Hej!
Jag har funderat på hur man egentligen bäst sparar till konkreta saker, inte bara “ett buffertkonto”.
Till exempel: om man vill köpa en ny cykel, dator eller resa – hur håller ni koll på vad det faktiskt kostar och när det är smartast att slå till?
Jag upplever själv att bankappar mest visar hur mycket jag sparat, inte hur nära jag är det jag vill köpa. Jag har flera gånger börjat spara till något, men sen glömt bort det eller köpt till fel pris.
Så jag är nyfiken:
Har ni ett system eller verktyg för att hålla reda på priser, kampanjer eller målsparande?
Vad funkar bäst för er när ni försöker nå ett specifikt sparmål?
Vad hade gjort det enklare att lyckas med det?
Jag vill bara förstå hur andra tänker kring det här, både för vardagsköp och större mål.
Jag kör med olika buffertkonton för framtida utgifter, exempelvis bil, resor och bostad. Där avsätter jag en summa varje månad som är i linje med vad vi tycker är värt.
När det sedan närmar sig att spendera brukar jag använda mig av exempelvis google flight för att hitta prisvärda destinationer för de veckor vi vill resa. skriv bara in flygplats så får du upp en världskarta med vart du kan åka.
Smart sätt att göra det på. Jag gillar idén att döpa kontona efter mål, det gör sparandet mer konkret. Gör du det via din bankapp? Tror nämligen inte att det går på min (Nordea).
Upplever du att det blir enklare att faktiskt nå målen när du har dem separerade på det sättet, eller blir det mest en mental påminnelse?
Varför kopplar du hur du sparar till att du köpt till fel pris? Köpet kan göras med vilka pengar som helst och är inte hur det påverkar att du köper vid fel tillfälle.
Givetvis kan du inte utföra köpet innan du har pengarna (eller krediten, vilket jag inte rekommenderar). Men när du väl har pengarna så väljer du hur/när du köper. Spelar ingen roll vilket konto du hade när du sparade
Jag avsätter inte speciellt eller på eget konto. Jag sparade och när jag väl hade eller behövde något köpte jag det från samma sparande som allt annat.
Hade jag inte varit den typen så hade jag nog helt enkelt startat ett nytt konto där en vissa summa sätts in varje månad, tills jag hade nog för att köpa prylen det gällde.
Sant, det är en bra poäng. Jag tänker nog mer på situationer där man sparar till flera större saker samtidigt, säg en cykel, en bil och en laptop.
För enkelhetens skull: du har nått 50 % av sparmålet för alla tre. Alla kostar mycket pengar, men priserna rör sig hela tiden. Om cykeln plötsligt reas ut med 20 % känns det ju rimligt att slå till där först och tillfälligt pausa bilsparandet.
Så för mig handlar det inte bara om hur man sparar, utan hur man prioriterar mellan olika mål beroende på prisförändringar och kampanjer. Jag har inte hittat något smidigt sätt att hålla koll på det, så jag är nyfiken på hur andra gör.
Makes sense! Har du någonsin känt att det blir lite frustrerande om en annan pryl du också sparar till plötsligt reas ut, men pengarna “sitter fast” på fel konto? Eller håller du dig alltid strikt till planen oavsett prisändringar?
Jag har lyxen att jag redan sparat länge och har mer än bara bufferten, så jag behöver inte prioritera.
Min i ditt fall så måste du fundera på vilken ordning sakerna måste köpas in.
Exempel:
Du behöver
en skäggtrimmer för 500:-
En cykel för 6000:-
En bil för 250000:-
Om du sparar till bilen först så lär det ta lång tid innan du kan köpa trimmer och cykel. Köper du inte trimmer behöver du kanske besöka frisören oftare och du förlorar pengar på det. Då kanske trimmer ska ha högre prio. Köper du cykeln innan bilen så kanske du även där spara pengar på bussresor och får motion. Köpa cykeln efter bilen är kanske inte meningsfullt då den kanske bara står och samlar damm då du kör bilen istället.
Jag har också ett gäng konton till olika syften som jag pytsar in pengar på varje månad. ”Semester”, ”Tandläkare”, ”Bilkonto”, ”båtkonto”, ”Huskonto” för reparationer / renovering osv.
Då finns det alltid en slant om (när) något händer och man behöver inte nalla av det riktiga buffertkontot.
Denna typ av korttidssparande är enligt mina erfarenheter ett bra sätt att bygga krockkuddar runt sin ekonomi. Dessutom vänjer man sig vid att leva på det som blir kvar eftersom dessa pengar försvinner från min ordinarie bank så fort lönen kommit in.
Visst har det hänt att jag lånat lite pengar mellan dessa konton, t ex om semesterkassan sinat lite, men det kan man justera senare.
Nyligen tog min sparbank (Ikano) bort möjligheten att namnge sina konton vilket resulterade i att jag bytte bank då det blev väldigt oöverskådligt med bara kontonummer.
Varje år gör jag en grov överslagsräkning av dessa kostnadsposter och justerar beloppen lite (oftast uppåt pga inflationen). Samma vid löneökningar så att sparkvoten är densamma.
Om något konto samlat på sig ”onödigt mycket” brukar jag slänga in överskottet på börsen, dvs mitt långtidssparande.
Självklart beroende av hur stora beloppen är så har jag märkt att det kan vara lite farligt att budgetera inköp efter hur mycket man har på kontot.
Bara som ett exempel: Har man 17.000 öronmärkta på mobilkontot (nuvarande mobil kanske hållit ihop längre än man räknat med) så är det nog lätt hänt att man köper senaste iPhonen eller liknande istället för att kolla in billigare eller begagnade modeller.
Dvs, hade jag köpt en mobil för 17.000 om jag inte haft dessa pengar liggande? Troligtvis inte. Köper jag en billigare mobil kan jag slänga in resterande pluringar på mitt ISK.
Jag är för snål för att det ska vara ett problem. Sparar bara 300kr per månad för mobil, så tar rätt länge att komma upp i kostnaden även för en äldre modell.
Sen måste jag inte bränna allt på kontot, nya mobilen kan ju gå sönder precis efter garantin gått ut.
Jag gör nog tvärtom.
Har buffertnödkonto som jag u princip inte rör (5 månders utgifter).
Sen investerar jag fast % av inkomst.
Resten får räcka till det som behövs. Om det finns pengar till semester, cykel mm så finns det om inte så dra jag ner på annat så att det finns.
Dvs jag sparar/investerar först, betala alla måsten och det som är kvar väljer jag att antingen lägga på nöjen/extra kläder/annat som inte är måsten eller så hoppar jag över dessa och lägger på semester/cyckel mm
Imponerande struktur, du låter nästan som din egen privatekonomi-AI. Tycker det är intressant att du nämner att du ibland lånar mellan konton. Ser du det som en del av planen (att vara flexibel mellan mål) eller mer som ett undantag när något oväntat händer?
Jag tänker att just där kanske många tappar kontrollen, när flera mål börjar “flyta ihop” över tid.
I mitt hushåll används Excel för att hålla koll på målsparande till 3+1st olika ändamål (fördelat på 2st bankkonton);
Buffertkontot. Där vill hushållet alltid ha X kr. Om det är lägre så går månadssparande dit. Om fullt så går månadssparandet till nästa punkt. Bufferten är av karaktären - endast till för oförutsedd utgifter som förhoppningsvis sällan inträffar. Ren trygghetsfaktor.
Målsparkontot. De tre ändamålen som är “nästa bilbyte”, “nästa semester” samt “nästa husrenoveringsgrej”. Till var och en av dessa finns ett takbelopp (när det beloppet är uppnått så hamnar det på de andra två. Individuellt belopp/spartakt också. Om alla tre är fyllda så rinner allt månadssparande vidare till tillväxthinken på börsen, obs! några år från att kunna inträffa i skrivande stund). Bokföringen av dessa tre sker i Excel.
I praktiken är det mesta automatiserat och sker med en överföring från lönekontot till målsparkontot. De olika sparmålen har lite olika sparhorisont och förstås olika takbelopp. Det är alltså en mental/virtuell bokföring. Försöker hålla isär beloppen så att inte nästa husrenoveringsgrej använder kapitalet som ska gå till nästa års semester… som i sin tur gör att kapitalet till nästa bil inte finns där när vi vill byta bil.
Nu frågar en kritisk vän;Varför i hela friden gör ni så många mentala kullerbyttor och kan ni inte bara leva livet med en buffert och använda den för utgifter som kommer periodiserat och istället bara fylla på bufferten hela tiden?
Det är faktiskt för att likviditeten i hushållets ekonomi upplevs så svag, att hushållet inte litar på att nysparandet kommer matcha användningen av kapitalet.
Eller annorlunda uttryckt; För att vi vill bara spendera pengar vi har sparat ihop. För det får oss att vara lite försiktigare med att spendera pengarna.
Eller annorlunad uttryckt; för att det här skapar ordning och trygghet i hushållets ekonomi och det funkar för oss.
Så just idag (och förmodligen en lång tid framöver) kommer vi ha ett månadssparande där X går till bundet sparande (amortering på bolån), Y går till målsparande på bankkonto och Z går till investering på börsen i “tillväxthinken” där sparhorisonten är 20+ år i nuläget.
Det skruvas lite på fördelningen titt som tätt efter diskussioner i hushållet… Men det här är den minst dåliga modell vi kunnat enas om
Det här är den strukturerade beständiga delen av sparande i hushållet, sen upprättas ibland ett målsparande för en mindre utgift om det till exempel ska köpas en villhöver-pryl eller liknande som kan vara svårt att svälja med hjälp av vanliga “löpande utgifter”.
I framtiden är spaningen att det kommer finnas mer likviditet och då avtar förstår behovet av den här strukturen till stor del.
