Jag läste precis att Marginalen bank är illikvid och har svårt att hedra sina obligationer. Om jag minns rätt så har några på forumet beskrivit dem som ett ställe att ha buffertkonto till hög ränta.
Nu verkar resultatet bli det omnämnda, bankkonto i nischbank blev en högrisksatsning där det kan bli svårt eller långsamt att ta ut pengarna.
Är någon här drabbad?
Får tacka för informationen. Gjorde en klassisk bankrun. Tömde buffertkontona på runt 140K. Det får gå till SBAB. Får se om det blir stoppad. Men annars finns ju insättningsgarantin.
Så länge man ligger under gränsen för insättningsgarantin (f.n. på 1.050.000 per kontohavare och institut) och har något av dessa kontotyper: Marginalen Bank Bankaktiebolag - Riksgälden.se (riksgalden.se)
Så skulle jag inte oroa mig i dagsläget. Jag har ett väldigt diversifierat sparande och har aldrig alla mina ägg i samma korg. Skulle det gå i skogen så hanterar vi det och får hitta andra sätt att sköta den delen av vår ekonomi.
Om ditt konto omfattas av garantin har du rätt till ersättning motsvarande det belopp du satt in inklusive ränta fram till konkursbeslutet eller beslutet om att garantin ska träda in. Beloppet är upp till 1 050 000 kronor per person och institut. Om ett konto är öppnat i två eller flera personers namn räknas varje person för sig. Din ersättning påverkas inte av om du har skulder till banken eller institutet.
Jag och min fru Emelie använder Marginalen som en del i vår vardagsekonomi och även för buffert. Det finns beskrivet i tidigare trådar. Då min FIRE-plan i dagens penningvärde kräver ett maximalt saldo om lite mer än 3.3 msek på fasträntekonton så överstiger det gränserna för insättningsgaranti, men det är hanterbart.
Har hittills inte sätt något tecken på problem i mina dealings med banken (har varit kund i drygt 14 år), men man ska aldrig säga aldrig.
De blir nog uppköpta, om de inte förlorar banklicensen pga det här. FI hade granskat de i 2 årstid.
Nyckeln här är diversifiering. Man ska inte ha alla konton på samma bank. Det skiljer 0,25% på den rörliga räntan mellan SBAB och Marginalen. Risken att SBAB går i konkurs är ju betydlig lägre än Marginalen. Jag minskar risken och flyttar allt.
Jag läste lite om bakgrunden. Fyra kunder som också har någon sorts relation till varandra, har tillsammans haft stora insättningar i banken. Om dessa fyra kunder skulle dra ut sina pengar samtidigt så skulle de vid någon punkt kunna ta ut 77% av bankens tillgängliga pengar.
Eftersom banker både har insättning och utlåning så krävs det att endast en liten andel av insättningarna tas ut samtidigt för att de tillgängliga pengarna tar slut.
Genom att informationen nu har blivit publik så blir man nog som kund tvungen att anta att det här redan har hänt, och en bank run är då igång.
Nej, fyra företag som alla har kopplingar har finansierat sin kreditverksamhet via Marginalen bank, dvs Marginalen bank har haft en för koncentrerad utlåning till alltför kopplade aktörer.
Jag skulle nog inte kalla det för att man inte hedrar sina obligationer, då detta handlar om AT1 vad jag förstår. De som köpt kanske sitter och är förvånade att den oändliga löptiden inte blev minimala 5 år som de hade hoppats, men detta är ju hela idén med AT1-obligationer. Det är upp till utställaren att bestämma hur länge man låter dem fortlöpa, och dessutom riskerar de få rejält nedskrivet värde om kapitaltäckningskrav underskrider barriärnivåer (vars ökade risk jag antar föranleder det låga värdet just nu).
Sant där, obligationerna har ännu inte nått sin fulla löptid.
Ändå handlas de nu till endast 7 öre per krona. Jag skulle säga att det motsvarar att obligationsmarknaden bedömer att det är hög risk att utställaren inte kommer kunna betala ut.
Om de mot förmodan har möjlighet att betala så kommer de som idag köper en sådan obligation att kunna få tillbaka 14 ggr insatsen, en vinst på över 1300%.
Som sagt, full löptid är oändlig, så den kan inte nå full löptid och begreppet betalningsinställning på en AT1 är komplicerat eftersom det är preferensaktie på maskerad. Ett sjunkande nominellt värde kan bero på att marknaden misstänker att utställaren kommer låta den fortlöpa utan återköp och ser bättre investeringsmöjligheter i andra papper och därför tar förlusten för att komma ur, det finns klausuler om att kupongbetalning är upp till utställaren i vissa situationer och att man tror att det kan bli aktuellt under några år, samt att barriärnivå nås så att FI framtvingar konvertering till eget kapital. När t.o.m svenska storbanker kan tappa 10% i nominellt värde på AT1-obligationer med 6-7% i kupong så inser man hur extremt känsliga dessa obligationer är på små kreditaktörer där långt större risk föreligger.
Definitivt en intressant lottsedel.
Jag har en fundering. Omfattas den statliga insättningsgarantin även av upplupen ränta eller garanteras endast insatta medel samt redan utbetalad ränta?
Det spelar ju inte så stor roll, men har viss principiell betydelse. Typ, garanterar staten även utlovade åtaganden eller endast effektuerade åtaganden.
Men vad händer om de går igenom en rekonstruktion? De kan ju vara “nästan i konkurs” ett bra tag utan att faktiskt gå i konkurs. Och under den tiden ha rejäla likviditetsproblem. Vilket de iofs också kan ha även utan att gå i konkurs eller vara under rekonstruktion.
Och med insättningsgarantin är det nog lite byråkrati för riksgälden att besluta om huruvida den ska träda in eller ej #utredning. Och väl beslutat så kan det ändå ta 7 arbetsdagar innan det exekveras på.
Buffert har man således spridit på flera aktörer. Vill man vara lagom paranoid skaffar man ett konto i Santander (norska insättningsgarantin), Lunar (danska insättningsgarantin), Revolut (Litauen ?) och valfri svensk bank. På så sätt diversifierar man sig mot flera nivåer av inkompetens.
Vad skulle en konkurs innebära för oss som bara har lån i Marginalen Bank?
Jag hittade det här på Google:
Vid en konkurs så kan troligtvis banken sälja lånet till en annan bank som är intresserad att ta över.
Portföljen med lån köps av en annan aktör så du får en ny logga på inbetalningsavin.
Som jag förstår det så är det för en svensk bank i så fall en så kallad resolution som kan bli på tapeten och även i resolution gäller insättningsgarantin. Blir det en “bail-in” så kommer fodringsägarna med lika rätt bli av solidariskt av fodringarna på banken, dvs i det här fallet om en enskild kontoinnehavare har mer än 1.050.000.
Men om du behöver pengarna idag eller imorgon, och det tar en vecka att få pengarna, så duger det inte ändå, vilket var min poäng. Jag pratade alltså aldrig om att man inte skulle få sina pengar. Bara att det kunde ta längre tid än man hade lust och/eller möjlighet att vänta. Det är ändå en buffert vi pratar om. Även om insättningsgarantin skulle kicka in kan det ändå ta en vecka, givet att riksgälden tar beslut samma dag vad-det-nu-är händer.
Att diversifiera sig mellan 3-4 olika aktörer med respektive olika institut för insättningsgaranti minskar risken att alla pengarna blir låsta samtidigt enormt.
Jag har som sagt inte alla min ägg i en korg. Jag klarar mig i månader med det som finns på andra banker, YMMV.
Marginalen är svåra att ersätta då de dels erbjuder riktig bank samt gemensamma sparkonton (både rörliga och fasta) med bra ränta. För den som satt hela sin buffert där eller har det som enda bank blir ju läget helt annorlunda.
Hade majoriteten av likviderna där. Så det blev att flytta. Men sen är det dåligt omdöme av Marginalen och därför flyttar jag. Man ska inte belöna sådant beteende.
Så vid en konkurs så förlorar samtliga långivare sitt kapital förutom de som har ett saldo på kontot under insättargarantin. Och insättargarantin är backad av en fond som bankerna, genom årliga avgifter till staten, har fått bygga upp. Så aktieägare och samtliga obligationsinnehavare, oavsett typ av obligation och även kunder med större saldon förlorar sitt kapital om det behövs för att täcka förlusterna. Shit, vad hände med att ’skattebetalarna alltid tar förlusten’ i banker?
Banker är företag. När företag konkar eller rekonstrueras så tar investerare och ägare förlusten, det är det som är hela anledningen till att man får ränta och avkastning till att börja med. Om jag kan få 9% i kupong på en obligation till Marginalen bank så är jag naturligtvis fullständigt medveten om att det kommer med en rejäl risk att allt kapital kan förloras och att staten inte kommer täcka förluster.
Det som finns kvar av värde i företaget används för att täcka skulder i den ordning som obligationssäkerheter och lånepant föreskriver (säkerställda obligationer/lån {icke säkerställda, kundfordran}). Den enda skillnaden mot när andra företag konkar är att staten täcker upp fordran för privatpersoner upp till insättningsgarantin på sparkonton (samt om det är systemkritiskt så kan staten gå in och helt enkelt ta över banken som i fallet Nordbanken/Gota bank).
