Jag har nyligen köpt en bostadsrätt och funderar på hur mycket pengar jag borde avsätta till en buffert för oförutsägbara utgifter. Jag har fast inkomst, bor ensam och har rörligt bolån. Jag vill utgå från principen om att “spara mindre, investera mer” och således ha ligga i den lägre delen av intervallet för rekommenderad buffert, snarare än att ha ett större belopp för att “kunna sova gott om natten”.
Baserat på ovanstående kan mina frågor summeras såhär:
I. Hur mycket pengar är rekommenderat att ha i buffertsparande givet mina omständigheter?
II. Bör dessa pengar ligga på ens “vanliga” bankkonto (typiskt sett SEB, Handelsbanken etc.) eller på ett sparkonto med fria uttag och insättningsgaranti (exempelvis Avanza, Lunar etc.)?
III. Bör man spara ihop till denna buffert regelbundet eller prioritera att avsätta en klumpsumma direkt på bekostnad av ett sparande i räntor, fonder och/eller andra tillgångsslag?
Det är alltid lätt att ta genvägar, men jag tror det blir en björntjänst. Buffert ska ligga på sparkonto, annars är den inte likvid vid en oförutsedd händelse. Du vill inte vara beroende av värdepappersutvecklingen. Nu kan du dessutom få närmare 4 % på sparkonto på nischbank.
När det gäller storleken tycker personligen tre månaders utgifter fungerar som ett generellt råd. Det räcker till en mindre oförutsedd händelse (ej vattenskada exempelvis) eller mellan inkomster (ej längre sjukdom/arbetslöshet). Så det är ett minimum för mig när det gäller buffert. Vill du sova riktigt gott om natten krävs större belopp på sparkontot.
Det kan säkert räcka med två månaders utgifter men allt beror på din individuella situation Du kan ha stora eller små utgifter. En del har jobb som de kan bli uppsagda ifrån medan andra sitter mera säkert.
Vilken nischbank som har bäst ränta varierar men Lunar är bra.
Storlek beror på en massa grejer. Jag har familj, så därför tänker jag minst tre. I din situation kanske lägre fungerar. Det beror också på hur säker din anställning är samt om du är med i a-kassa och om du har inkomstförsäkring eller inte. Sedan har du bostadsrättens skick. Kika speciellt på om badrum och kök är fackmannamässigt gjorda. Om det skiter sig där kan din hemförsäkring vara värdelös i värsta fall. Våtrum är dyra. Är du beroende av bil är det ju också en potentiell buffertkostnad.
Själv kör jag Borgo hypotek som buffertkonto. 3,7 % (årlig) rörlig ränta som betalas ut varje månad. Lär gå upp när Riksbanken höjer styrräntan i höst.
Bufferten är ju inte bara en “statisk entitet” utan kan ju behöva anpassas över tid. Du kanske ska åka på någon dyrare resa och då får bufferten växa. Själv har jag inbetalningen av kvarskatt som viktig punkt att hantera. Bufferten ska i min värld normalt vara “tillräckligt stor” även efter att kvarskatten är betald och då kan den ju inte hela tiden vara lika stor.
Man kan ha en liten del, t.ex. 5.000-10.000 kr av bufferten på ett sparkonto hos sin “huvudbank” för att kunna hantera saker som dyker upp plötsligt och behöver hanteras omgående. Resten kan ligga på sparkonto hos nischbank som har högre ränta, men med ett par dagars fördröjning innan man kan använda pengarna. Man kan också fundera på om man istället vill använda ett kreditkort som en liten första del av bufferten som är nåbar omedelbart.
Kan tycka att en månads buffert låter lite. Har du tre månader kan du även använda den lite som utjämningsreserv för t.ex. kvarskatt.
Jag skulle prioritera 10.000 kr till bufferten och sedan se till att den växer till önskad nivå så snart som möjligt. Rikta åtminstone hälften av månadssparandet till bufferten tills den är “full”. I övrigt låta fonder och annat sparande stå kvar.
Bra inlägg. Så borde man ha det. Man kan också ha samma huvudbank som sin sambo och ha en gemensam buffert där. Då går det enkelt att göra överföring via Swish om det krisar.
Hör många som tar höjd för 2-3 månaders utgifter men jag skulle vilja dubbla det. Även om du har inkomstförsäkring, rätt till Akassa och har rimlig SGI hos FK, så kan ersättningen dröja.
Vid sjukskrivning kan läkarintyg ifrågasättas hos FK och försäkringsbolag kräva komplettering av info fr läkare och beslut kan dra ut på tiden. Du kan hamna i läge där du behöver återkommande läkarbesök och receptbelagd medicin under flera månader, kanske till och med år.
Visserligen kickar högkostnadsskydd och ev försäkringar in i den bästa av världar men grundutläggen får du räkna med kommer behöva tas fr din buffert.
Vet inte om jag rekommenderar någon särskild väg, det är du som ska hitta en balans mellan matematiskt korrekt och god nattsömn. Däremot tycker jag saker ibland.
Se till att ha en akutbuffert på 10 tkr. Om det går att fylla bufferten med månadssparande på ca ett halvår skulle jag låta investeringarna stå kvar.
Tycker ofta folk överdriver hur mycket man behöver i buffert. Vi är fyra personer i vårt hushåll, äger ett hus och en hyffsat dyr bil. Vi har ca 1,5 månadsutgifter i buffert, vilket jag tycker räcker.
Detta eftersom vi dels har aktier/fonder som man kan sälja av vid kris, vi har kreditkort som man kan utnyttja i händelse av kris, vi har inga lån förutom huslånet vilket gör att det snabbt/enkelt går att ta ett nytt lån, bägge har inkomstförsäkring, vi har försäkring på oss som personer/hus/fordon.
Problemet med försäkringarna (inkomstförsäkring, a-kassa, försäkringskassan mm) är att det kan ta ett tag innan de börjar betalas ut. Och när det börjar regna är det inte säkert det finns någon bank som vill låna ut ett paraply till rimlig kostnad.
Gissar att ni har två inkomster, är man två ska ju scenariot börsen ner 50% och bägge arbetslösa slå till samtidigt för att det ska bli tufft. Så om man istället tittar på inkomstbortfallet så kan ni i praktiken täcka 2-3 månaders bortfall/fördröjning av en inkomst.
Om man är beredd på att behöva sälja aktier och fonder som gått ned kraftigt kan man absolut ha en mindre buffert.
Jag är också inne på din linje. Men baserat på de svar som delats i denna tråd har personer olika preferenser ur ett rationellt men också emotionellt perspektiv, vilket är helt föreståeligt.