Hur gör du med uttagen från kontona? Insättningarna kan automatiseras med stående överföringar men hur skiljer ni inköp till huset från inköp av mat, går det inte på samma kort och således från samma konto?
@Anonym Det är inga problem. För inköp som görs ofta (t.ex. mat (Ica-kort), bensin (CircleK) så finns det kort som gör att kostnaden hamnar på rätt konto.
@Skogstomten Jag skulle snarare säga tvärtom, ju mer pengar man har desto större anledning finns det till att utöva stram budgetdisciplin, speciellt om man strävar efter ett långsiktigt finansiellt mål (i vårt fall FIRE). När vi levde fattiga som kyrkråttor som studenter så var budgeterandet 100% nödvändigt annars hade man inte pengar till mat etc i slutet på månaden. Spola fram bandet och man ser att trots ökade inkomster (rejält ökade därtill) så tenderade utgifterna att följa med. Det är ju okej att sätta sprätt på pengar så länge som man känner att man får glädje av dem, i vårt fall så stämde inte den beskrivningen.
Nu har jag hunnit gå igenom vår ekonomi och satt upp min matris. På en axel har jag dessa kategorier:
Stora kostnader (ojämn konsumtion)
Buffert (oförutsedda utgifter)
Målsparande (förverkliga livsmål i närtid)
Pengamaskin (ekonomisk frihet i framtiden)
Det motsvarar våra övergripande syften med sparande. Det har jag kompletterat med en axel som utgår från hinkarnas risk:
Låg risk: 0–2 år (sparkonto)
Mellanrisk: 2–10 år (blandfond)
Hög risk: 10 år eller mer (aktiefonder)
Detta gör att jag kan summera både hur mycket vi har i buffertkategorin i olika risker och i sparkonto på samtliga kategorier. Det tycker jag ger oss en bättre översikt.
Det övergripande målet med hela strukturen är att skydda pengamaskinen. Vi har historiskt tyvärr nallat av den för målspar exempelvis. Så nu lägger jag grunden för att pengamaskinen ska få jobba i fred.
Man kan göra på många olika sätt, men som någon var inne på är det väl egentligen sparhorisonten som avgör vilken typ av konto (och i vilken hink) pengarna finns. Sedan om man gillar att ha fysiskt olika konton för kläder, bil, oförutsedda utgifter etc är en smaksak.
Personligen har jag satt min buffert till 100k. Den summan är vald för att det är en jämn summa och en tillräckligt stor summa för att jag ska kunna vara helt utan inkomst under en period. Jag bor ensam i en bostadsrätt och är tillsvidareanställd f.ö.
Men jag ger även mig själv tillåtelse att nalla från bufferten om jag behöver pengar till en semesterresa etc. För mig är inte bufferten öronmärkt till just helt oförutsedda utgifter. För mig är det snarare sånt som går utanför den normala löpande ekonomin. Jag ser ingen poäng med att räkna med pengar till hyra och mat etc i någon av hinkarna. Detta är min löpande ekonomi och dom pengarna finns på lönekontot. Pengar för hyran ligger ju tex på kontot i enbart ett fåtal dagar.
Utöver bufferten, som finns på ett sparkonto med lite ränta, så har jag även 20k på min “vanliga” bank för att ha pengar tillgängliga omedelbart. Detta är det första stället jag går till för sådant som går utanför den löpande ekonomin. Men skulle jag tex spara till en långresa, så behövs kanske mer pengar och då får man ta från bufferten.
Tror det stämmer som du säger att det är när kulorna börjar rulla IN som det samtidigt börjar rinna UT på diverse onödiga utgifter/utsvävningar som man egentligen inte uppskattar eller behöver utan det liksom bara blir så. Så det stämmer nog på väldigt många när inkomsterna börjar öka. (Har sett det många år i bekantskapskretsen) Det är DÅ man behöver den där ANALYSEN oavsett hur den görs med konton eller inte.
I vårt fall har vi alltid varit ganska försiktiga genom att vi helst t ex köper begagnat och dessutom är duktiga på att sälja av grejor som vi inte längre behöver. Dessutom är egentligen ingen av oss intresserade av shopping eller känner att vi köper något bara för att vi har pengar på kontot. Så vi kanske är lite av ett undantag. Har bra koll på alla kostnader vi har och vet därför att 43000kr/månad är inklusive resor, underhåll av hus, fordon, barnaktiviteter, abonnemang, mat (hemma och ute) osv.
Så för oss räcker det med analys rätt sällan eftersom vi inte behöver en massa konton för att bli “påminda” om när det behöver sättas stopp. Vi kanske helt enkelt är ganska tråkiga/vanliga vanemänniskor som gör likadant oavsett vad kontot visar. Men som jag skrev en del tycker nog att vi i vissa fall borde spendera MER på tex kläder än att lappa/laga byxknäna en tredje gång för att därefter klippa av och göra om de till shorts
Jag har valt att inte ha den rullande vardagsekonomin i bufferten. Däremot om jag planerar en semesterresa eller större inköp så ser jag till att öka storleken på den.
Sen har jag hälften av pengarna på sparkonto och hälften i en 20/80 hos Lysa. Som ensam i min hyresrätt och billös så är det väldigt sällan jag behöver hela bufferten akut.