Definera ”alla” 
. Om det exkluderar mat, kläder, tak över huvudet, trygghet för mig och mina kära så är det ett rungade nej. Det klarar jag mig inte utan 
Jag lärde mig ganska tidigt att det tar aldrig stopp uppåt i vad folk vill ha. Så man måste själv definera vad är det jag behöver för att vara nöjd, lyckligt, trivas eller vad man nu vill kalla det. Inte låta det färgas för mycket av andra.
Exempel, true story
En stenrik kompis och jag träffades. Efter att han visar sitt nya hus inkl hissen mellan källarens biosalong och takbarer på 3e våningen så frågade jag honom:
”- Vad är det med dig? Du verkar lite störd”
Han: ”Bah, det är inget. Bara sur.”
Jag: ”Vadå? Ni hade ju en jättefin semester i er lägenhet på The Palm!” (Kommentar, i Dubai)
Han: ”Amen, du, jag träffade en gammal skolkamrat på flygplatsen. Jättetrevligt tills jag insåg att han har ett Privatjet. Den, den, den jäkla idioten åker privatjet! Och vi sitter där och harvar i First Class. Det är ju inte klokt! Jag har redan börjat titta på finansiering.”
Sensmoral: Låter man vad andra har påverka vad man själv vill ha så riskerar det dra iväg å det grövsta. Lex Keeping Up With The Jonses