Hejsan,
Tänkte strukturera upp min pengar lite. Har använt YNAB under några år men har börjat tröttna men vill ändå ha rimlig ordning och reda på slantarna.
Lite grundförutsättningar:
2 vuxna + 2 barn i villa. Ca 65000 nettoinkomst ihop. En normal månad gör vi av med ca 40000 kr + att vi stoppar undan pengar till semester och sambons pension, totalt ca 5000 kr i månaden.
Har räknat på vad som händer om vi blir arbetslösa som ett wurst-käse-scenario. Det lär inte hända, men för säkerhets skull. Då kommer vi ha en inkomst netto under de första 18 månaderna på ca 720000 kr via lön under uppsägning, inkomstförsäkring och a-kassa.45000 i utgift varje månad är 810000 kr på 18 månader. Alltså 90000 i diff.
Så med marginal i bufferthinken landar den på 150000 kr. Tänkte mig ca 75k på våra lönekonto när månaden rullar över och lika mycket på sparkonto hos nischbank till ca 2% ränta.
5 bufferthinkar i mellanrisken blir 750000 kr. 85% av husvärdet minus befintliga lån landar på 550000 kr och 200000 kr i obundet kapital fördelas i en 50/50 eller 60/40 portfölj.
Resten av pengarna landar i passiva hinken. Tänker mig 80% fonder, 10% kontanter (om en klippmöjlighet uppstår ) och 10% i en lekhink. Eller så skippar jag lekhinken och låter allt ligga i passiva hinken.
Samtliga pengar som placeras i “aktiedelarna” landar i en global indexfond och en svensk indexfond, typ 75/25 eller så. Och sen får jag väl balansera om lite ibland. Eller så stoppar jag in alla aktiedelarna i Opti/Lysa med lämpliga fördelningar. Men eftersom min tjänstepension redan idag ligger hos Avanza hade det varit smutt att ha resten av pengarna där också.
Vad tycker ni? Är det en lämplig fördelning? Det jag har mest tvivel kring är storleken på bufferthinken. Efter åren i YNAB bär det lite emot att se lönekonto som en del av bufferten eftersom det i princip dagligen spenderas från dessa. Men det är väl ett tankesätt som kanske tar en stund att komma över.
Jag tycker att det i huvudsak ser bra ut. Bra jobbat!
Varför tänker du se lönekontot som en del av bufferten?
– Det gör inte jag och det brukar inte förordas inom fyra-hinkar-principen.
Tror du att ni vid ett sådant scenario inte skulle göra några som helst förändringar för att sänka era utgifter jämfört med idag?
– Det tänker jag är helt naturligt att man gör.
Självklart kan man göra det, min fråga var mindre av ett ifrågasättande och mer av en utmaning till diskussion och eftertanke om de beslut som @Glenn fattat.
I blogginlägget som tillhör avsnitt 190 finns det en bild på de fyra hinkarna och dess syfte. Om bufferthinken står det:
Uttag görs från den här hinken, inte förlora, levnadskostnader, konsumtion, målsparande.
och
Det är från bufferthinken vi tar våra levnadsomkostnader och betalar våra oförutsedda utgifter
Men det står även:
För den som verkligen vill ta det till sin spets, så finns det läsare som inte har några pengar i bufferthinken och använder sin möjlighet att ta lån som buffert.
Jag tolkar det sista citatet som att bufferten INTE ska användas för dagliga utgifter och det talar ju då rätt mycket emot de två första citaten.
Men jag satt och läste lite i gamla trådar i går kväll och hittade konceptet “Utgiftshink”. Som en slags förhink till Bufferthinken. Så jag tänker mig att vår Utgiftshink det är våra lönekonto/sparkonto i vår huvudbank och Bufferthinken är verkligen en buffert som står på Sevenday i dagsläget till dryga 2% ränta. Sen är det kanske lite snedfördelad med 75k på varje men det kan/får jag leva med.
Jo det kommer vi ju säkert att göra. Vanliga konsumtion (kläder/mat/restaurang) kommer man ju klart att kunna sänka några tusenlappar och den ena bilen får ju stryka på foten om vi blir arbetslösa båda två. Totalt kan vi nog sänka kostnadsmassan 10000 åtminstone per månad, utan några större uppoffringar.Tittar man på normalfailjens utgifter är det nog rätt mycket som är “nice to have” snarare än “need to have”.
Jag förstår, jag tror att det står som det gör i avsnittet på grund av att fyra-hinkar-principen ortodoxt tolkad inte låter någon del av ekonomin stå utanför. Sen har de flesta, inklusive jag, variationer på tillämpningen. Till exempel är det vissa, men inte alla, som räknar in bostadens värde efter skulder i mellanriskhinken. Däremot är det min uppfattning att de allra flesta, inklusive jag, håller ”kontot för dagliga/löpande utgifter” utanför hinkarna – lite som du hittat om en ”utgiftshink”.
Det är detta jag hade utgått ifrån vid beslut om hur stor buffert som behövs och således hur stor mellanriskhinken ska dimensioneras för att hålla när den är full.
Jag kan tycka att man kan inkludera lönekontot med månadens utgifter i sin bufferthink. Men då ska man ta höjd för det i sina beräkningar. Halva hinken på lönekontot tycker jag dock är lite väl.
Själv har jag gjort så att efter att alla räkningar är betalda så behåller jag hälften av mitt tänkta sparande tillsammans med resterande delen av lönen. Dessa pengar ska jag klara mig på resten utav månaden.
Med det får jag dels möjlighet att ta från bufferten utan att behöva röra räntekontot och dels en morot att kunna spara lite extra så att jag kan spara den kvarvarande summan sen. Jag får också koll på hur nettoflödet ser ut. Måste jag nalla från sparpengarna varje månad eller kan jag faktiskt höja den fastna summan?
) och 10% i en lekhink. Eller så skippar jag lekhinken och låter allt ligga i passiva hinken.