Hej forumet! Jag följer redan idag många bra tips och ser till att månadsvis investera (global indexfond ) och håller koll på inkomster och utgifter i alldeles för avancerade spreadsheets…
…men likväl över tid inser jag om och om igen att innehavet på mitt lönekonto ökar och närmar sig mitt buffertkonto i storlek.
För lite automatiska överföringar och för höga marginaler kanske? Samtidigt finns det en trygghet i att veta att det är alltid finns pengar där och slippa tänka på att behöva slussa pengar från buffertkontot t.ex Lite svängrum helt enkelt. .
Jag tycker det är svårt att välja hur mycket som ska investeras varje månad på automatik då inkomster och utgifter kan variera mycket, inte heller vill jag hålla på och justera siffrorna fram och tillbaka då det dels är omständligt och tar emot att göra massa manuellt jobb med sin automatiska pengamaskin…
Hur gör ni för att upprätthålla balans? Blir det många engångsöverföringar och engångsinvesteringar? På känn eller efter någon “regel”? Eller blir pengarna kvar och “skvalpar”…?
Eller finns det några banker som tillåter automatiska överföringar av typen “varje månad den 30:e, för över så att jag har X kr kvar”… det hade varit något! Och sen motsvarande på banken där man investerar
Tack på förhand för input, diskussioner och ideer!
Jag har en stående överföring från lön till investeringar som automatiskt går till fondköp. Den är på ungefär 10% av min nettoinkomst. Sen betalar jag räkningar (alla inköp görs med kreditkort så det förekommer knappt några transaktioner på lönekontot mitt i månaden). Sen för jag över kvarvarande belopp till investeringssparkonto och sätter pengarna i arbete, oftast i aktier. Detta brukar bli runt 50% av min nettoinkomst.
När jag hade Nordea som huvudbank hade jag att allt över en viss summa den 24 varje månad överfördes till ett annat konto. Tror det hette något i stil med “penningfördelare”.
(Pengar är inte alltid rationellt - så jag var varje månad den 19:e inne och “räddare” över en del pengar till ICA- och Coop-kortet )
Till skillnad från många andra som har automatiska överföringar till fondsparande på särskilt datum varje månad, så gör jag istället allt manuellt dagen innan lön.
Allt som finns kvar fördelas till fonder eller buffert/målsparande.
Jag har mest automatiserat sparande. Men kollar av saldot på mitt lönekonto dagen före nästa ersättning kommer in. Det som är kvar för jag över till mitt buffertkonto. Vet inte om det går att automatisera.
Men jag gillar att börja från 0 varje ny period.
Har mer ränta på buffertkontot, så känns bra att de läggs där. När jag maxat min buffert, så hamnar de troligen på ISK i stället.
Efter lön betalar jag allt jag ska och fyller på mina 2 kreditkort som jag använder till det jag ska köpa (där jag får bonus av olika slag). Flyttar sedan det som blir över till buffertkontot. Det brukar hända ett par gånger/år att jag behöver ta från buffertkontot.
Jag är alltid fattig på lönekontot! Varje månad vid lön betalas räkningarna, resten flyttas till ett sparkonto.
Har en bestämd summa på 3000:- som jag sedan kan använda. Nästa månad igen gör jag samma sak, så alltid samma belopp kvar efter räkningarna.
Jag har ett ganska stort automatiskt sparande som dras den tjugosjunde varje månad. Om det inte är något speciellt så tömmer jag sedan kontot före nästa lön, vad jag gör med pengarna beror på hur mycket det är.
Jag har ett kreditkort som jag kan använda om mitt kort ej fungerar/bråkar/ jag behöver köpa något utöver. Så slipper man ofta logga in på sin bank och föra över pengar och klydda.
Jag har stående överföringar, men inför månadsskifte är jag ändå inne på min nätbank och godkänner e-fakturor och när jag ser vad det slutar på kan jag slänga över mer pengar i samma veva.
Har sedan länge valt att föra över manuellt till sparande varje månad, med undantag av löneväxling till pension som går automatiskt.
Jag kollar hur mycket som finns kvar på lönekontot innan lönen kommer in och för över överskottet manuellt till sparande.
Samtidigt följer jag upp månadsvis i ett excelark för att se hur stora kostnader jag har och hur mycket sparande jag har. Då kan jag räkna ut snittet ett år bakåt och få bra koll på hur det ligger till. Från detta kan jag sen även räkna ut hur många årslöner i buffert jag har mot den kostnadsnivån, vilket blir ett alternativt sett att följa upp läget inför FIRE.
Följer även upp mot en nivå motsvarande måsteutgifter, alltså hur många årslöner jag har i buffert för täcka just måsteutgifterna. Idag snålar jag inte men om jag skulle behöva så är det intressant att veta hur länge kapitalet räcker under antagandet noll avkastning. Detta är förstås tämligen konservativt men ingen av oss vet hur börsen kommer att gå i framtiden så jag räknar mot nolltillväxt på kapitalet i detta sammanhang. Alltså att jag ska klara mig bra resten av livet på mitt kapital under antagandet noll tillväxt (med marginal även för sänkning av kapitalet/värdet).
Öka den automatiska överföringen. På lönekontot ska du inte ha en massa pengar som skvalpar, några tusen som mest efter räkningarna är betalda. Resten ska in på ett buffertkonto. Blir det fullt, öka din buffert eller gör engångsinvestering. Inte svårare än så?
Tyvärr har jag en fetisch för excel-ark i alla dess former när det gäller privatekonomi. Har en situation likt den du beskriver, där sparkvoten ser lite annorlunda ut månad till månad.
Det hade dock för egen del inte varit något problem att ha ett automatiskt sparande på en min. summa varje månad. Där jag sedan manuellt för över ev. extra som blir kvar.
Men då känner jag att jag lika gärna kan göra allt manuellt (tycker ändå det är roligt, kan jag sitta i excel samtidigt och pilla med siffror…).
Så det vi/jag gör helt enkelt är att jag varje månad sitter & för över våra sparpengar till ISK. Har ett ganska bra hum om våra utgifter/kostnader per månad. Sedan så har vi ett bufferkonto, så skulle något oväntat ske så finns det alltid pengar att ta av.
Jag ser överskottet på lönekontot som en del av mitt sparande på konto. Den delen har förstås noll ränta, men jag gillar att ha svängrummet, att känna mig rik, och att slippa alltför täta manuella överföringar. Därför tillåter jag rätt stora svängningar i saldot.
När det blir alldeles för mycket eller för lite på lönekontot (baserat på känsla av vad som är lagom) så flyttar jag till eller från mitt sparkonto med ränta.
När lönen har kommit in betalas räkningarna. Överskottet sparas eller investeras.
Kvar på lönekontot blir 0 kr.
Använder sedan mina två kreditkort för löpande utgifter under månaden. En del köp via kreditkorten ger då också bonus eller blir rabatterade
Ser förstås till att nästkommande månad betala kreditkortsfakturan så att ingen ränta tillkommer.
Jag kör engångsöverföringar till mitt buffertkonto.
Men då skjuter jag egentligen bara på problemet då buffertkontot blir lite väl stort. Men jag har inte knäckt den nöten än…
Jag lägger värdepappersbelåningen på rätt nivå (nära max) 1-2 ggr om året i samband med ombalanseringen. Sedan betalar jag av värdepapperslånet med de månatliga överföringarna när jag går plus på mina andra inkomster, eller ökar värdepappersbelåningen de enstaka månader det går minus.
Då är det bara överföring som behövs till/från investeringskontot, inte massa fondköp/sälj.
Alla är vi olika för mig är månadens höjdpunkt att se hur mycket som blivit kvar för att köpa för efter det att allt betalats inklusive amortering, en viss summa kvar som buffert och automatiskt sparande för Mellanriskhink. Denna summa skiljer sig åt varje månad och gör därmed det manuellt i appen. Går snabbt och köper sedan fonder för att efterlikna vår målfördelning i %. Överväger att stoppa eller minska sparandet till Mellanriskhink eller öka belåningen men inte kommit vidare med de tankarna ännu.
Samtidigt som denna överföring göra följer jag även upp balans oxb resultaträkning för månaden samt utvecklingen på längre sikt. Brukar ta max en timme inklusive bokföra alla transaktioner o dialog med frugan
) och håller koll på inkomster och utgifter i alldeles för avancerade spreadsheets…
)
