Vardagsekonomisk mikroloop

Vardagsekonomi
1

Jag har funderat mycket på hur vi ska gå från lön till lön till mer av ett flöde av pengar med bättre koll på vad som kostar vad.

Tidigare har vi haft (som jag tror 95% av alla svenskar har) lön till var sitt lönekonto och betalat alla räkningar när lönen kommer. Till detta ligger månadssparande som dras dagen lönen kommer. Buffert och utgifter hanteras med pengarna som ‘blir över’. Jag tycker det är svårt med denna setup att få en känsla för vad vi faktiskt lägger på vardagliga utgifter som mat/hygien och uteluncher etc och det stör mig att jag måste tajma fakturor med detta system. Det är också lätt att utgifterna ökar snabbt med inkomster och man får ‘lyxiga’ månader bara för att det råkar vara färre fakturor just den månaden osv.

Min nuvarande bild av hur man ‘borde’ lägga upp det är:

Alla inkomster och fakturor direkt till buffertkonto (av praktiska skäl kommer vi tills vidare behålla lönekonto och flytta manuellt när vi får pengar). Månadssparande ligger kvar som dom är nu (dras direkt efter lön). Från buffert ligger en överföring/vecka till gemensamma och individuella betalkonton som används till framförallt mat/hygien/kläder.

Tanken här är att det är enklare att laborera med vad mat och löpande kostnader verkligen ligger på, att det blir tydligare separation mellan vad vi tjänar och vilka utgifter vi drar på oss och att man kan registrera fakturor för betalning när dom dyker upp i banken (på sikt automatiskt).

Husets utgifter (lån/el/försäkring) ligger på ett separat buffertkonto sedan länge, det får vara kvar eftersom det är en viktig utgiftspost som är bra att separera.

Några tankar? Hur har ni designat er mikroloop?

2

Du tycks ha två helt olika problem. Det första är att du inte verkar ha koll på var pengarna tar vägen, och det andra är att du ligger och kör på marginalen; råkar många fakturor komma samtidigt kan det bli så att et inte råkar finnas tillräckligt med pengar på kontot.

Lösningen på det första är att bokföra era kostnader. Exempelvis varje månad tar ni fram alla era transaktioner från alla konton och skriver ner i något excelark eller bokföringsprogram, och kategoriserar i de grupper som ni anser vara relevanta; exempelvis mat, hygien, utelunch, godis, hemelektronik, inredning, transport, etc.

Lösningen på det andra är att helt enkelt ha en buffert, dvs lev inte upp era pengar från månad till månad.

Jag har löst det ungefär såhär:

Konton för vardagsekonomin

Katastrofbuffert
Jag har en extra buffert som är separat på en annan bank med 100k på. Den har jag inte rört på typ 4 år. Jag kallar denna för “katastrofbuffert”. Om jag skulle behöva röra den utan att något exceptionellt och oplanerat inträffar skulle jag se som ett stort misslyckande. Eftersom detta ligger på en separat bank ser jag aldrig dessa pengar och det finns inget kort kopplat till den banken och inte heller internetbetalningar.

Buffert
På mitt lönekonto, som utgör min primära buffert, kommer lönen in en gång i månaden och månadsspar, hyra, amortering, el, försäkringar etc. dras på autogiro från detta konto. Jag har ett kort kopplat till detta konto, men det använder jag inte utan det ligger hemma - enbart att använda i nödfall. Detta är ju en buffert. Minsta belopp att ha kvar på detta konto när lönen kommit och allt dragits är också 100k. Eftersom det är 100k där så kommer hyra, amortering, elräkningar, försäkringar, etc. kunna dras utan hänsyn till någon form av timing, och även om lönen skulle utebli så räcker detta konto kanske i 5-6 månader. Detta fungerar även utmärkt för att periodisera utgifter som inte kommer varje månad, utan t.ex. kvartalsvis.

Konsumtionskonton
Ett separat konto för min privata konsumtion, och ett annat separat konto för gemensam konsumtion i hushållet. Två separata konton, med två separata kort. Allt detta på en tredje bank avskiljt från de två första. Och så klart ett extra (tredje) buffertkonto (“Periodiseringsbuffert”) här som jag förklarar syftet med nedan.

Vid löning (inget behöver göras!)

  • Pengar kommer automatiskt in på lönekontot
  • Alla boendekostnader / försäkringar och fasta utgifter dras automatiskt
  • Månadssparandet dras automatiskt

Månadsavstämning

  • Om det finns mer än 100k på lönekontot, för över överskottet till det tredje buffertkontot ovan.
  • Från det tredje buffertkontot; flytta över 5k till det gemensamma kontot
  • Från det tredje buffertkontot; flytta över så att det finns exakt 4k på mitt privata konsumtionskonto. Detta är min månadsbudget att spendera. Är den slut så är den slut.
  • Bokför hela månadens utgifter i ett program

Syftet med det tredje buffertkontot är att hantera periodisering. Vissa månader blir det ett stort överskott, andra ett underskott. Men eftersom alla pengar som finns på det tredje buffertkontot är ditflyttat efter att de andra buffertarna var fulla och efter månadssparande, så är denna avsedd helt till konsumtion. Om jag märker att detta konto minskar i värde månad efter månad så behöver jag minska på min konsumtionsbudget. Om den tvärt om skulle öka månad efter månad så kan jag tillåta mig själv att öka min konsumtionsbudget. Men eftersom jag alltid ser till att det (för närvarande) är exakt 4k vid varje månadsslut där, så har jag alltid lika mycket att röra mig på även om det vissa månader de facto kommer in mer eller mindre pengar - eftersom periodiseringsbufferten jämnar ut detta.

Motiveringar

  • Allt går automatiskt, utom de tre enkla regelstyrda momenten under “Månadsavstämning”.
  • Jag vet exakt hur mycket jag har kvar att röra mig på, jag tittar bara på mitt konsumtionskonto.
  • För gemensam konsumtion kikar man istället på det gemensamma kontot
  • Även om min månadsinkomst varierar (jag har rörlig lön) så har jag alltid samma budget att röra mig på
  • Även i situationer när inkomsten helt skulle utebli, kommer fasta boendekostnader och försäkringar fortsatt kunna betalas i nästan ett halvår enbart baserat på de 100k som finns på transaktionskontobufferten utan att jag behöver lyfta ett finger. Sedan finns det 100k extra att tillgå (katastrofbudgeten).
  • Periodiseringsbufferten gör att jag, även i det fall att inkomst helt skulle utebli, kan fortsätta leva på precis som vanligt i flera månader. Under denna period hinner man anpassa sin konsumtion.

Vardagliga saker så som att torktumlaren gick sönder och jag så klart ville köpa en med WiFi (!), och att bostadsföreningen gav en bra grupprabatt på att installera laddbox om de tog alla parkeringar samtidigt, hanterades utan problem med den vanliga bufferten utan att katastrofbudgeten behövde röras. I övrigt: handla för fasiken inte saker på kredit/räkning. Handla med kortköp från rätt konto, så blir det inget timingproblem eller surprise när alla fakturor man inte tänkta på förfaller samtidigt.

Mycket text, och kanske att ta in, men egentligen är det bara tre enkla regler en gång i månaden och att bära med sig två kort i vardagen; ett för privata inköp och ett för gemensamma. Du behöver aldrig vara orolig att de viktiga dragningarna kommer misslyckas pga timing, och du vet hur mycket du har att röra på dig; vilket är lika mycket varje månad alltid. Rycking inkomst spelar ingen roll, och du klarar dig även i flera månader utan inkomst alls. Periodiseringsbufferten växer idealt lite varje månad, så att man kan ta ut extra under t.ex. semestern (dvs man periodiserar ihop den under året och har årlig semester = egentligen bara en periodisering).

6 gillningar
3

Tack för en utförlig beskrivning! Ska ta in och inspireras av den :slight_smile:

Jag tror den modellen jag tänkt mig i princip fungerar likadant och på sikt om det funkar bra tänkte jag flytta lönen till att landa på rätt konto direkt. Är inte riktigt där att jag behöver eller ens kan ha flera buffertar à 100k principen blir ungefär samma. Pengarna på privata och gemensamma betalkorten är dom pengarna man har att röra sig med given period och beror inte på ryckig inkomst.

Jag gillar att ha det per vecka, mest för att det blir ett naturligare tempo med hur vi lever vårt liv vecka till vecka. Månad är en så godtycklig tidsindelning i sammanhanget…

Att bokföra alla transaktioner är lite längre än jag vill/känner behov av att göra. Jag vill mest få bättre koll på löpande utgifternas magnitud och motverka att högre inkomster av slentrian leder till högre utgifter.

4

Jag tänker lite likadant som @Erik fast enklare. Jag accepterar att kortkontot är “i flux” första veckan efter löning, det vill säga att jag inte riktigt vet hur mycket som kommer finnas där förrän alla räkningar är betalda. Håller också med honom om att det är två olika problem du har. Har du testat appen Zlantar? Den kan hjälpa dig att hitta vart pengarna tar vägen.

Jag är särbo med egen ekonomi. När vi bodde tillsammans så hade vi ett gemensamt matkort som vi förde över till men det var inga stora skillnader.

Lönekonto/transaktionskonto

Lönen kommer in och räkningar betalas från detta kontot. Alla räkningar som går har jag på autogiro. I början av månaden, en vecka efter löning, ser jag till att detta kontot innehåller 200 kr per dag som är kvar till nästa löning, plus större utgifter som jag redan känner till ska komma. Allt som blir över går i första hand till att fylla på bufferten (om den sjunkit), i andra hand till att betala av mitt billån, och i tredje hand till pensionskontot.

Det är lätt att se om jag ligger över eller under budget genom att räkna “25 minus dagens datum = antal dagar till lön => multiplicera med 200 för att se hur mycket som borde finnas på kontot”.

Detta är egentligen hela mikroloopen, men jag har några buffertar också.

Buffertkonto

50t kr för nödsituationer. Blir ibland också periodisering om det dyker upp något oväntat, men i princip ska denna inte röras.

De som följt mig ett tag vet att jag brukade ha halva bufferten på Lysa. Det övergav jag i somras efter att jag höll på att missa den bil jag ville ha för att pengarna var otillgängliga. Numera har jag hela bufferten på min vanliga bank.

Pension

Fondkonto på Avanza.

Målsparande för underhåll till lägenheten

Ett konto på Lysa som fungerar som periodisering för inre underhåll på min bostadsrätt. Månadssparar 1000 kr/månad (drygt 200t kr per 20 år).

Målsparande för lyxkonsumtion

Ett konto för lite större lyxutgifter. Månadssparar hit och använder ett par gånger om året.

Kreditkort

Kreditkort som jag kan använda som ett extra buffertutrymme. Ligger i en annan bank så att det ska fungera även om mitt vanliga kort strular.

2 gillningar
5

Såhär gör vi (hushåll med två som jobbar);
-all lön in på ett konto
-alla utgifter dras från det kontot
-gemensamt sparande på avanza/Nordnet/lysa dras automatiskt men
-när kontot har för stor balans (vi brukar hålla typ 4-5 månadskostnader som buffert) så för jag över till något sparkonto
-har separat konto för att lägga undan till en stor renovering vi har på gång, men allt övrigt dras på huvudkontot

Månadsvis uppföljning:
-drar ut samtliga transaktioner från banken till excel, har en liten egenbyggd snurra som delar upp kostnaderna i större poster. Tar <5min per månad och ger totalkontroll över utgifter

Har gjort detta i några år efter att tidigare ha haft väldigt invecklade varianter. Mest nöjd över att vi har ett system vi orkar hålla även när entusiasmen kring privatekonomin är lite lägre, det tenderar att gå lite upp och ner för min del. Det går att missa månadsuppföljningen ett par månader och ändå komma ikapp snabbt. Tidigare har det varit typ som att jojobanta - väldigt strikt följt av långa perioder av strunt samma-känsla.

1 gillning
6

Varför det? Behöver verkligen utgifterna vara kopplade till inkomsterna?

Jag tror detta är bland det svåraste finns inom privatekonomi för många, en del har det naturligt men de flesta inte. De flesta spenderar helt enkelt olika beroende på vad som finns tillgängligt just nu på kontot. Nyckeln är nog att helt frikoppla vad som är tillgängligt just nu och vad man spenderar.

Det är nog inte så enkelt som att bara ha ett system även om det kanske är en nödvändig början för en del.

Jag betalar räkningarna och har automatiskt månadsspar. Sen fixt belopp till kort som är för alla icke fakturerade utgifter. Har teoretiskt ingen aning om jag lägger pengarna på diesel, kläder, leksaker, resturantbesök eller mat. Men får en väldigt bra bild i praktiken, jag vet hur ofta jag tankar, ser överskott/underskott varje månad då det finns ett målbelopp i buffert.

Beloppet som månadssparas är det som jag långsamt justerar för att ha rätt målbelopp i buffert.

4 gillningar
7

Håller med @Nightowl i detta fall, men en annan fråga är istället för att begränsa konsumtion varför inte fokusera på hur du vill att dit liv ska vara samt kännas?

För flera år sedan fokuserade vi på hur vi skulle leva vårt liv sen lät det forma vårt levnadssätt. Sen har inkomstökningarna varit de som drivit upp månadssparandet istället för att fokusera på sparkvot, sparsummor, massa olika konton för olika behov osv…

Alla är vi olika men det var iaf sättet som vi fick ihop ett liv vi trivs med.

Fokuserar man för mycket på strukturerat sparande och konton istället för känslor och attityder blir det svårt att klara det i längden.

Aja, som vi gör,

Kreditkort för allt löpande, Lön in på lönekonto, betala alla räkningar + ca 20% av nettolön i automatiskt fondsparande.

Allt över 20ksek som finns på lönekontot i början av månaden förs över till lekhinken (oftast runt 20-30% av nettolön).

Utöver detta har vi 500ksek på ett buffertkonto som ett sov gott om natten kapital.

Första åren brukade jag roa mig med att strukturera ner allt på olika kategorier för att se vart pengarna försvann men inte gjort det på något år nu då lusten inte har infinit sig.

1 gillning
8

Vi har en sammanställning i Excel för samtliga återkommande utgifter så som boende, försäkringar, bil, internet osv. Utöver detta har vi schablonsberäknat vissa “oförutsedda” kostnader relaterat till exempelvis bil, konsumtion till hemmet, konsumtion till vårt barn. Utgifterna omräknas till årbasis för att saker som betalas månadsvis, kvartalsvis och årligen skall ha samma periodisering. Sedan överförs varje månad 1/12 av årspeloppet till respektive periodiseringskonto.

Våran loop ser ut på följande sätt:

Lön kommer in på vars ett lönekonto, därifrån sker månatliga automatiska överföringar till en rad gemensamma periodidiserimgskonton:
Hushållskonto - härifrån tas pengar när mat och dyligt handlats från Coop, Systembolaget eller utemat.
Gemensamma utgifter - härifrån betalas gemensamma räkningar löpande exempelvis lån, försäkringar och internet osv.
Bil buffer - till “oförutsedda” kostnader exempelvis verkstadsbesök eller köpa nya torkarblad.
Gemensam buffer - “villhöver” konsumtion om beloppet på kontot tillåter, annars buffer till oförutsedda utgifter.
Barnkonto - inköp av kläder, leksaker och annat till den lille.
Gemensamt målspar - för att spara ihop till större inköp, används enbart vid behov.

Utöver den gemensamma periodiseringen har jag själv ett par periodiseringskonton:
Utgifter - för sådant utanför vår gemensamma ekonomi exempelvis fackavgift, CSN och liknande.
Spar transaktioner - huvudsyftet här är att pengar som månadssparas inte skall synas på lönekontot dagen efter lönen kommit in. Således ser jag tydligt hur mycket som finns kvar på lönekontot efter allt är överfört även ifall månadspsrandet dras sista dagen i månaden.
Resekonto - används vid exempelvis bokning av flygbiljetter eller hotell.
Buffer konto - för outförutsedda utgifter

1 gillning