När du ska låta dina pengar rulla genom att köpa en dyl pryl, resa till Maldiverna eller gå på dyr restaurang… hur finansierar du köpet?
0 röster
Lånar av mig själv. Jag har ett ganska stort belopp på lönekontot. Det fungerar både som buffert och att periodisera utgifter. Efterföljande månaderna får jag betala ikapp och återställa beloppet med lönen som kommer in. Självklart efter att jag sparat 50% av lönen som jag sedan glömmer bort att jag gjort och lever på som om de pengarna inte fanns.
Men normalt lever jag på min konsumtionsbudget som ligger på att annat konto på Lunar med eget kort. Där ser jag till att det alltid är rätt summa vid löning, och så är det det jag får spendera fritt den månaden. Om det ändå, med detta system, blir pengar över, så hamnar de i min konsumtionsbuffert. Det är därifrån månadens konsumtionsbudget-konto fylls på från.
Så i praktiken har jag alltid lika mycket pengar att röra mig med per månad; mitt konsumtionskonto. Större smällar jämnas ut av lönekonto-bufferten. Och allt extra läggs på hög för att kunna fylla på min konsumtionsbudget-konto med även månader när något har smällt. Jag inser att jag antagligen behöver göra ett flödesschema över detta… Inga former av krediter i alla fall, annat än på bostad.
Jag har egentligen inte något öronmärkt måspar alls, annat än till kontantinsats till dyrare boende, och så klart skatten från årets utdelning på skattekontot.
Låter smart! Om du orkar och har tiden så gör gärna ett flödesschema, vore uppskattat!
Slänger det bara på kreditkortet och betalar tillbaka med nästa lön så att det inte blir någon ränta (får lite bonus också, samt gratis Reseförsäkring). Om den dyra utgiften kostar mer än vad dom finns på kreditkortet har man haft tid till att spara tillräckligt från förra lönen.
Lönekonto (om jag inte hunnit investera det som blev över den 25:e och jag inte kan ta det på kreditkort, kreditkort om det går att använda för utgiften, belåning på investeringar, lån.
Noll buffert, har tillräckligt med likvida tillgångar av diverse tillgångsslag, bra kredit, och kan låna billigt om det nu skulle behövas.
Tyckte inte att något alternativ passade så jag har inte röstat.
Vad är det för skillnad på:
Andra alternativet säger inget om när man säljer, varför så i första alternativet?
Varför göra det svårt? Jag tar det i följande ordning:
Min buffert ligger i stort sett enbart på börsen.
Sparhorisont: ointressant/saknas.
Viss skillnad på dyr resa till Maldiverna eller dyrt restaurangbesök!
Ett dyrt restaurangbesök eller t.ex. en weekend i London betalar jag med kreditkort som jag betalar helt när räkningen kommer.
En dyrare resa, kanske en kryssning för 100000, sparar jag extra till under några månader innan den ska betalas. Förut brukade jag sälja aktier för att betala dyrare resor men nu är min sparkvot så bra så det räcker att jag gör om lite i sparandet under några månader för att finansiera en resa.
Utgifter upp till kanske 10k går på kreditkortet och betalas från kommande lön. Större belopp går också på kreditkortet men då får lönen ofta förstärkning från buffertkontot när räkningen ska betalas i slutet av månaden. Svarade från sparkonto på undersökningen då den gäller större utgifter.
Verkar likt min lösning. Har en buffert. Bufferten ska vara viss summa om jag tar av bufferten gör jag upp en avbetalningsplan till buffertkontot tills buffertkontot är fullt igen. Känner mig sjukt skuldsatt när jag lånat från buffertkontot 
Avbetalningen till buffertkontot går utöver mitt vanliga investeringsspar varje månad.
Undviker spontankonsumtion. Allt jag handlar är planerat i förväg och då har jag sparat till det på lämpligt sätt beroende på sparhorisont.
Om vi tänker oss fyra-hinkar-modellen:
Min bufferthink är snarare en buffert/konsumtionshink på ett och samma räntekonto. Tycker det är smidigare än att ha flera sparkonto för olika ändamål.
Jag “smygsparar” en summa varje månad i hinken även om bufferten är fylld, och det gör jag utan att ha ett specifikt sparmål. Behövs inget mål då det dyker upp något varje år så överskottet reduceras med jämna mellanrum.
Så när den där resan eller prylen skall inhandlas så är där i regel utrymme att ta av hink 1(tjockbuffert)
Måste vara skönt att aldrig råka ut för en trasig tvättmaskin, parkeringsskada, sönderbiten tand eller att något går sönder oförutsett. 
Betalar med kreditkort > tar från det som inte automatiskt månadssparats eller förts över till räkningskontot på lönekontot för att betala fakturan > tar från resekontot om det är en resa annars från buffert om jag inte har tillräckligt på lönekontot när fakturan ska betalas. Har utrymme för enstaka lyxköp i budgeten. Brukar bli nåt varje år.
Jo sånt händer men har buffert på det som jag har sparat ihop på sparkonto så svaret är typ detsamma där att jag betalar med sparade pengar från sparkonto.
Jag svarade på frågan genom att definiera vad större konsumtion är. För mig är det en utgift som inte kan täckas av min månadslön, så jag svarade att jag tar av sparkontot. Dock så betalas dessa saker i regel med kreditkort, men när räkningen kommer så betalas den direkt genom att ta från sparkontot (vid större konsumtion).
Jag har börjat med ett ganska komplicerat system i tre nivåer. Årets sällanköp (projekt + ledigheter) ligger på sparkonto i vardagsbanken. Tanken är att ha ett tak på hur mycket som får spenderas under ett år. Nästa nivå är sparkonto på nischbank för nästa års sällanköp. Tredje nivån är fondrobot mellanrisk för år 3 och/eller guldkant på tillvaron om börsen skulle gå bra. Systemet är bara delvis på plats, men när det fungerar tror jag det blir en gamechanger för oss.
Vilket problem löser det som du/ni har idag? Att slippa nalla från fondsparande när utgifterna är så regelbundet återkommande att det går att planera för dem?
Precis. Att undvika slakta fondsparande när något kul kommer upp för diskussion. Så att aktieinvesteringarna ska få jobba ostört.