Hej på er! Jag har lätt för att spara och har lite olika sparanden som jag sparar i regelbundet. Har en lagom stor buffert som är tillgänglig inom ett par dagar, dessa rör jag heller aldrig. Dessvärre har jag ett beteendeproblem som leder till att jag aldrig har en bekväm summa kvar på lönekontot. Hade gärna haft ett par tusen som extra gardering med det går magiskt nog jämt upp istället. Brukar inte slösa men kan lätt slänga in lite extra på lysa eller hamstra pasta 
Egentligen tror jag att det grundar sig i ett bristtänk. Med risk för att bli flummig har jag ett djupt rotat bristtänk kring pengar som gör att jag får obehag av att ha pengar tillgängliga. “Om det finns pengar kvar så har jag gjort fel/missat något så nu är katastrofen nära”. Det räcker med att switcha över till lysa så är ångesten borta. Dessvärre leder detta till att jag upplever mig som konstant pank, vilket ju inte ens är sant. Detta ökar bara på mitt bristtänk och så är karusellen igång.
Någon som känner igen sig? Någon som har bra tips på hur jag står ut med obehaget när jag bryter vanan, så jag jan låta pengarna vara kvar på lönekontot? Jag inser ju att mitt liv skulle kännas så mycket rikare och rofylldare om jag slapp lura mig till pengaångest hela tiden, bara för att sedmentera ett osunt tänk.
Är jag helt knäpp? 
Mitt tips är isåfall att ha ett till konto på samma bank, tex e-sparkonto, galet lätt att komma åt om du behöver, till en början kanske det behöver heta något med spar för att lura hjärnan lite, sen byta namn till något annat som inte förknippas med “sparande”, tillslut borde hjärnan vara med på tåget och du kan ha kvar pegarna på lönekontot istället om du föredrar det. Beroende på hur du fungerar så kanske planera för att använda en liten slant av det varje/varannan vecka (vad du nu råkar tycka är lämpligt för dig) bara för att få hjärnan att förstå att det inte är hemskt med pengar som ligger lättillgängligt / används.
Hjärnan är väldigt lättlurad många gånger och oftast krävs det väldigt små insatser för det om man bara vill.
Jag ger mig själv veckopeng. Sätter över summan x antal veckor på ett annat konto direkt vid lön och sedan för jag tillbaka pengarna automatiskt varje måndag.
Så ”pank” varje söndag och det kan vara hur mycket pengar som helst på veckopengskontot utan att jag noterar det 
Hahaha! Ja, det kanske inte skulle vara fel. Automatisk överföring varje måndag.
Klokt! Bättre att utgå ifrån att jobba med än emot…
För dagligvaror har vi ett konto med en fast summa varje vecka. På söndagar för vi över en fjärdedel som vi satt av varje månad. Om det blir något kvar en vecka går det till nästa månads inkomster (ofta till sparande/investeringar). Det fungerar bra för mig så att jag inte shoppar loss över budgeten. En vecka är enklare att överblicka än en månad. Sedan har vi motsvarande periodiseringar för övriga utgifter, men störst skillnad gjorde nog dagligköp för att få koll på pengarna.
Vet inte om jag förstår detta. Om du har pengar kvar så har du väl ingen brist?
Hmm. Jag har bara det jag behöver på lönekontot och sparar en del på ett annat konto på banken, så jag har pengar till större inköp. På huskontot sätter vi in lite mer än som används så det blir en buffert tex för högre elkostnader på. Vintern. Man kan ju lägga upp det på olika sätt hur man gör det med sina konton men tänker att det du beskriver kanske inte har med just bankkonton att göra.
Om du försöker gå till roten med det du upplever som ett problem:
- är problemet att du konsumerar alla pengar om det finns pengar? Vad köper du för detta, ger det dig glädje?
-eller är problemet att du inte unnar dig att köpa saker du vill eller önskar?
Jag tycker att det är ganska bra att Ha ganska lite pengar på lönekontot som jag vet att jag kan förbruka om jag vill. Blir det pengar över kan jag spara eller investera dem i slutet på månaden.
Tja, jag har ju pengar. Dock har jag inte tillgång till dem när jag behöver dem och jag har konstant ångest för extrautgifter 
Jag shoppar inte gärna, hatar affärer och tycker om att hålla livet lite basic. Däremot tycker jag om att swisha lysa, hahaha! Jag kan spendera pengar på sånt som ger mig glädje, utan problem. Däremot får jag ångest just av att ha pengar. Jag är uppfostrad till ett bristtänk och att det är allmängiltigt att “såna som mig” ska vara fattiga. Nästan som att jag gör mina föräldrar besvikna om jag har god ekonomi. För då gjorde de fel med sina pengar…
Jag har själv god ekonomi, men det känns bara ok om det inte påverkar mig. Är pengarna investerade är de ju inte tillgängliga och hag kan leva i illusionen att jag är pank.
Jag är nöjd med mitt sparande och mina konsumtionsvanor, men hade velat tillåta mig att ha en slant säkerhetsmarginal på kontot. Men det ger skitmycket ångest… (Pinsamt, men så är det).
Spännande att du kommer till insikt om dig själv 
. När jag var liten levde vi från barnbidrag till barnbidrag och skulle man handla nåt.fick man snällt vänta till barnbidraget…
Hur skulle det kännas att ha extra pengar på ett separat konto på samma bank? Jag har alltid väldigt lite pengar på lönekontot efter att räkningarna är betalda. I nuläget har jag 388 kronor där (vi har gemensamt matkonto på annat kort) . Men lägger över pengar till Vardagsbuffert som kan gå till dyrare klädinköp,. Frisör, optiker, gymkort etc där utgifterna inte kommer regelbundet . Så det finns alltid pengar men inte på lönekontot. Gjorde upp systemet för att spara mer men kanske passar sig oxå?
Två tips i kombination:
-
Skaffa ett sparkonto med ränta och sätt undan en buffert. Då har du säkra kontanter som är lagom lätta att komma åt, samtidigt som det känns som ett sparande eftersom det ger lite ränta (om än försumbar).
-
Skaffa ett kreditkort för alla dina vardagsutgifter. Då vet du alltid i god tid vad du behöver betala i slutet av månaden tillsammans med övriga fakturor och har alltid utrymme för löpande utgifter.
(Nr. 2 förutsätter ju att man kan hantera ett kreditkort dvs alltid betala hela fakturan och inte tappa kontroll över utgifterna.)
På detta sätt kan man alltid vara fullinvesterad men ändå känna att man kan köpa vad man behöver.
Räcker att spara ett mindre belopp ”swishpengar” på lönekontot (alltså INTE avsett till Lysa 
) och kanske lite reservkontanter i plånboken ifall man hamnar i en sådan situation.
Rent psykologiskt brukar tipset i allmänhet vara att öva på att stå ut med det som gnager och inte ge obefogad oro rätt genom att ge efter för den…
Kanske skulle du dock må bättre av att ha en tydlig budget och regler nedskrivna som du kan titta på och påminna dig om varje gång du tappar känslan för ekonomin. Så att du vet att det är helt enligt plan att du har tex 3000 kronor kvar och att du har en regel som säger att du måste vänta till den 24e innan du sätter över kvarvarande pengar till Lysa.
Jomenalltså, jag känner igen mig i det här. Håller med om att det nog är ett bristtänk.
Jag har provat alla möjliga sätt med olika konton och föra över lite i taget etc, men det har inte hjälpt mig att komma tillrätta med känslan av brist…
Men nu håller det på att förändras. 
Jag har tränat på att ha kvar en lite större summa på kortkontot än jag behöver, och jag har höjt beloppet lite i taget, kanske för att vänja mig. Det har egentligen inte varit en medveten strategi, men ditt inlägg fick mig att inse att det faktiskt har funkat bättre för mig nu. Jag känner mig ”rikare”! 
Det kanske inte funkar för dig, men om du vill testa så kan du börja med att ha kvar summan på kontot som är avsett för månadens utgifter, plus exempelvis 2000 kr ”buffert” som är tänkt som golv. De ”ska” vara kvar när nästa lön kommer. Men det är såklart dina pengar och kan användas vid behov. Tanken är att du höjer ”golvbeloppet” lite i taget så att du känner dig bekväm med det. Se det som en träning i att tänka på ett annat sätt!
Lycka till! 
Jag försöker hålla brukskontot/lönekontot på 50k-100k. Där är jag bekväm ifall jag vill köpa något häftigt eller får en oväntad kostnad. Överskott går till börsen, jag har altså inget “buffertkonto”.
Jag kör med kreditkort. Då kan jag köpa det jag vill utan att ha pengarna på kontot. Jag betalar tillbaka när nästa faktura kommer vilket gör att det inte blir någon skuldränta. + att jag får cashback.
Jaf är då tacksam för slla svar, tips och inte minst att höra att det finns andra spm tampas med liknande hjärnspöken. Troll spricker i ljuset och det känns jätteskönt att ventilera detta. Jag hoppas att jag kan utsätta mig fö ångesten att låta en dlant vara kvar på kontot. Nu har kommit med många bra tips, men just nu jar jag landat i att jag vill jobba med ångesten. Min värdering är att känna mig rik och kapabel att hantera vardagskriser, och “överflöd” på lönekontot är i linje med känsla av överflöd. Jag ska genomföra en utmaning att behålla ett par tusen på kontot. De får absolut användas vidbehov, men syftet är att de ska ligga tillgängliga för “annat”, dvs wj investeringar eller liknande.
Tack gör tips och pepp!