Varning för wall of text.
Jag skrev allt i ett svep utan att ha någon mall eller direkt plan innan jag började skriva.
Tycker dock hålt mig ganska kort kring de olika sektionerna.
Någon konstig syftning eller stavfel här och där får ni förlåta mig 
“Innehållsförtäckning”
- Hur jag ser på de delar av rikatillsammans rikedomstrappa jag läst om och de svårigheter jag tycker mig utläst från vad jag läst.
- “Avancerad” variant av rikatillsammans rikedomstrappa (Alternativkostnad som kassaflöde)
- Anekdot kring detta
- Snabb överslagsräkning på tillgångar till kassaflöde vid nivåer
Hur jag tolkat diskussionen kring rikatillsammans rikedomstrappa
Jag tänker att jag lägger mitt inlägg här.
Men egentligen är det kanske en fortsättning på någon av de många andra trådarna om rikedomstrappan.
Dock tycker jag att inlägget passar lika bra här som någon av de andra trådarna jag läst.
Som jag ser det så finns det två olika dimensioner där de olika sidorna krockar.
Initialt tänker jag att dessa är:
- Tillgångar - Kassaflöde
- Kontinuerligt kassaflöde - Nivåförskjutet kassaflöde (Dvs. kassaflödet är inte jämnt över tid, tänk pensionen kan ge lägre kassaflöde).
Sedan verkar det också vara en diskussion kring skulder, utgiftsnivåer och såklart denna trådens ämne, hur pensionen ska inkluderas.
Min filosofi kring mina egna tillgångar och inkomst är att allt kan räknas om till ett kassaflöde.
Observera att jag inte känner mig helt övertygad om att min variant av detta är lämplig som ersättning till trappan.
Men jag upplever att det nog är det enklaste sättet att lösa de problem som jag tycker mig sett att folka tar upp.
Min variant är alltså Alternativkostnad som kassaflöde.
Alternativkostnad som kassaflöde
Tillgångar kan räknas om till kassaflöde genom att de antingen genererar ett kassaflöde och således kan man bara ta detta rakt av.
Exempelvis:
- Humankapital (Lön)
- Fastighetsintäkter (Hyra)
Eller att man har en värdeökande tillgång som man statisktiskt kan ta en procentsats av.
- Aktier / räntefonder (2% - 4%)
De finns självfallet också negativa tillgångar vilket altså är skulder.
Alternativkassaflödet borde enligt min mening beräknas efter självförvållade kostnader, så som skatt. Allt annat blir oerhört kompliserat med olika skattesatser osv. Att inte ta nettotkassaflödet skulle också försämra de intuitiva känslan för siffrorna eftersom man inte enkelt kan sätta dem i relation till utgifter.
Beroende på hur avanserat man vill göra det kan man då också inkorporera en tidsaspekt i det hela.
Man skulle kunna säga att lön och pension är tidsbegränsade kassaflöden eller liknande. Dvs när den ena försvinner tar den andra vid.
Här man man såklart också finlira med konsumptionsutjämning osv.
Vad innebär detta då om man ser på en privatekonomi?
Om vi tar ett exempel på en “vanlig” lönearbetare
- Lön (efter skatt): 29’000
- Bostad (Totalt bostadsvärde 2’200’000): 5’833
Varav:
Bundet kapital efter skatt - (1’000’000 * 3%) / 12 = 2’500
Räntekostnader - (1’000’000 * 4%) / 12 = 3’333
För denna personen tänker jag inget kapital och pensionen är helt enkelt en fortsättning på lönen.
Kanske kan man diskutera om personen kan behöva ett mindre sparkapital att ta av eller så kanske boendet kan downsizas när barnen är utflugna och kassaflöde frigöras.
Det finns oändligt med nyanser att diskutera med exakt hur man kan göra förbättringar i beräkningarna. Men allt som inte är en specifik beräkning på en livssituation med alla förbihåll och parantser kommer blir en otillräcklig beräkning.
Poängen med ovanstående är att man man lätt blir fast med dåliga tillgångar. Inte objektivt dåliga. Men dåliga utifrån de egna målen. Om man istället ser på dem som ett kassaflöde upplever jag att det är lättare att resonera kring hur saker och ting skulle kunna vara.
En anekdot
Min mamma var nyligen i en övergångsfast mellan lönearbete och att påbörja sin pension.
Nu i slutet hade hon gått över till timmar / mer konsultliknande arbete.
Det gjorde att hon plötsligt hade övernattninslägenhet och större pendlingskostnader. Samtidigt hade räntorna skjutit i höjden och hon hade gått ned i tid. Således hade hon mycket mindre pengar att röra sig med.
Hon satt i princip och räknade ned dagarna till när hon kände att hon kunde ta ut pensionen men vågade inte riktigt ta steget eftersom utgifterna plötsligt var så stora.
Det jag gjorde var helt enkelt att jag satte upp de två alternativen och deras kassaflöde framför henne.
Alternativ ett: Fortsätta jobba, något högre inkomst men även utgifter med övernattninslägenhet och pendling.
Alternativ två: Pension, något lägre inkomst men ingen övernattningslägenhet och pendling.
Hennes pension är en livslång pension.
på grund av de högre kostnaderna med jobber innebar det att hon skulle öka sin levnadsstandard om hon slutade jobba.
Å andra sidan skulle pensionen öka för varje år hon fortsatte (hon fortsatte något år till eftersom det var så gynnsamt sett till resten av pensionstiden.
Samtidigt satte jag också upp en översikt kring hennes tillgångar.
Den tydligaste aha upplevelsen kring detta upplevde jag var att hon insåg att om hon blev av med alla sina räntekostnader och istället använde 4% reglen på det bundna kapitalet i bostaden så kunde hon hyra något som motsvarade den standarden hon önskade samtidigt som hon inte behövde stå för reparationer osv. Hon skulle också ha en slant över i slutet vilket hon kunde göra något annant av.
Om jag sammanfattar hennes situation så hade hon inte tänkt på alternativkostnaderna (både boende men särskillt kostnaderna med jobbet).
Men hon hade också fastnat i en dålig tillgång (sitt boende) eftersom hon kunde substituera det med ett likvärdigt alternativ samtidigt som det skulle förbättra henns kassaflöde.
Snabbräkning på kapital till kassaflöde
För varje 10’000 i kassaflöde krävs x mängd tillgångar vid varje procentsats.
- Vid 5% uttag (4% efter skatt): 3’000’000
- Vid 4% uttag (3% efter skatt): 4’000’000
- Vid 3% uttag (2% efter skatt): 6’000’000
Om man har en kort / definierad tidshorisont kan man såklart räkna på höre uttag.
Men det skulle innebär att nivå 3 för en person med medianlön så är kassaflödesgränsen: 31’500
- Lön efter skatt: 29’000
- Kapital (1’000’000 * 3%) = 2’500
Nivå 4 med samma lön: 54’000
- Lön efter skatt: 29’000
- Kapital (10’000’000 * 3%) = 25’000
Ärligt talat börjar detta väl kännas ganska rimligt när man tänker på trappstegen?
Jag skulle dock justerat nivå 4 något uppåt kanske med tanke på att man troligen har högre lön.
Tänk på att siffrorna är efter skatt och de måste täcka allt. Altså så som att man hade hyrt alla boenden om man nu har sommarstuga och bostad.