekt i dagsläget. Skulle vi råka få för mycket pengar över kan vi alltid gå ner lite i tid och spendera mera tid med våra barn .
Ja, det är klart man ska ha en löneförhandling även som företagare! Brukar ju även passa fint då gränsbeloppen för SGI och brytpunkten höjs årligen(men inte 2024).
Absolut. Det är nog den finaste delen av företagandet som en vanlig anställning inte alltid kan erbjuda. Större flexibilitet i arbetsbelastning. Som i alla andra lägen ska ju pengarna för eller senare leda till något gott i livet, som mer tid med barnen som du säger
Jag skulle, som flera övriga föreslagit, ta ut lön till brytpunkten för statlig skatt. Jag hade tagit ut hela beloppet i december. Det kan ju t.ex. vara så att du fått traktamente över den skattefria gränsen eller ersättning från andra håll (styrelser, BRF osv.) som påverkar skatten. Så jag skulle föreslå att gå in och kolla (eller att din bokförare eller liknande gör det) kontrolluppgifterna som skickats in till Skatteverket och utifrån detta bedöma vad som är kvar till brytpunkten för statlig skatt.
Generellt skulle jag säga att prioriteringsordningen vad gäller uttag från egna bolag är:
Lön (till brytpunkten för statlig skatt)
Lågbeskattad utdelning
? (ev. pensionslösning, men det varierar om det är intressant)
spara pengar i bolaget för kommande år (du kan ju ta ut lön etc. från bolaget utan att faktiskt arbeta eller likande)
Ett tips är att maxa expansionsfonden och investera vad du kan sätta undan utifrån detta i fonder eller placera på räntekonto. Tror Jan har tagit upp detta i ett avsnitt rätt nyligt.
Det beror ju på lite annat också. Är man ung kan det ju finnas större skäl till att ta ut lön upp till brytpunkten.
Jag är 62 i december. Jag anser det inte mycket värt att betala in mer i det allmänna pensionssystemet. Någon föräldraledighet finns inte på världskartan och det är tveksamt om jag skall arbeta mer så någon sjukpenning har jag typ aldrig fått och kommer inte att få.
Helt rätt Gunnar. Du verkar ha koll på läget. Närmare pensionsålder är det ett toppenläge att bygga upp bolagets ekonomi med en plan för uttag under pensionsåldern.
Varför upp till taket för statlig inkomstskatt och inte till taket för max pension? Från i år så är det taket lägre än taket för statlig inkomstskatt, tidigare har det varit tvärt om.
