Meddelande från moderatorn:
Ett inlägg i en annan tråd som jag tyckte var intressant (och lite spetsigt) och kanske kul att diskutera.
//@janbolmeson
För att få något att sträva efter, att ha en miljon då är man en av 300 000, alltså ca 3 %. Jag vill ju alltid vara bäst, så vad krävs för att vara bättre än 99 % av alla svenskar? Vilket kapital behöver jag
Är det inte bättre att sträva efter att må bra och vara lycklig, och se pengar som en förstärkare? Jag har märkt att jag mår bättre av att spendera pengar på saker/upplevelser som gör mig gott än att stapla pengar på hög ad infinitum.
Enligt World Wealth Report fanns det 142 000 dollarmiljonärer i Sverige år 2019. Sedan dess har börsen dock rusat. Jag tror också att deras definition är “investable weatlh”. Med andra ord så exkluderas tillgångar som boende och samlarobjekt. För att få en procent kanske man ska exkludera barn från statistiken. Fann inte den siffran men räknar man alla som är 20 år och äldre så är vi 7 964 921 st. 1,42 % är i så fall dollarmiljonärer.
Jag tycker pensionerna är lite kluriga om du nu syftar på allmän pension och inte tjänstepension. Pensionsmyndiheten skriver själva: “De som arbetar idag betalar in avgifter som betalas ut som pension till dagens pensionärer.”
Alltså är allmän pensionen ett slags löfte om att framtida generationer kommer att betala din pension. Villkoren kan dock ändras och minimiåldern kommer nästintill garanteras höjas med tiden. Jag skulle därför inte klassa pension, utöver premiepension och tjänstepension, som en tillgång. Åtminstone inte om man exkluderar andra tillgångar i mätningen.
Jag håller i princip med. Och därför avfärdar jag alltid alla amerikanska siffror som helt irrelevant jämförelsematerial. World Wealth Report lär väl ha det landet som utgångspunkt med tanke på att man uttrycker sig i dollar.
Man kanske kan klassa allmän pension DELVIS som en tillgång? T ex 75% av pensionskapitalet lär nog de flesta kunna räkna med utifrån något slags sannolikhetsscenarion.
Den dagen pensionspengarna faktiskt tickar in på kontot är de ju exakt lika mycket värda i konsumtionshänseende som om de kom från eget sparande osv. Särskilt den allmänna/PPM delen som aldrig “tar slut” förrän man går vidare.
Tjänstepensionen däremot kommer ju i många fall att “ta slut” men då kan de å andra sidan också ärvas av anhöriga.
Jan skapade en tråd av mitt inlägg i en helt annan tråd, bara så alla är medvetna om det
Jag ogillar tanken på att det alltid finns personer, precis som du, som förutsätter att bara för man har pengar och vill ha mer pengar så är man inte lycklig eller inte mår bra. För att göra klarhet. Jag mår väldigt bra och är lycklig. Jag äger boende, jag har barn, ett jobb jag gillar och träning jag älskar.
Tyvärr känns det alltid som att folk tror man måste välja mellan att vara lycklig eller att ha det bra ekonomiskt ställt.
Oj, nej, sorry, första delen var till Ohm men verkade inte få in hans inlägg…
Jag tror som du, pengar är iaf för mig en stor del av att känna mig lycklig och ha vetskap om att jag kan göra det jag vill när jag vill det. Dock tror jag också att det finns en avtagande effekt och var den går är nog väldigt individuellt. Dock tycker jag det är en otroligt tråkig syn och nedvärderande syn att säga som Ohm att “Bättre att vara lycklig eller må bra istället för att ha massa pengar”. Ja för dig kanske det är så men för mig eller andra behöver man inte välja det ena eller andra, man kan ha båda och det är många som säger exakt så när man säger att man sparar och har en hel del pengar på börsen.
Ur ett samhällsperspektiv tycker jag detta är minst lika spännande, mht hur vi får en större del av svenska folket att tjäna tillräckligt och spara något:
27 procent av svenska folket inte klarar en oväntad utgift på mer än 5 000 kronor. För var femte svensk går smärtgränsen redan vid 3 000 kronor.
Då är vi tillbaka på lyckan i många fall, det är åtminstone vad jag tror. Människor tenderar att spendera sig till tillfällig lycka. Hittar man en alternativkälla till konsumtionskicken, som t ex skapande, tenderar spenderandet att gå ner.
Nu var det inte alls det jag sa. Det ena utesluter inte det andra Ogillar att det finns personer som ska göra sina egna tolkningar och avsiktligt citera fel.
Jag frågar “hur mycket pengar behöver jag för att ha mer än 99 % av Sveriges invånare” du svarar
I din mening framstår det som att “är det inte bättre att du väljer att må bra och vara lycklig framför att vara rikare än 99 % av sveriges invånare?”. Jag kan vara både rikare än 99 % OCH vara lycklig och må bra.
Men om du inte menar så, skriv då inte så. Ogillar när folk tror deras synsätt är det rätta och det alla bör sträva efter.