Har du vunnit det ekonomiska spelet? 5 + 25 årsutgifter-principen

Vill påminna om tankesättet för er som vunnit det ekonomiska spelet i form av att ha sålt företaget, fått ett stort arv, tjänat pengar på aktier etc.

Det här är en modell (egentligen variation på Fyra-hinkar-principen) som jag har hjälpt fler än en person med. Notera att det inte är en perfekt lösning som alltid fungerar, utan den kvalar in som “tillräckligt bra” som man sedan kan bygga vidare på.

  • 5 års utgifter på ett bankkonto

  • 25 års utgifter i en 50 % räntor / 50 % aktier-portfölj (t.ex. basportföljen eller LYSA)

Teorin bakom är att en 50/50-portfölj (antingen t.ex. Lysa eller basportföljen) i genomsnitt över tid ska ge ca 4 % avkastning (=0,5 * 1 % + 0,5 * 7 %) per år över en 5-10 års period. Fyra procent på 25 års utgifter är 1 årsutgift om året i genomsnitt i avkastning. Det vill säga att man “fyller på” bankkonto med avkastning från portföljen. Det är inte riskfritt utan man tar en balanserad risk.

Fördelen när man satt upp ovan är att därefter kan man ta valfri risk med resten av sina pengar.

Räkneexempel (förenklat).

  • En årsutgift = 100 000 SEK
  • 25 års utgifter = 2 500 000 SEK
  • 4 % på 2 500 000 = 100 000 SEK

Om man har den här summan pengar brukar jag även rekommendera att boka ett möte med @RicardNylund (ricard.nylund@ricap.se) eller @HenrikTell (https://effektivff.se) som är duktiga finansiella rådgivare, samt @MoaD (https://molodi.se) som är riktigt duktig på skiften i livet utifrån ett beteendeperspektiv.

20 gillningar

Tack, en uppföljningsfråga där @janbolmeson:

5 års utgifter på ett bankkonto

Är tanken att leva på de pengarna och ibland fylla på kontot så nivån ligger runt 5 års utgifter?

Eller är det “kris-pengar” som man enbart använder om det blir en börskrasch och man inte vill sälja av något? Så länge marknaden är stabil kör man månads/årsvis uttag (vilket går att automatisera via LYSA vad jag förstår).

Finns det något RT-avsnitt om det här jag missat? :smiley:

1 gillning

Exakt så.

Att det är 5 års utgifter det är för att ha marginal de år som börsen är kass.

Nej, det kommer som en variation på fyra-hinkar-principen (egentligen bara två hinkar, buffert + mellanriskhink). Ska uppdatera den snart.

2 gillningar

Borde det inte döpas om till 17,5 + 12,5 årsutgiftsprincipen?

17,5 årsutgifter på bankkonton med ränta och 12,5 årsutgifter i 100% globala aktieindexfonder?
Blir samma som 5+25.

Eller egentligen bara 17,5 årsutgiftsprincipen. 17,5 årsutgifter på bankkonton med ränta och resten i breda aktiefonder. Då hålls det så enkelt som möjligt.

7 gillningar

Haha, ni är fantastiska, låt mig få fundera och återkomma… :joy:

Men kan vi inte hjälpas åt att utveckla den tillsammans?

11 gillningar

Jag tycker i praktiken det är lättare att ta månadsuttagen ur värdepappersbelåningen, och sedan nollställa belåningen varje gång man ombalanserar. Då slipper man hålla på och smådutta med att sälja varje månad.

5-årskontot är kanske en ersättning till det, man kan någon gång med några års mellanrum ombalansera/sälja och föra över pengar till 5-årskontot. Men jag tycker det blir krångligt med uttagsregler osv. Ska man fylla på 5-årskontot varje år, var sjätte månad, bara de år börsen gått upp med x% eller vad? “Skydda sig mot temporära nedgångar” behöver konkretiseras med någon form av uttagsregel.

Jag föredrar att se på alla tillgångar som en enda stor portfölj, inte som hinkar man skickar mellan. Hinkmodeller tycker jag är bra som en initial räkneövning för att se ungefär vilken risk som är lagom för en, men jag tycker bara det blir krångligt att följa den över flera år.

Så enklast möjliga:

  • 50/50-portfölj för allt (eller vilken balans man nu bestämt)
  • plocka ur värdepappersbelåningen för daglig/månatlig cashflow
  • ombalansera när
    • det är mer obalans än x%
    • skulden på värdepappersbelåningen är större än x kr.
1 gillning

Jag har den fördelningen nu.
42% i aktier.

Dock har jag inte kommit fram till hur stor årsutgift jag vill ha. Beroende på hur jag räknar så räcker pengarna 22-25 år och inte 30.
Jag har inte räknat in det som är bundet i huset som skulle kunna ge lika mycket om man säljer och flyttar till hyreslägenhet.
Eller byter ner mig och får loss 5-10 år därifrån.

1 gillning

Det svåra nu är låta bli att öka på aktieandelen.
Jag vill lägga in mer på börsen, men samtidigt så vet jag inte om det är värt risken.

2 gillningar

Det skulle även vara intressant att jämföra ovanstående med scenariot där man istället lägger 30 års utgifter i 100% aktier (LYSA eller basportfölj) och sedan gör uttag varje månad oberoende av hur börsen går. Hur hade jämförelsen sett ut om man till exempel “gått i pension” i augusti 2000 vs mars 2003 (alternativt maj 2007 vs mars 2009).

Det var bara en tanke som slog mig att när det gäller uppbyggnadsfasen så är vi många som följer principen att spara regelbundet, långsiktigt och brett oavsett om börsen går upp eller ned. Vad händer om vi tillämpar exakt samma princip i uttagsfasen? Vad jag är ute efter är att förstå om det finns något scenario historiskt där man har sådan otur med tajmingen vid pension att det är sämre att satsa på 100% aktier?

Jag förstår hela resonemanget kring “om man vunnit spelet, varför fortsätta spela” och att man ska kunna sova gott om natten. Det har också hela tiden varit min grundfilosofi, men jag försöker utmana den genom att analysera situationen där jag och min fru skulle ha sparat ihop motsvarande 30 års utgifter, dvs ca 30 KSEK * 12 * 30 = 10 MSEK. Om vi då börjar leva på avkastning och börsen samtidigt kraschar i stil med 2000 eller 2007, men vi bara fortsätter ta ut 30 KSEK per månad som att inget hänt och fortsätter så under lång tid. Hur stort är kapitalet då efter 5, 10 och 20 år i jämförelse med Jans 5 / 25 variant?

8 gillningar

@anon80171316

  1. Inflationen bör hanteras till viss del av räntan och till större del av aktiedelen.

  2. Med tanke på storleken på bufferten, 17,5 år, så kan regeln sättas till att påfyllning görs efter ett positivt år. Årsvis omviktning är rimligt för att minska administration.

  3. Eftersom det är så mycket räntor så kanske 35-45 år? Tanken är ju dock att personen vunnit och kan ha mer kapital som går att peta in. Ligger man på ett kapital som är exakt 30 årsutgifter tycker jag att man ska ligga på max 10 år i räntor, beroende på ålder och sparhorisont.

  4. Det är 17,5 års buffert. Kan tycka att det kan vara i högsta laget.

2 gillningar

Den här tråden rekommenderas:

4 gillningar

@anon80171316 , @Nightowl, @AllSeasonsPortfolio och @Daniel_Nilsson - säg att vi vill experimentera med de olika förslagen på tidsperioder och allokeringar enligt ovan hur gör man det enklast och bäst?

Monte-Carlo? Eller hur skulle ni gjort?

2 gillningar

Jag tar varje månad ut 1/60-del ur min 5-årsbuffert.
Jag flyttar varje månad till 5-årsbufferten ett belopp som baseras på min portföljs storlek och genomsnittlig återstående livstid för min åldersgrupp.
Det innebär att min månadsbudget varierar med kapitalets storlek, men betydligt långsammare än portföljen varierar.
Kapitalet kan alltså, om jag lever länge, ta slut innan jag dör. Men när kapitalet börjar sina har jag en tillräckligt stor pension för att kunna leva bekvämt de år som är kvar.

5 gillningar

Säkert sett det innan i annan tråd, men vilken tillgångsfördelning har din portfölj?
Hur ska du balansera om den kommande år?

P.S. Länken till @RickardNylund verkar inte fungera, saknar ett .se?

1 gillning

I det som inte är 5-årsbufferten har jag:
40% globalfonder
20% kontanter
15% Sverigefonder
15% guld
10% råvaror (i mitt fall skogsaktier och silver)

Jag balanserar om när någon del avviker mer än 10% eller 1%-enhet från målfördelningen
Vid större börsfall (>25%) har jag som plan att minska andelen kontanter något.

6 gillningar

Hur tar man höjd för humankapitalet i bufferten? Om man är rimligt ung, fortsätter jobba med hög lön och låg risk för arbetslöshet (hög efterfrågan som ökar strukturellt) känns det väldigt defensivt att ha 5 års utgifter på sparkonto, särskilt i ett inflationskänsligt läge. Ett sätt vore ju att hedga inflationsrisken genom att bibehålla hög belåningsgrad på hus osv, men känns fortfarande dumt att ligga så mycket i cash om risken att bufferten behövs är liten.

3 gillningar

Ni som har flera bostäder eller större belopp i semesterbostad, räknar ni dem utöver 30 årskostnader ?

1 gillning

Fastigheter ligger utanför i mitt fall som en sista kapitalreserv.

1 gillning

Bra tråd! Här finns mycket att hämta.

Dom där räntorna… Jag har nästan ingen exponering mot ränta. Om man nu skall börja på att jobba mot det vad köper man då? Lämpligen utanför Avanza då jag redan har en massa annat där. Bankerna har ju en del att erbjuda dock lite stelbent interface kan jag tycka men det spelar ju ingen roll om man bara skall ligga still.

Vilka instrument mot ränta kör ni andra med? Några tips till en räntenovis?

1 gillning