Jag håller på att införa 4-hinkar och har stött på lite patrull när det gäller bufferthinken. Jag vet inte riktigt vad som ska ingå. Vill gärna ha lite feedback. Detta tänker jag ingår:
Är allt detta bufferthinken? Är det någon viktig punkt som saknas?
För mig är det bara punkt 3 och 4 det vill säga oförutsedda utgifter samt kontantereserver.
Julklappar och sådant tycker jag man kan planera för och det tar vi på den löpande ekenomin tillsammans med övriga fasta utgifter.
Sparande till resor eller andra mål har jag som ett eget separat sparande och plockar inte från buffert till detta.
Allt detta hamnar kanske dock i lågriskhinken. Den blir ju ingen fast summa utan är väldigt flexibel i så fall.
För min egen del så är min bufferthink endast själva bufferten. Allt det andra klassar jag i utgiftshinken istället.
Restvärdet på bilen är väl ingen buffert? Är du beredd att sälja den med kort varsel? I min värld är bufferten tillgänglig omedelbart ellet i alla fall inom ett par dagar.
Precis som @MattiasA90 så har jag målsparanden för julklappar och semester på andra konton. Det skulle kunna vara bufferthinken i och för sig. Själv ser jag det som mellanriskhinken och har tagit högre risk. Det är först när jag vet vad jag ska ha pengarna till som jag flyttar dem till transaktionskontot. Semester vet jag inte förrän den närmar sig.
Vi brukar helt enkelt lägga alla likvider i bufferthinken när vi sammanställer ekonomin oavsett vilket konto de ligger på.
Detta är en deg jag knådade med länge, hittade Dave Ramsey och landade i en buffert motsvarande 3-6månaders fasta utgifter. Tänk dig lyxfällans budgettavla borträknat kategorierna övrigt, sparande och lån. Dvs. Bufferten skall täcka minst tre månadskostnader för boende(försäkringar bolåneräntor/amortering, el/tele/data) mat, samt transportkostnader.
Har du krediter och blancolån så skall du jobba upp en “nödbuffert” på 10 000:- och sedan skall dessa lån och krediter betalas av innan du bygger upp en full bufferthink.
Vi har valt att normalt ligga precis över 3-månaders buffert tackvare låga boendekostnader och högt kassaflöde.
Julen och semestern kommer inte som en överraskning, inte den där mountainbiken jag vill köpa heller, till detta målsparas det i regel.
När vi målade om huset så nyttjade vi bufferten till viss del för att jämna ut utgiften lite över tre månader.
Bufferten nyttjades senast när torktumlaren gav upp.
Utöver det som redan nämnts i denna tråd vill jag i Bufferthinken även räkna in de pengar jag och min familj skulle behöva vid någon form av livsomställning som vi inte själva kan kontrollera. Exv arbetslöshet, längre tids sjukdom, dödsfall. Jag räknar då på totala månadskostnaden minus garanterade inkomster om händelsen skulle inträffa i morgon.
Tidsperioden jag räknar på beror på hur lång omställningstid vi anser oss behöva i varje enskilt scenario. Det dyraste scenariot får bestämma buffertens storlek.
Just livskriser har jag tänkt mellanriskhinken då jag tänker att den summan ska vara lite större. Dessutom har vi stabila jobb så sannolikheten för uppsägning är nästan obefintlig. Däremot kan ju någon bli sjuk eller dö.
Jag har också funderat i dessa banor om inte julklappspengar och målspar egentligen ligger utanför 4-hinkar. Som en slags förhink. Men jag behöver ha koll på det för att få rätt balans.
Ja, det är lite samma för mig. Jag har räknat på arbetslös-scenariot, men i mitt fall blir det så lågt buffertbehov i det scenariot att det är långtidssjuk- och dödsfallsscenariona som styr storleken på bufferten.
När det gäller frågan om Buffert- eller Mellanriskhink är det inte storleken på kapital som styr utan sparhorisonten. När det gäller pengar jag kan komma att behöva inom 2-3 år är det Bufferthinken som gäller. Annars riskerar jag behöva ta pengar ur Mellanriskhinken mitt i en nedgång. För uttag ur Mellanriskhinken vill jag ha några år på mig att hitta ett rimligt bra tillfälle.
Jag räknar in dessa i Bufferthinken då det är pengar som med lätthet kan styras om i händelse av ett omställningsbehov.
I nuläget har jag större summor avsatta för renovering vi vill göra närmsta åren. Så länge de inte är bestämda i mer detalj och närliggande anser jag att de pengarna kan dubblera som omställningsbuffert.
OK. Tack för all input. För vår del tänker jag att vi kanske kan tänka lite annorlunda med hinkarna. Hink 1 blir planerad konsumtion, hink 2 blir buffert, hink 3 passiva investeringar och hink 4 aktiva investeringar. Mellanriskhink förstår jag inte behovet av. Tänker att hink 2 kan bestå av tre olika buffertkonton med olika risknivå från ett sparkonto, en 30/70-portfölj till en lite större Permanent Portfolio. Vi behöver bara 20 tkr i buffert på sparkonto, resten kan ligga placerat med låg-/medelrisk.
Jag har bankkonto för planerade större utgifter kommande tiden men de räknar jag inte som buffert.
Ett separat bankkonto som buffert för att täcka oväntade utgifter, samt en 30/70 som lite mer inflationsskyddad evighetsbuffert att ta av i värsta fall.
Inte helt lätt men jag tänker så här:
Buffert = OFÖRUTSEDDA händelser, olika slags små och stora kriser.
Däremot:
Semester, konsumtion, presenter, körkort, husköp =PLANERAD KONSUMTION.
T ex har vi i princip 4 års levnadsomkostnader på räntebärande konton eftersom vi tänkt leva på de nu när vi närmas oss att sluta jobba innan vi måste börjar ta av pensionen. (Pga den korta tidshorisonten och allmänna läget vill vi inte ta någon risk med de). Men vi räknar de samtidigt till bufferthinken eftersom de gör att vi då kan ta högre risk med pensionssparandet. Eftersom vi fortfarande jobbar lite så blir det också delvis en buffert som hela tiden kan flyttas framåt i tiden allt eftersom det kommer in lite mer pengar som gör att pensionspengarna står orörda ytterligare lite.
Jag tänker kanske annorlunda än många, för mig är bufferten något som får livet och vardagsekonomin att fungera om lönen inte längre kommer in den 25:e.
Att åka på semester, underhålla och byta bil, underhålla hus etc etc är målsparande för mig och ligger utanför bufferten på dedikerade konton. Visserligen kan man ju ofta skjuta upp att byta bil om man blir sjuk, kan man säga samma sak om att byta ut ett läckande tak, rasad panna? Jag är en varm förespråkare om att man ska budgetera för löpande underhåll. Endast i det fall att man inte kan bekosta ett takbyte på grund av att pannan rasade månaderna innan.
Underhållsplanen för de som bor i villa är viktig om man inte tänker sig belåna upp varje gång man måste göra större underhåll. Det kanske fungerar på större marknader där värdestegringen är stor.
Hur man ser på risken för dessa olika målsparanden beror till stor del på periodiciteten. Julklappar är ju koncentrerade till november, december och födelsedagar är mer fördelade över året. Därför håller vi dessa helt likvida.
Bil byter vi var 7-8 år och köper kontant. Där kan man ju tänka sig att ta lite högre risk. För egen del så är jag nöjd med att hålla jämna steg med inflationen.
Hela tänker med Fyra hinkar är ju mental bokföring och ett sätt att tänka för att få rätt risk beroende på tidshorisont. Om man tittar på de portföljrekommendationer som Kan har i modellen blir det du här beskriver:
Sparkonto - Bufferthink
Permanent portfolio - Mellanriskhink
30/70 - Lite mitt emellan Buffert- och Mellanriskhinken, men närmare Mellanrisk
Jag tycker det är ett bra sätt att tänka för att förstå i vilka tidsperioder pengarna kan tillgängliggöras utan stor sannolikhet för förluster.
Mmm. Men både buffert och målspar kan vara på olika tidshorisont tänker jag och ligga i både hink 1 eller 2 ur ursprungliga 4-hinkmodellen. Det blir lite rörigt för mig. Det finns sparekonomer som säger att det är ordningen på sparandet som är viktigt. Deras råd har varit först buffert, sedan privat pensionssparande (passiva hinken) och sist målsparande. Det säger något om prioriteringar tänker jag.
Absolut. Prioritering är viktigt, men tidshorisont och sparform är viktigt för att få rätt risk. Det tycker jag är grunden i 4-hinkar.
Med det sagt, så länge man har koll på de olika aspekterna kan man ställa upp det på det sätt som passar den egna situationen. Anpassning är bra så länge man har koll och inte kollrar bort sig själv när man bollar runt siffrorna.
För egen del har jag, efterhand som jag trängt djupare in i resonemanget kring den egna ekonomin, blivit positivt överraskad då jag genom att följa 4-hinkar-principen fått hjälp att ta höjd för saker som jag inte riktigt förstod från början. Det har stärkt mig i uppfattningen att det är bäst att försöka göra så få avsteg som möjligt från modellen och istället försöka förstå varför den ser ut som den gör och vad det betyder för mig.
Om man är mer van vid investeringar som del av sitt sparande än vad jag är kan man säkert göra förenklingar utan att tappa någon aspekt. Jag håller mig hellre till modellen.
Det tål att tänkas på. Jag ska testa att behålla de fyra hinkarna, men komplettera med att dela in alla konton utifrån sparandets syfte. Då får jag en sparmatris. Så kan jag exempelvis visualisera målsparande som ligger i olika hinkar på samma rader i Excel.
Det här är förmodligen fullständig overkill för många, men vi har löst det så här med konton för olika ändamål. Där sätter vi in 1/12 av budgeterat belopp för året.
Huslån (ränta + amortering)
Husdrift (VA, renhållning, värme, hushållsel, sotning, försäkring)
Husunderhåll (schablonavsättning om 30 kr per kvm boyta, har dels ställt upp en underhållsplan och dels sneglat på andra exempel)
Billån (i vårt fall bilsparande till kontantköp var 7:e år)
Bildrift (försäkring, skatt, tvätt, besiktning, reparation och service)
Bilbränsle
Icakort
Hälsa (försäkringar, tandvård, läkemedel, vårdavgifter, glasögon)
Hushållsbuffert
Presenter och julklappar
Husdjur
Hemutrustning
Kläder
Resor och nöje
Motorcykel
Båt
Fördelen med att använda ett sådant overkill-system är att det blir väldigt lätt att ha koll på kostnader samt att man kan automatisera mycket av ekonomin. Man behöver aldrig fundera speciellt länge på huruvida man har råd med en utgift / inköp eller ej.
Ett normalt år ska det bli ett litet överskott eller gå plus minus noll på de konton som har jämn fördelning av kostnaderna år från år. För annat som blir längre cykler (underhåll av huset, bilbyte etc) så har vi konton som ger avkastning och / eller en defensiv portfölj.
Vi lever på 46% av våra inkomster och merparten går alltså till långsiktigt sparande som ligger utanför detta kontosystem.
Det passar inte alla, men för oss är det utmärkt. Vi sover gott om nätterna och behöver aldrig uppleva att det är mycket kvar av månaden och lite pengar. Är lite av en budgetnörd och använde mig av Microsoft Money redan när det var ett Basic-program.
Visst tappar vi lite potentiell avkastning och betala lite mer i avgifter till bank, men jag har inget emot det när det ger ett mervärde för oss. Bra produkter och tjänster är värda att betala för. Är en bra tjänst gratis så är man förmodligen en del av produkten själv.
Eric: intressant upplägg med så många konton! Tror egentligen ni är sådana som INTE behöver ett sådant upplägg i fortsättningen. 
Ni har ju redan insett och räknat/budgeterat vad olika delar i ert levnadssätt innebär.
Vore värdefullt för många som en slags “analys av nuläget” för att inse vad bil/hus/barn/hobby osv faktiskt kostar under ett år.
Vi har gjort samma “analys” men har sen inte delat upp i en massa konton utan vet numera att vi med vårt levnadssätt bör räkna med ca 43000kr/mån i kostnader. Där allt över det kan läggas på sparande. Sen har vi ganska begränsade shoppingvanor så problemet är snarare att det verkligen börjar vara dags att skaffa nya (eller nya begagnade) kläder numera.